Inspirerande om open access

Engelska

Efter att ha förespråkat open access i flera år var det deprimerande att läsa professor Robin Osbornes inlägg Why open access makes no sense i Debating Open Access. Han skriver att det inte kan finnas fritt tillgång till vetenskap och ger några argument som bl.a. att icke-akademiskt skolade inte har förståelse för akademiska texter.

Huvudargument för att tillgängliggöra forskning är att då har alla läsare och användare tillgång till forskning som har genomgått en vetenskaplig granskning istället för att endast forskare som arbetar vid institutioner som har råd att prenumerera på tidskrifter och databaser har tillgång till forskning. Osborne verkar glömma att alla forskare har inte tillgång till forskning som de har behov av. Det finns inte möjligheter att köpa eller prenumerera på alla tidskrifter och databaser som en institutions forskare kan tänkas ha behov av. Att använda argumentet ”betala för forskning flera gånger” är oftast det som fungerar på dem som tänker på kostnaderna eller andra som inte är medvetna om hur mycket det kostar att prenumerera på vetenskapliga tidsskrifter. Bibliotek måste alltså prioritera och välja mellan vilka tidskrifter som ska köpas in.

Därför vill jag ge ett lysande exempel på vad open access kan vara upphov till.

Jack Andraka är en 16- snart 17-årig gymnasieelev i Crownsville Maryland USA. Han har uppfunnit ett snabbt, billigt och säkert sätt att upptäcka bl.a. bukspottskörtelcancer i tidigt stadium. Han blev intresserad av cancern då hans släkting dog i det. Bukspottskörtelcancer är svår att upptäcka för att bukspottsskörtel ligger under andra inre organ. Vad Jack Andraka gjorde är att han kom på en metod där en protein, Mesothelin, som överproduceras när man har denna cancer, binds till en antikropp som sedan fäster sig vid en nanorör, drar isär den och ändrar därmed dess elektroniska egenskaper, vilket i sin tur ger svar på frågan om man har cancer eller inte. Själva testet är en bit papper som har doppats i lösningen med antikroppar för Mesothelin och nanorör.

Han är alltså en gymnasieelev. För att han skulle kunna lära sig om bukspottskörtel sökte han på internet för forskningsartiklar kring ämnet. Enda forsking han kunde komma åt var det som fanns fritt tillgängligt. Han hittade bl.a. forskningsdata som han kunde använda för att hitta proteinet som förekommer i större mängder i tidigt stadium av bukspottsskörtelcancer. Han hade varken tillgång till betaldatabaser eller råd att köpa enskilda artiklar. Han är ett väldigt bra exempel på vad open access forskning kan leda till!

Titta på en kort film där han diskuterar sin forskning med Dr. Francis Collins, direktör/director National Instituties of Health.

Läs mer ingående artikel om Jack Andraka på Smithsonian.com

Pieta Eklund

Pieta Eklund
at
Bibliotekarie och doktorand som tycker att bibliotekets forskarstöd är intressant, speciellt publiceringsstöd och open access. Skriver en avhandling om samarbete mellan bibliotekarier och forskare.

Librarian and a PhD Student working with library research support with main focus on publishing support and open access. Writing a doctoral dissertation on collaboration between librarians and researchers.
Det här inlägget postades i Open access av Pieta Eklund. Bokmärk permalänken.

Om Pieta Eklund

Bibliotekarie och doktorand som tycker att bibliotekets forskarstöd är intressant, speciellt publiceringsstöd och open access. Skriver en avhandling om samarbete mellan bibliotekarier och forskare. Librarian and a PhD Student working with library research support with main focus on publishing support and open access. Writing a doctoral dissertation on collaboration between librarians and researchers.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.