Biblioteket inför nya låneregler 31 mars 2017

Den 31 mars 2017 förändras lånereglerna på biblioteket, en förändring som bland annat innebär att dina böcker lånas om automatiskt när lånetiden tar slut, samt att fler studenter har möjlighet att ta del av kursböckerna under kursens gång.

Kortfattat kan man säga att förändringen i låneregler innebär fasta lånetider (med automatiska omlån) och förseningsavgifter. Dessutom förkortas lånetiden för kursböcker, jämfört med hur det varit under senare år. Förändringarna görs i syfte att fler låntagare ska få möjlighet att låna kursböcker när de är aktuella för dem.

De nya lånetiderna är följande:

  • Kursböcker – 7 dagar.
  • Övriga böcker – 21 dagar.

När lånetiden närmar sig sitt slut görs ett automatiskt omlån av boken, såvida ingen annan reserverat boken i fråga. Om boken är reserverad av någon annan kommer man istället få en påminnelse om att det är dags att återlämna boken. Detta innebär alltså att du i praktiken kan låna en bok som inte är reserverad längre än den fasta lånetid som gäller för boken, utan att du behöver göra något.

Dessutom införs förseningsavgifter, och även detta är något som görs för att fler låntagare ska få möjlighet att låna böckerna när de är aktuella för dem. Förseningsavgifterna bidrar till att förmå alla låntagare att lämna tillbaks sina lån i tid, så att de personer som reserverat böcker får möjlighet att låna dem så snart som möjligt.

Förseningsavgifterna är 10 kronor per dag och bok.

Avslutningsvis förändras även tiden som en reserverad bok finns tillgänglig för avhämtning. En reserverad bok kommer finnas tillgänglig för avhämtning i tre dagar på biblioteket, innan den går vidare till nästa person i reservationskön.

Här kan du ta del av de nya lånereglerna i sin helhet.

Har du frågor om de nya lånereglerna kan du kontakta bibliotekschef Svante Kristensson eller Tove Lekselius.

Text & bild: Katharina Nordling

Biblioteksfrukost på temat databaser

Onsdagen den 5 april bjuder biblioteket in till KRKABiblioteksfrukost – kom och ät frukost under tiden som du får ta del av en intressant presentation.

Temat den 5 april är Web of Science vs Scopus vs Google Scholar. Vad är egentligen skillnaden på Web of Science, Scopus och Google Scholar? När är det bättre att använda den ena före den andra? Hur ska man tänka kring innehållet och kvaliteten på databaserna? Under denna Biblioteksfrukost ger Kristoffer Karlsson en beskrivning av skillnader och likheter mellan olika typer av databaser.

Frukosten står framdukad klockan 08:00 och presentationen börjar 08:15, alltihop avslutas sedan senast klockan 08:50.

För att delta måste du anmäla dig, och det gör du här: Anmälan till biblioteksfrukost. Sista anmälningsdag är den 31 mars.

Här kan du se en kort film från en av våra tidigare Biblioteksfrukostar.

Text: Katharina Nordling
Bild: Suss Wilén & Colourbox

Vad är en datahanteringsplan bra för?

Datahanteringsplan, på engelska data management plan, är en term som dyker upp i många sammanhang nu för tiden. Internationellt är det inte ovanligt att finansiärer kräver att en datahanteringsplan skickas med tillsammans med ansökan om forskningsmedel, och det är en utveckling vi med stor sannolikhet kommer få se mer av även i Sverige. Det är därför av hög vikt att kunskapen kring datahanteringsplaner ökar bland forskare verksamma i Sverige.

En datahanteringsplan är i stora drag vad det låter som, det är en plan över hur du planerar att hantera dina data.  Det är ett dokument som beskriver vad som ska ske med forskningsdata under och efter forskningsprojektet och besvarar frågor som var och hur data ska lagras, hur och om de ska tillgängliggöras, och vad för typ av data det rör sig om. Men en datahanteringsplan är mer än bara ett administrativt dokument. Används det rätt kan det förenkla forskningsprocessen både under tiden forskningen utförs och efter forskningsprojektet är avslutat.

Den kanske viktigaste aspekten av en datahanteringsplan är att den förenklar för dig som forskare att återvända till ett visst forskningsprojekt och dina data i framtiden. En genomarbetad datahanteringsplan möjliggör för dig att snabbt och enkelt sätta dig in i exakt vilka data du tidigare använt, hur de spelar in i din forskning, och varför du tagit vissa beslut.

Vad innehåller en datahanteringsplan?

