Vilseledande bibliometri (eller impact factor)

Engelska

Det är inte bara den snabba granskningsprocessen och låga publiceringsavgifterna som lockar forskare att publicera i tveksamma open access-tidskrifter, det är även kravet från lärosäten och andra på att forskningsresultat måste spridas (publicera) – helst i open access-tdiskrifterna. Av olika anledningar har marknaden för tveksamma open access-förlag och tidskrifter ökat och det har varit och forsätter att vara svårt att skilja mellan respektabla och tveksamma tidskrifter. Det finns dock kännetecken som hjälper en att avgöra seriösitet i tidskrifterna och förlagen, bl.a. guiden om tveksamma oa-förlag och bloggen Scholarly Open Access.

Ett kännetecken på en seriös tidskrift har varit Journal Impact Factor (JIF). Det handlar om hur mycket tidskriften artiklar citeras av andra under loppet av bl.a. två år eller fem år. Det är Thomson Reuters Journal Citation Report (JCR) (endast personal och studenter vid Högskolan i Borås har tillgång till databasen via denna länk, det finns ingen gratistjänst att kontrollera om en tidskrift har JIF) som har räknat fram dessa siffror. Även Scopus (Elseviers produkt) har tagit fram liknande siffror som de istället för JIF kallar för SJR (SCImago Journal Rank). Båda företag räknar på olika sätt så siffrorna för en specifik tidskrift ser olika ut. En tidskrift kan finnas i både, i den ena men inte i den andra, eller inte i någon av dem.

Anledningen att impact factor är viktigt är för att forskare kan i olika slags utvärderingar få flera poäng och i slutändan mer pengar för artiklar som finns publicerade i tidskrifter med hög impact factor. Det kan dock ta flera år för en tidskrift att få en impact factor så som den räknas fram i JCR. Det finns kriterier innan en tidskrift tas med i JCR, bl.a. tidskriften har funnits ett antal år, att nummer i tidskriften publiceras med jämna mellanrum och att kvalitet är hög enligt JCR:s bedömning. Detta betyder att det är få tveksamma tidskrifter som har impact factor.

Det som skapar problem nu är att under det senaste året har det dykt upp många webbsidor som menar att de tar fram impact factor för tidskrifter. Detta för att konkurrensen bland alla tveksamma tidskrifterna har ökat under åren och ett sätt att vinna över sin konkurrent är att ha en impact factor. Tveksamma förlag kan skaffa sig impact factor på två sätt: ljuga eller be en av dessa nya sidor som sysslar med vilseledande bibliometri att beräkna fram en siffra för sin tidskrift.[1]

Det finns en lista över sidor som sysslar med vilseledande bibliometri.

I exemplet nedan har företaget försökt med att ge ett exempel på hur de räknar fram ASI-Impact factor. Jämför texten från ASI med det från Wikipedia; ASI har kopierat texten direkt från Wikipedia. Klicka på bilden för att förstora den.

asi wikiPieta Eklund

[1] Det finns de som menar att det är bra att detta problem dyker upp för att då kanske kan beslutsfattare och forskningsutvärderare inte använda impact factor för att felaktigt mena att impact factor speglar kvalitet i tidskrifter/artiklar.

Pieta Eklund
at
Bibliotekarie och doktorand som tycker att bibliotekets forskarstöd är intressant, speciellt publiceringsstöd och open access. Skriver en avhandling om samarbete mellan bibliotekarier och forskare.

Librarian and a PhD Student working with library research support with main focus on publishing support and open access. Writing a doctoral dissertation on collaboration between librarians and researchers.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.