Unpaywall och Open Access Button

”Click here to purchase article”.

Ni har troligtvis, liksom jag, flera gånger stött på ett liknande meddelande. Du hittar en vetenskaplig artikel som verkar perfekt för din uppsats eller artikeln du håller på att skriva, men om du vill läsa mer än bara abstract måste du betala. Paywalls, det vill säga att man måste betala för att komma åt en artikel, är inget ovanligt när man söker information i dag. Tack vare biblioteket har anställda och studenter vid högskolan tillgång till en oerhört stor mängd artiklar, men det finns fortfarande många artiklar kvar som ligger utanför bibliotekets prenumerationer och därmed inte är möjliga att läsa. Detta kan skapa oerhörd frustration om du har hittat en artikel du gärna vill läsa.

På senare tid har det börjat dyka upp allt fler lösningar på problemet. På Open Aceess Week 2014 introducerades en funktion vid namn Open Access Button. Den fungerar på så sätt att du installerar ett tillägg i din webbläsare, och så snart du stöter på en paywall trycker du på knappen som sedan gör sitt bästa för att hitta artikeln på annat sätt. Den 3e april lanserades ytterligare en liknande tjänst, nämligen Unpaywall, som fungerar på liknande sätt. Unpaywall fungerar i webbläsarna Chrome och Firefox i nuläget.

Open Access Button och Unpaywall hittar artiklar genom att leta i öppna databaser, såsom ArXiv, PubMed Central, och Google Scholar.

Det gröna hänglåset till höger meddelar att Unpaywall lyckats hitta en fritt tillgänglig version av artikeln. Genom att trycka på hänglåset kommer du åt den versionen.

Kristoffer Karlsson

Vad är en datahanteringsplan bra för?

Datahanteringsplan, på engelska data management plan, är en term som dyker upp i många sammanhang nu för tiden. Internationellt är det inte ovanligt att finansiärer kräver att en datahanteringsplan skickas med tillsammans med ansökan om forskningsmedel, och det är en utveckling vi med stor sannolikhet kommer få se mer av även i Sverige. Det är därför av hög vikt att kunskapen kring datahanteringsplaner ökar bland forskare verksamma i Sverige.

En datahanteringsplan är i stora drag vad det låter som, det är en plan över hur du planerar att hantera dina data.  Det är ett dokument som beskriver vad som ska ske med forskningsdata under och efter forskningsprojektet och besvarar frågor som var och hur data ska lagras, hur och om de ska tillgängliggöras, och vad för typ av data det rör sig om. Men en datahanteringsplan är mer än bara ett administrativt dokument. Används det rätt kan det förenkla forskningsprocessen både under tiden forskningen utförs och efter forskningsprojektet är avslutat.

Den kanske viktigaste aspekten av en datahanteringsplan är att den förenklar för dig som forskare att återvända till ett visst forskningsprojekt och dina data i framtiden. En genomarbetad datahanteringsplan möjliggör för dig att snabbt och enkelt sätta dig in i exakt vilka data du tidigare använt, hur de spelar in i din forskning, och varför du tagit vissa beslut.

Vad innehåller en datahanteringsplan?

Svensk Nationell Datatjänst (SND) har tagit fram en checklista för vad en datahanteringsplan bör innehålla. Checklistan innehåller frågor om bland annat juridiska aspekter, administrativa uppgifter, insamling av data, dokumentation av metadata, datahantering, och en hel del mer. Genom att gå igenom checklistan och reflektera över vilka aspekter som är applicerbara på din forskning har du besvarat ett antal av de viktiga frågorna som har med forskningen att göra. Den säkerställer att frågor om insamling och tillgängliggörande av data är genomtänkta redan innan datainsamlingen påbörjas, vilket kan leda till en säkrare forskningsprocess.

