Biblioteksfrukost på temat databaser

Onsdagen den 5 april bjuder biblioteket in till KRKABiblioteksfrukost – kom och ät frukost under tiden som du får ta del av en intressant presentation.

Temat den 5 april är Web of Science vs Scopus vs Google Scholar. Vad är egentligen skillnaden på Web of Science, Scopus och Google Scholar? När är det bättre att använda den ena före den andra? Hur ska man tänka kring innehållet och kvaliteten på databaserna? Under denna Biblioteksfrukost ger Kristoffer Karlsson en beskrivning av skillnader och likheter mellan olika typer av databaser.

Frukosten står framdukad klockan 08:00 och presentationen börjar 08:15, alltihop avslutas sedan senast klockan 08:50.

För att delta måste du anmäla dig, och det gör du här: Anmälan till biblioteksfrukost. Sista anmälningsdag är den 31 mars.

Här kan du se en kort film från en av våra tidigare Biblioteksfrukostar.

Text: Katharina Nordling
Bild: Suss Wilén & Colourbox

Fri tillgång till forskning vid nödläge för folkhälsan

I september 2015 kom Världshälsoorganisationen (WHO) fram till att det behövdes globala riktlinjer för delning av forskningsdata och forskningsresultat i samband med stora nödlägen för folkhälsan, nu används riktlinjerna för första gången.

share-informationDet var i fotspåren av ebolautbrottet i flera västafrikanska länder som det blev tydligt att dåvarande metoder för datadelning hade stora brister. WHO arbetade då med att ta fram globala riktlinjer som skulle kunna användas i samband vid ett större hot mot folkhälsan. Riktlinjerna innebär att forskningsdata och forskningsresultat bör göras tillgängliga för allmänheten så skyndsamt som möjligt för att underlätta vidare forskning inom ämnet. I sina riktlinjer skriver WHO bland annat (i översättning):

Varje forskare som arbetar med att ta fram information relaterad till ett nödläge för folkhälsan, eller en akut händelse som kan komma att utvecklas till ett nödläge för folkhälsan, har en grundläggande moralisk förpliktelse att dela med sig av preliminära resultat så snart de genomgått en tillräckligt genomgående kvalitetskontroll. Det ligger på forskaren, och finansiären till forskningen, att sprida informationen genom pre-print mekanismer, såvida publicering inte kan ske omedelbart via sedvanlig peer review process.

Dessutom är WHO tydliga med att de vill se ett paradigmskifte när det gäller tillvägagångssättet att dela med sig av information i samband med nödlägen. De önskar att man lämnar nuvarande tillvägagångssätt, där tidskrifternas publiceringsplaner styr när informationen kan komma att spridas. Istället vill WHO att informationen ska spridas öppet via vad man kallar ”modern fit-for-purpose pre-publication platforms”. Och uppmanar uttryckligen forskare, tidskrifter och finansiärer att engagera sig för att paradigmskiftet ska kunna ske.

I och med Zikavirusets uzikatbredning i Sydamerika har nu WHO:s riktlinjer trätt ikraft för första gången. Den 1 februari förklarade WHO att det rådde en så kallad Public Health Emergency of International Concern. Detta i sin tur föranledde att riktlinjerna trädde ikraft och WHO har öppnat Zika Open, en portal där man samlar forskningsdata och -resultat om Zikaviruset. På samma sätt har även flera stora tidskriftsförlag skapat portaler för att öppet tillgängliggöra forskning om Zikaviruset som publicerats i deras tidskrifter.

Förhoppningsvis kommer den tidigare delningen av forskningsdata och -resultat leda till ökade kunskaper om Zikaviruset, och ett sätt att behandla viruset. Kanske kan vi se på det här som ett litet steg för människan men ett stort steg för mänskligheten.

Text: Katharina Nordling
Bild: Colourbox