Pretreatment of cellulosic waste and high rate biogas production

Engelska

Solmaz Aslanzadeh är den första forskarstudenten som får doktorsexamen vid Högskolan i Borås inom forskningsområdet resursåtervinning.

Hon spikar sin avhandling Pretreatment of cellulosic waste and high rate biogas production, imorgon, 5/2, klockan 11 på entréplanet i biblioteket.

Solmaz Aslanzadeh disputerar på torsdagen den 27/2 kl 10 i sal E310. Opponenten den dagen är Irini Angelidaki, professor vid Institutet för Miljöteknik, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark.

Om avhandlingen:

“Biogas är en förnybar gas som används till bland annat fordonsbränsle och för produktion av el och fjärrvärme. Biogas består huvudsakligen av metangas som bildas när organiskt material som gödsel och matavfall från hushåll och industri bryts ner av mikroorganismer under syrefria förhållanden. Processen kallas rötning och kan ske spontant i naturen i t.ex. våtmarker och i magen på idisslare.

Hur mycket biogas ett organiskt material kan producera beror på dess karaktär. Exempelvis kan man från matavfall få ut cirka 400 m3 metan per ton organisk substans medan en motsvarande mängd av andra material som halm eller skogsavfall ger ett utbyte av en betydligt mindre mängd metan.Detta beror bland annat på att materialets struktur eller sammansättning kan göra det svårt för mikroorganismer att bryta ned materialet.

Det finns flera sätt att producera biogas. Vanligast är dock att man lägger organiskt material i en rötkammare som består av en helt lufttät behållare eller ett lufttätt kärl. Rötkammarens volym kan variera från några milliliter i labbskala till tusentals kubikmeter i industriskala.

Medeluppehållstiden för biogasprocessen, dvs. tiden för rötningsprocessen, är idag lång och brukar ligga på minst 30 dagar.

Denna avhandling fokuserar på att öka effektiviteten av svårnedbrytbara material samt på att förkorta den långa uppehållstiden dvs. minska tiden för rötningsprocessen. För att öka metanutbytet av svårnedbrytbara material har en förbehandlingsmetod, som har visat sig effektiv, undersökts. Vidare har rötningsprocessen delats upp i två steg för att utnyttja tillväxthastigheten hos de mikroorganismer som medverkar i processen. Snabbväxande mikroorganismer används i första steget för nedbrytning av materialet till lösliga molekyler och långsamma, känsliga mikroorganismer används i andra steget för att snabbt omvandla det lösliga materialet till biogas. Tvåstegsprocessen har gjort det möjligt att öka den organiska belastningen avsevärt samtidigt som man kan minska reaktorvolymen och minska rötningstiden till 3 dagar.”

Pieta Eklund

Pieta Eklund
at
Bibliotekarie och doktorand som tycker att bibliotekets forskarstöd är intressant, speciellt publiceringsstöd och open access. Skriver en avhandling om samarbete mellan bibliotekarier och forskare.

Librarian and a PhD Student working with library research support with main focus on publishing support and open access. Writing a doctoral dissertation on collaboration between librarians and researchers.
Det här inlägget postades i Avhandlingar, Högskolans forskning av Pieta Eklund. Bokmärk permalänken.

Om Pieta Eklund

Bibliotekarie och doktorand som tycker att bibliotekets forskarstöd är intressant, speciellt publiceringsstöd och open access. Skriver en avhandling om samarbete mellan bibliotekarier och forskare. Librarian and a PhD Student working with library research support with main focus on publishing support and open access. Writing a doctoral dissertation on collaboration between librarians and researchers.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.