Forskningsbibliotekens nya roller

Svensk biblioteksförening arrangerade en dag om forskningsbibliotekens nya roller. Vi var ca 170 bibliotekarier som möttes i Stockholm för att lyssna på Peter Honeth, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet, Daniel Spichtinger, policy officer, EU kommissionen, Lisbeth Söderqvist, analytiker, Vetenskapsrådet, Wilhelm Widmark, överbibliotekarie, Stockholms univesitetsbibliotek, David Lawrence, avdelningschef vid Linköpings universitetsbibliotek och på Joacim Hansson, professor i biblioteks och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Dagen avslutades med en paneldiskussion, vilket jag tyvärr inte hade möjlighet att lyssna på.

Peter Honeth menade att det är angeläget att diskutera forskningsbibliotekens roll då forskning är en viktig del av det svenska samhället och i den globala konkurrensen. För att hålla oss framme i utvecklingen kommer vi att behöva forskning och biblioteket är en viktig del i den infrastrukturen. Hög kvalitet i både forskning, utbildning och publicering av forskningsresultat var den röda tråden i hans presentation.

Daniel Spichtinger pratade om open access och krav på open access som EU:s nya ramverk för forskning, Horizon 2020, har. På vilket sätt open access uppnås spelar ingen roll; grön eller gyllene vägen funkar både två. Kravet tillåter också embargo på 6 upp till 12 månader, alltså att en version av publikationen görs tillgänglig i ett institutionellt arkiv senast 6 eller 12 månader efter publiceringen. Horizon 2020 jobbar även med att göra forskningsdata fritt tillgängligt men för det finns det inga krav än. Det beror på att företag  som vill kommersialisera forskningsresultat inte vill göra forskningsdatan öppet tillgänglig och EU vill att industrin är med i forskningen. Med forskningsdatan menas det data som behövs för att verifiera resultat. Han menade också att open access är ett sätt att öka  farten på kunskapens kretslopp, vilket var ett bra sätt att beskriva open access på.

Därefter hörde vi en presentation av Lisbeth Söderqvist från Vetenskapsrådet. Hon tog upp det motsägesefulla krav som finns på forskare. Finansiärerna ställer krav på open access-publicering samtidigt som resurstilldelningen baseras på antalet publikationer i högtrankade tidskrifter. Även när forskaren värderas räknar granskarna högtrankade tidskrifterna. En fråga som kom upp var hur t.ex. Vetenskapsrådet kommer att följa upp open access-publiceringen. När forskare återrapporterar sitt forskningsprojekt får de endast redovisa för de publikationer som är öppet tillgängliga.

Wilhelm Widmark menade att biblioteket har en viktig roll att fylla inom bl. a. hanteringen av forsknignsinformation och publiceringsstödet. Biblioteket är en strategiskt viktig servicefunktion som måste förändras utifrån universitets behov, vilket betyder också att bibliotekarierna behöver kontinuerlig kompetensutveckling. Han menade också att strategisk kommunikation både inåt, utå och uppåt är viktgt för att behålla biblioteket som relevant del av organisationen.

David Lawrence pratade om bibliotekens nya roller från publiceringsstrategier till OER, öppna lärresurser. Bibliotekens roller förändras men biblioteken måste fortfarande förstå sina forskares, lärares och ledningens behov: hur de arbetar, vad de behöver, varför de behöver det de behöver, var och när behöver de det. För att bibliotek kan hålla sig som en relevant del av organisationen måste biblioteket ta på sig nya roller och utveckla sin verksamhet. Endast kreativitet begränsar oss.

Joacim Hansson pratade om forskningsbiblioteken identitet och placering i moderorganisationen. Han menade att den mest intressanta utvecklingen inom biblioteksvärlden sker i vetenskapliga bibliotek. Organisatoriskt håller biblioteket på röra sig närmare ledningen och bli en strategisk resurs, i huvudsak p.g.a. sin roll och sina kunskaper inom publikationsstrategier och bibliometri. Hansson menade att det finns mycket positivit i forskningsbibliotekens utveckling, t.ex. att yrkesrollen blir tydligare, det blir mer intressant för forskaren att ha kontakt med bibliotekarien – denne har något som forskaren kan dra nytta av. Det finns även nackdelar. Ett slags lojalitetsproblem uppstår när biblioteket levererar underlag som kan vara till forskarens nackdel.

Sammanfattningsvis var dagen mycket intressat och väl sammansatt om forskningsbibliotekens nya roller. Det var väldigt bra att få lyssna på presentationer från både regeringen, finansiärerna, EU, biblioteken själva men även en forskarsyn på bibliotekariens förändrade roll. Det finns svårigheter och utmaningar i framtiden men de ser vi framemot med stor förväntan.

Pieta Eklund

 

 

 

 

Pieta Eklund
at
Bibliotekarie och doktorand som tycker att bibliotekets forskarstöd är intressant, speciellt publiceringsstöd och open access. Skriver en avhandling om samarbete mellan bibliotekarier och forskare.

Librarian and a PhD Student working with library research support with main focus on publishing support and open access. Writing a doctoral dissertation on collaboration between librarians and researchers.

3 reaktion på “Forskningsbibliotekens nya roller

  1. Pingback: Högskolebiblioteket i Halmstads blogg / Konferens om forskningsbibliotekens nya roller

  2. Pingback: Publiceringsbloggen| Högskolan i Halmstad

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.