Om öppen peer review

Engelska

Peer review är centralt för forskningsprocessen och speciellt för publiceringsporcessen. Det är inte en skärskilt transparent process: granskningen sker av anonyma granskare och kommentarerna är inte tillgängliga för läsaren. Det finns problem med granskningsprocessen: den kan ta väldigt lång tid och kan t.o.m. upplevas av författaren att granskaren tyranniserar genom att kräva flera experiment. Det finns säkert fall där extra försök stödjer argumenten men lika ofta leder det till bara extra kostnader.

Därför är det intressant att läsa i BioMed Central-bloggen om att öppen granskning kan funka. Biology Direct började testa öppen granskning för sju år sedan. Då blev granskares namn och kommentarer tillgängliga tillsammans med den publicerade artikeln. Redaktörerna för tidskriften menade att dessa kommentarer har skapat vetenskaplig debatt och guider till litteratur. Det har lett till att Biology Direct har blivit ett forum för öppna, konstruktiva samtal kring nya resultat och idéer. De menar också att kvalitet på publikationer har ökat; artiklar i den är väl citerade och lästa. De har också sett att öppen granskning är mer attraktivt för de som sysslar med icke-experimentell forskning, vilket leder mig till frågan: hur väl skulle öppen granskning fungera inom t.ex. humaniora och samhällsvetenskap?

Det som kanske också skulle kunna underlätta, förkorta granskningsprocessen samt förbättra kvalitet i artiklarna är det som vi skrev i den här bloggen tidigare om att lämna mer utrymme för den metodologiska redovisningen och metodologiska diskussionerna i artiklarna.

Det är dock så att det som fungerar inom ett område fungerar kanske inte alls inom ett annat. Vi på Högskolan i Borås har också den konstnärliga forskningen med utställningar och visningar som kan räknas som publikationer. Där pågår diskussionen vad som är granskning för dem och de har kommit fram att det finns i.a.f. två sätt: 1) bli inbjuden av en curator att delta i en utställning eller 2) bli accepterat blad en grupp potentiella utställare liknande den processen som forskare inom andra områden går igenom. Hur skulle en öppen granskning fungera inom detta område eller är det så att det redan är transparent? Skulle den i.s.f. bli mer transparent?

Text: Pieta Eklund

Pieta Eklund
at
Bibliotekarie och doktorand som tycker att bibliotekets forskarstöd är intressant, speciellt publiceringsstöd och open access. Skriver en avhandling om samarbete mellan bibliotekarier och forskare.

Librarian and a PhD Student working with library research support with main focus on publishing support and open access. Writing a doctoral dissertation on collaboration between librarians and researchers.
Det här inlägget postades i Forskningsetik, Vetenskaplig kommunikation av Pieta Eklund. Bokmärk permalänken.

Om Pieta Eklund

Bibliotekarie och doktorand som tycker att bibliotekets forskarstöd är intressant, speciellt publiceringsstöd och open access. Skriver en avhandling om samarbete mellan bibliotekarier och forskare. Librarian and a PhD Student working with library research support with main focus on publishing support and open access. Writing a doctoral dissertation on collaboration between librarians and researchers.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.