Svensk Nationell Datatjänst (SND) har tagit fram en checklista för vad en datahanteringsplan bör innehålla. Checklistan innehåller frågor om bland annat juridiska aspekter, administrativa uppgifter, insamling av data, dokumentation av metadata, datahantering, och en hel del mer. Genom att gå igenom checklistan och reflektera över vilka aspekter som är applicerbara på din forskning har du besvarat ett antal av de viktiga frågorna som har med forskningen att göra. Den säkerställer att frågor om insamling och tillgängliggörande av data är genomtänkta redan innan datainsamlingen påbörjas, vilket kan leda till en säkrare forskningsprocess.

Ett levande dokument

Datahanteringsplanen är inte tänkt att vara ett dokument man fyller i innan man ansöker om forskningsmedel och sedan låter ligga. För att få ut så mycket som möjligt av dokumentet bör det också uppdateras allt eftersom forskningsprocessen fortlöper. Varje gång du gör en förändring i dina data – tar bort eller lägger till kolumner, byter namn på något, ändrar urvalskriterier eller definitioner, med mera – ska detta nedtecknas i datahanteringsplanen.

Varför ska du ha en datahanteringsplan?

Det finns flera goda skäl till varför du bör skriva en datahanteringsplan utöver att det är ett krav från vissa finansiärer. Det är bland annat ett utmärkt sätt att strukturera upp sin forskning och redan i god tid reflektera över ett antal viktiga beslut. Om ni är ett forskningslag är det ett sätt att säkerställa att alla är medvetna om sina ansvarsområden och att ni är med på allt de andra i forskningslaget gör. Det förenklar dessutom uppgiften att på ett enkelt och smidigt sätt beskriva sina data om du tänker publicera dem efter projektet. Om du skriver ner alla beslut du tar gällande forskningen under tiden du arbetar med det är det enkelt att gå tillbaka och kolla varför du gjort vissa val vid ett senare tillfälle. Om någon ifrågasätter dina data eller din arbetsprocess har du ett dokument som är enkelt att använda för att motivera dina val och beslut. Det kan ju dessutom vara så att du vill återvända till forskningen flera år senare för att göra uppföljningar eller fortsatta studier. Att då ha ett dokument som både beskriver processen, metadatan, hur data är insamlat och mycket mer underlättar också avsevärt.

Kristoffer Karlsson

Vem äger forskningsdatan?

Vem äger egentligen de data som forskare samlar in? Vem har rätt att begära ut och få se insamlade forskningsdata? Får forskare ta med sina insamlade data om de byter tjänst till ett annat lärosäte? När det kommer till forskningsdata finns många frågetecken. I det här inlägget hoppas jag kunna reda ut några av dem.

Vem äger de forskningsdata forskare samlar in? Det lärosäte där en forskare är anställd är huvudman för den forskning som bedrivs vid lärosätet. Med detta följer att lärosätet har äganderätt till de forskningsdata som forskarna vid lärosätet samlar in. Det är lärosätet som enligt Tryckfrihetsförordning (SFS 1945:105) och Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) ansvarar för att arkivera forskningsdata, tillhandahålla tillgång till det, samt skydda från obehörig åtkomst.

Får forskare som byter lärosäte ta med sig sina forskningsdata? Eftersom det är lärosätet som har äganderätten av forskningsdatan har forskaren inte rätt att ta med sig sina data till ett annat lärosäte utan godkännande från lärosätet där datan samlades in. Forskaren kan också begära att få sina forskningsdata utlämnade med hjälp av Offentlighetsprincipen.

Vem har rätt att begära ut forskningsdata? Genom offentlighetsprincipen kan alla svenska medborgare begära ut att få se insamlade forskningsdata. Lärosätet ska då skyndsamt tillgängliggöra de efterfrågade forskningsdata. Undantaget är om efterfrågade data är lagda under sekretess. I sådana fall kan lärosätet neka till utlämnandet av dem.

När läggs forskningsdata under sekretess? Data som rör exempelvis studiedeltagarnas hälsa eller sexliv, psykologiska undersökningar, eller hälsotillstånd och personliga förhållanden kan sekretessbeläggas. Att en handling är sekretessbelagd innebär att vem som helst inte har rätt att ta del av den, och att lärosätet kan neka en förfrågan om att få ta del av forskningsdata.

Vad är en allmän handling? En handling är skrift, bild, eller annan upptagning som kan läsas, avlyssnas, eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel (SFS 1945:105). En handling som förvaras hos en myndighet, eller som inkommit eller upprättats hos en myndighet, kallas för allmän handling. Så gott som alla forskningshandlingar, i form av enkäter och enkätsvar, video- och ljuduppspelningar och mycket mer som samlas in räknas som allmänna handlingar, och vem som helst har rätt att åkalla offentlighetsprincipen och begära ut dem.

Kristoffer Karlsson