Ett levande dokument

Datahanteringsplanen är inte tänkt att vara ett dokument man fyller i innan man ansöker om forskningsmedel och sedan låter ligga. För att få ut så mycket som möjligt av dokumentet bör det också uppdateras allt eftersom forskningsprocessen fortlöper. Varje gång du gör en förändring i dina data – tar bort eller lägger till kolumner, byter namn på något, ändrar urvalskriterier eller definitioner, med mera – ska detta nedtecknas i datahanteringsplanen.

Varför ska du ha en datahanteringsplan?

Det finns flera goda skäl till varför du bör skriva en datahanteringsplan utöver att det är ett krav från vissa finansiärer. Det är bland annat ett utmärkt sätt att strukturera upp sin forskning och redan i god tid reflektera över ett antal viktiga beslut. Om ni är ett forskningslag är det ett sätt att säkerställa att alla är medvetna om sina ansvarsområden och att ni är med på allt de andra i forskningslaget gör. Det förenklar dessutom uppgiften att på ett enkelt och smidigt sätt beskriva sina data om du tänker publicera dem efter projektet. Om du skriver ner alla beslut du tar gällande forskningen under tiden du arbetar med det är det enkelt att gå tillbaka och kolla varför du gjort vissa val vid ett senare tillfälle. Om någon ifrågasätter dina data eller din arbetsprocess har du ett dokument som är enkelt att använda för att motivera dina val och beslut. Det kan ju dessutom vara så att du vill återvända till forskningen flera år senare för att göra uppföljningar eller fortsatta studier. Att då ha ett dokument som både beskriver processen, metadatan, hur data är insamlat och mycket mer underlättar också avsevärt.

Kristoffer Karlsson

Vem äger forskningsdatan?

Vem äger egentligen de data som forskare samlar in? Vem har rätt att begära ut och få se insamlade forskningsdata? Får forskare ta med sina insamlade data om de byter tjänst till ett annat lärosäte? När det kommer till forskningsdata finns många frågetecken. I det här inlägget hoppas jag kunna reda ut några av dem.

Vem äger de forskningsdata forskare samlar in? Det lärosäte där en forskare är anställd är huvudman för den forskning som bedrivs vid lärosätet. Med detta följer att lärosätet har äganderätt till de forskningsdata som forskarna vid lärosätet samlar in. Det är lärosätet som enligt Tryckfrihetsförordning (SFS 1945:105) och Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) ansvarar för att arkivera forskningsdata, tillhandahålla tillgång till det, samt skydda från obehörig åtkomst.

Får forskare som byter lärosäte ta med sig sina forskningsdata? Eftersom det är lärosätet som har äganderätten av forskningsdatan har forskaren inte rätt att ta med sig sina data till ett annat lärosäte utan godkännande från lärosätet där datan samlades in. Forskaren kan också begära att få sina forskningsdata utlämnade med hjälp av Offentlighetsprincipen.

Vem har rätt att begära ut forskningsdata? Genom offentlighetsprincipen kan alla svenska medborgare begära ut att få se insamlade forskningsdata. Lärosätet ska då skyndsamt tillgängliggöra de efterfrågade forskningsdata. Undantaget är om efterfrågade data är lagda under sekretess. I sådana fall kan lärosätet neka till utlämnandet av dem.

När läggs forskningsdata under sekretess? Data som rör exempelvis studiedeltagarnas hälsa eller sexliv, psykologiska undersökningar, eller hälsotillstånd och personliga förhållanden kan sekretessbeläggas. Att en handling är sekretessbelagd innebär att vem som helst inte har rätt att ta del av den, och att lärosätet kan neka en förfrågan om att få ta del av forskningsdata.

Vad är en allmän handling? En handling är skrift, bild, eller annan upptagning som kan läsas, avlyssnas, eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel (SFS 1945:105). En handling som förvaras hos en myndighet, eller som inkommit eller upprättats hos en myndighet, kallas för allmän handling. Så gott som alla forskningshandlingar, i form av enkäter och enkätsvar, video- och ljuduppspelningar och mycket mer som samlas in räknas som allmänna handlingar, och vem som helst har rätt att åkalla offentlighetsprincipen och begära ut dem.

Kristoffer Karlsson