Så ska svensk forskningsframgång mätas

Engelska

Vetenskapsrådet (VR) publicerade den 9/4 sin rapport med en översikt över hur man ska kunna mäta hur väl svensk forskning uppfyller de forskningspolitiska målen.

2016 kom nämligen en forskningsproposition (2016/17:50) där regeringen satte följande övergripande mål för svensk forskning:

Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.

Då har frågan varit hur man ska kunna mäta om svensk forskning nu uppfyller de målen eller inte. VRs rapport presenterar olika indikatorer som ska visa hur det går under den tioårsperiod som regeringen utsatt:

• Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. De offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling bör även fortsatt överskrida EU:s mål.
• En övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske och jämställdheten ska öka.
• Samverkan och samhällspåverkan ska öka.

En beskrivning av förslaget i korthet kommer från VRs Rapport: Hur kan uppföljningen av svensk forskning utvecklas?

Indikatorer för målet ”Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling”:

  • utvecklingen av de totala utgifterna för forskning och utvecklingsverksamhet i Sverige som andel av BNP
  • bidragen från utlandet samt hur stor andel som kommer från staten, näringslivet respektive andra nationella källor.

Indikatorer för målet ”En övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske och jämställdheten ska öka”:

  • andel högciterade publikationer
  • beviljade medel från Horisont 2020, EU:s ramprogram för forskning
  • fördelningen av män och kvinnor i olika anställningskategorier
  • könsfördelningen bland nyanställda professorer och lektorer
  • könsfördelningen bland doktorsexaminerade
  • andel av de kvinnor respektive män som disputerar som har blivit professor tolv år efter doktorsexamen.

Indikatorer för målet ”Samverkan och samhällspåverkan ska öka”:

  • finansiering i form av bidrag och uppdrag till universitet och högskolor från omgivande samhälle respektive i form av innovationssamarbete
  • delade tjänster uttryckt som adjungerade professorer, lektorer och adjunkter, respektive forskarstuderande med anställning utanför högskolan
  • gemensamma publikationer, dvs. vetenskapliga publikationer med författare från både högskolesektorn och övriga samhället.
  • andelen av befolkningen som genomgått högre utbildning
  • andel av de svenska vetenskapliga publikationerna som finns tillgängliga via open access, dvs. som är fritt tillgängliga.

Dessa indikatorer kommer enligt VR enbart att användas för att se hur det går med målen på en nationell nivå. De kommer alltså inte att användas för att jämföra olika lärosäten, eller för någon resursfördelning.

Det är roligt att se att ett mått på sammhällspåverkan blir hur stor del av de vetenskapliga publikationerna från svenska forskare som publiceras med öppen tillgång (open access).

Ett annat mått som ska användas är bibliometri, och då är det bra att se att rapportens författare också har utvecklat ett resonemang runt bibliometrins brister.

Vill man läsa hela rapporten finns den att ladda ned som PDF från sidan:
Vetenskapsrådet: Redovisning av regeringsuppdrag att utveckla uppföljning av svensk forskning

Man kan också läsa en bra sammanfattning som innefattar en intervju med Johan Fröberg, analytiker vid Vetenskapsrådet här:
Tidningen Curie: Måtten ska visa hur väl Sverige uppfyller målen 

Text: Signe Wulund

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.