Workshop om konstnärlig forskningsdata inom nätverket Konstex

Fredagen den 22 september hade Konstex (nationellt nätverk för lärosäten med examensrätt på konstnärlig grund) workshop om forskningsdata. Högskolan i Borås och Göteborgs Universitet stod som arrangör av workshopen, som syftade till att lyfta frågan om hur konstnärlig forskningsdata ska hanteras i och med ökande krav från finansiärer på att forskningsdata ska vara öppet tillgänglig. I senaste forskningspropositionen finns det bland annat skrivningar om öppet tillgängliga forskningsdata när forskningsprojekten är finansierade av staten.

Under workshopen fick deltagarna ta del av ett antal presentationer som skulle sätta ramen för kommande gruppdiskussioner.

De två första föreläsarna för dagen var Svetoslava Baumann, forskningssekreterare på Vetenskapsrådet (VR) och Max Petzold, föreståndare för Svensk Nationell Datatjänst (SND). Båda pratade i sina respektive anförande relativt övergripande om forskningsdata och hur de jobbar i sina organisationer med frågan. Baumann pratade bland annat om forskningsdata enligt principen FAIR (Finable, Accessible, Interoperable, Re-useable).

Efter dessa två inledande presentationer om data och befintliga och kommande förutsättningar tog tre forskare till orda för att presentera sin forskning, för att de närvarande skulle få en inblick i hur komplex konstnärlig forskning kan vara och att det kanske inte alltid är så klart vad som är forskningsdata och vad som är slutprodukt.

Anders Hultqvist (professor i musikalisk gestaltning) inledde och problematiserade runt frågan om hur konstnärlig forskning publiceras över huvud taget. Som konstnärlig forskare bör man kanske kunna visa hur man tänkt runt ett verk, eventuellt genom att publicera överväganden man gör genom hela processen. Hur blir då detta i förhållande till forskningsdata – är det data, eller är det slutprodukt? Inga svar finns i dagsläget utan mer diskussioner krävs.

Sedan fick vi ta del av Ulrik Martin Larsens forskning (universitetslektor i textil och mode), genom att Clemens Thornqvist presenterade den. Fokus låg på att beskriva Larsens doktorandforskning, i vilken han undersökte hur rörelse och plagg interagerar och kan influera varandra. Även här problematiserades frågan om förhållandet mellan forskningsdata och slutprodukt.

Sist ut av de tre forskarna var Niclas Östlind (universitetslektor i fotografisk gestaltning), i en del av sin forskning skapar han utställningar av olika fotografers verk. I rollen som curator väljer han fotografer att ställa ut tillsammans, gör urval av deras bilder och skapar utställningar på gallerier runt om i världen. Här problematiserades frågan om förhållandet mellan forskaren, hens konstnärliga praktik  och forskningsdata.

Efter att fått ta del av tre fall av konstnärlig forskning gjorde Olof Halldin, bibliotekschef vid Stockholm Konstnärliga Högskola, ett framträdande där han reflekterade och problematiserade runt forskningsdata inom konstnärlig forskning, några av de frågor han lyfte fram var:

  • Vad exakt är forskningsdata inom det konstnärliga fältet? Eller kanske snarare – vad är inte detta?
  • Skulle samma kriterier kunna gälla alla konstnärliga fält – eller bara delvis?
  • Hur mycket av detta ska lagras?
  • Skall alla versioner av en undersökning/test sparas?
  • I vilken kvalitet ska det lagras? Hur stora filstorlekar kan ett forskningsdata tillåtas ha?
  • Hur ska ”konstnärliga” data märkas upp för tillfredställande återsökning (metadata)?
  • Vad av detta kan de facto tillgängliggöras Open Access – kravet på OA står mot kravet på skydd av upphov – är något starkast – lagar står mot varandra.
  • Vad gör vi om verket i sig innehåller annat upphovsskyddat material som ex. musik?
  • Vem ser till att öppna upp för Open Access när upphovsrätten gått ut? – Etc.
  • Hur hanterar vi PUL frågor? – Måste alla namn som finns i en publicering godkännas? – Måste de bilder där personer kan identifieras ha tillstånd för publicering. Eller ska vi kanske blurra bilderna?

Ingen av dessa frågor har ett tydligt svar, och troligtvis finns det inte ens några enkla svar i dessa sammanhang. Det blev även slutsatsen efter att deltagarna delats in i ett antal grupper och diskuterade konstnärlig forskningsdata med stöd i den Checklista för datahanteringsplan som SND tagit fram.

När workshopen avslutades vid lunchtid fanns det en stor vilja att fortsätta diskutera dessa frågor vid ett senare tillfälle. Nätverket har insett att dessa frågor vinner på att diskuteras i en brokig skara med representanter från diverse olika konstnärliga forskningsområden, och med diverse olika yrkeskompetenser närvarande. Således kommer ytterligare workshops arrangeras i nätverkets regi.

För Högskolan i Borås del känns det bra att frågan börjat diskuteras även på andra lärosäten, och att fler fått upp ögonen för att detta är en fråga som måste hanteras tillsammans.

Från Högskolan i Borås fanns följande representanter på plats: Jenny Johannisson (vicerektor för forskning), Svante Kristensson (bibliotekschef), Clemens Thornquist (professor inom textil och mode), Hanna Landin (universitetslektor inom textil och mode), Pieta Eklund (bibliotekarie) och Katharina Nordling (bibliotekarie).


Fotografiet i inlägget illustrerar den forskning som Linnea Bågander, doktorand inom modedesign, bedriver inom sina doktorandstudier. Mer om Linnea Bågander och hennes forskning kan du läsa i senaste numret av tidskriften 1866.

Text: Katharina Nordling
Foto: Anna Sigge