Press på storförlagen ökar

Engelska

De senaste veckorna har det kommit en hel del nyheter om både förhandlingar med det stora vetenskapliga förlaget Elsevier och om övergripande planer för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer i Europa.

Den färde maj hölls världens första internationella sammanträde för de som arbetar med att förhandla öppen tillgång till vetenskapliga tidskrifter. Tidigare har förhandlingar med vetenskapliga förlag skett på en nationell basis, men nu talas det om en internationell EU-strategi. Då skulle EU-länder kunna dra nytta av gemensamma erfarenheter och hålla en gemensam förhandlingslinje, vilket skulle öka lärosätenas inflytande gentemot förlagen.

Runt om i Europa har lärosäten börjat ta en hårdare linje mot vad de anser vara orimliga kostnader från förlagens sida. I Tyskland har t.ex. en majoritet av universiteten bojkottat förlaget Elsevier sedan början av året. Och i Sverige har förhandlingarna mellan Bibsam och Elsevier också gått in i ett kritiskt läge.

Bibsam är en del av Kungliga Bibliotekets verksamhet. De tecknar avtal för  elektroniska tidskrifter och databaser på svenska universitet, högskolor, myndigheter och statliga forskningsinstituts vägnar. 85 olika organisationer deltar i minst ett av de cirka 40 s.k. Bibsam-avtal som omfattar ett 100-tal e-resurspaket. Omsättningen är 353 miljoner SEK (2017) och de 10 största universiteten står för 73 % av omsättningen. (Källa: http://www.kb.se/bibliotek/centrala-avtal/)

Bibsam väntar på svar på sitt bud till Elsevier senast den 15 maj. Man har meddelat att det nuvarande avtalet ska sägas upp den 30 juni, och skulle Elsevier vägra gå med på villkoren Bibsam har satt finns risken att Elsevier då stänger av läsaccessen för svenska lärosäten för nya publikationer utgivna efter den 1 juli 2018. (Access till äldre tidskrifter skulle dock finnas kvar.)

Att tillgången till vetenskapligt material publicerat av de stora förlagen är en aktuell fråga kan man också se i ett inlägg i DN Debatt den 8 maj. Erik Fichtelius, nationell samordnare på KB, skriver där:

Spridningen av forskningsresultat genom universitetsbiblioteken till studenter, forskare och allmänhet försvåras i dag av ett helt dominerande globalt förlagsoligopol som gör miljardvinster på den allmänt finansierade forskningen. Läkare, sjukvårdspersonal, ingenjörer och journalister som inte har inloggning via en högskola kommer inte åt den aktuella forskningslitteraturen. Studenter vid små högskolor har tillgång bara till en bråkdel av det som finns vid de större universiteten.

EU har också satt som mål att 100% av alla vetenskapliga artiklar från medlemsländerna ska vara öppet tillgängliga redan år 2020. Som det ser ut idag är det svårt att tänka sig att det målet alls kan uppfyllas. Därför har EU tillsatt en utredning ledd av Robert-Jan Smits, som är en av nyckelfigurerna bakom programmet Horizon 2020, för att undersöka hur målet med öppen tillgång bäst kan uppnås. Han kommer att presentera sina resultat under sommaren, och då kan det komma att bli tal om en helt ny strategi för vetenskaplig publicering – kanske till och med en som inte längre är beroende av de traditionella vetenskapliga förlagen.

Källor och vidare läsning:

”Stärk biblioteken och bygg nationella digitala bibliotek”- Erik Fichtelius

Science Guide 4/5/2018. Open Access negotiators prepare for a future without publishers

Science Guide 28/2/2018. Robert-Jan Smits to become special envoy open access of EU