Om Forskningsrelaterat

Bibliotekarie och doktorand som tycker att bibliotekets forskarstöd är intressant, speciellt publiceringsstöd och open access. Skriver en avhandling om samarbete mellan bibliotekarier och forskare.

Librarian and a PhD Student working with library research support with main focus on publishing support and open access. Writing a doctoral dissertation on collaboration between librarians and researchers.

Hantering av forskningsdata – hur arbetar vi på högskolan idag?

Den här veckan är det Open Access veckan och vi uppmärksammar öppen tillgång till forskningsdata. Inlägget är skrivet av bibliotekschefen Svante Kristensson och beskriver läget vid Högskolan i Borås när det gäller just öppen tillgång till forskningsdata. Biblioteket arrangerar också en biblioteksfrukost på temat på onsdag morgon.

Hantering av forskningsdata – hur arbetar vi på högskolan idag?

I takt med att allt fler finansiärer kräver att beviljade forskningsprojekt, förutom att publicera sina slutresultat, också ska öppet tillgängliggöra och arkivera forskningsdata som är underlag för resultaten, måste svenska lärosäten förbereda sig för hur man ska kunna ge stöd till forskare i denna process. För Högskolan i Borås del förbereder vi oss så här:

Högskolan kommer att vara en del av det nyligen ombildade Svensk Nationell Datatjänst (SND) (länkat) som nu är ett konsortium inom Vetenskapsrådets ansvar. Ett tjugotal svenska lärosäten har genom de närmare kontakterna med konsortiet förbundit sig att skapa så kallade Data Access Units, som ska verka som lokala, utlokaliserade, stödjande delar av SND. Avsikten är alltså att Högskolan i Borås, liksom övriga deltagande lärosäten, samordnar sitt forskarstöd gällande forskningsdata. För vår del innebär detta att forskarstödet från exempelvis bibliotek, arkiv, jurister och forskningsrådgivare koordineras på ett bättre sätt än idag.

Högskolan arbetar också inom Konstex, (nationellt nätverk för lärosäten med examensrätt på konstnärlig grund) (länkat) med att sprida kunskap om den konstnärliga forskningens särart när det gäller vad som ska betraktas som forskningsdata inom denna disciplin.

I det av Horizon 2020 nyligen beviljade projektet SUITCEYES (Smart, User-friendly, Interactive, Tactual, Cognition-Enhancer that Yields Extended Sensosphere) har arbetet med att formulera en datahanteringsplan redan påbörjats. Samtliga Horizon-beviljade projekt måste nämligen presentera en inledande dokumentation över hur man kommer att hantera frågan om tillgängliggörande och arkivering av data inom projektets ram. Representanter från biblioteket och GIO har stöttat forskargruppen i att komma igång med datahanteringsplanen.

Högskolan i Borås arbetar med frågan om öppen tillgång till forskningsdata i nära samarbete med Högskolan Väst och Högskolan i Skövde. Medarbetare från de tre lärosätena har gemensamt utbildats inom området och ett nätverk för deltagarna har bildats. Just nu pågår också rekrytering av en ny forskningskoordinator för att utveckla arbetet med forskningsdata vid de tre lärosätena.

Text: Svante Kristensson

Förra veckan idag

Förra veckan var peer review week som vi inte uppmärksammade på något sätt. Det gjorde vårt systerblogg dock. De skrev ett inlägg om peer review för studenterna och varför det är viktigt för dem. Peer review week är lite som Open access week i slutet av oktober varje år. Syftet är att uppmärksamma den centrala rollen peer review har i vetenskaplig kommunikation, visa upp arbetet alla forskare (granskare) och redaktörer på tidskrifterna gör, dela med sig best practice och även uppmärksamma det nyaste utvecklingarna inom peer review som har varit under mycket kritik på senare tid.

Även om vi inte här uppmärksammade veckan så var det många andra som gjorde det, bl.a. bloggen Impact of Social Science från London School of Economics and Political Science. De skrev ett antal inlägg om ämnet som länkas till från detta inlägg.

Peer review processes risk stifling creativity and limiting opportunities for game-changing scientific discoveries

Amidst criticism of the peer review process, the valuable contributions of reviewers should be defended

What are researchers’ expectations and experiences of the peer review process? Findings from recent research

Open peer review: bringing transparency, accountability, and inclusivity to the peer review process

Addressing ethical issues in peer review – new guidelines available from COPE

We have the technology to save peer review – now it is up to our communities to implement it

Pieta Eklund

Fräckt förlag

Vi har skrivit om tveksamma Open Access förlag tidigare och nu har ett nytt slags sätt att missbruka öppen tillgänglighet till forskningsartiklar dykt upp. Ett bokförlag som (på papper iaf) finns i New York trycker böcker av artiklar eller konferensbidrag som är publicerade av bl.a. Springers Open Access tidskrifter. Ett exempel på en sådan bok är en som heter Cloud architecture and engineering. Dessa böcker säljs sedan via bla Amazon, Adlibris och Bokus med priser mellan ca 1.100 och 1.400kr styck! Läs ett längre inlägg om detta i Bibliotekshorisonten.

Jag undrar hur t.ex. Springer kommer att reagera på detta. Jag har ju för mig att dessa stora förlag som Springer har CC-BY-NC licens på sina artiklar de publicerar öppet tillgängligt. CC-BY-NC är en creative commons -licens som innebär att verket ska alltid hänvisas till samt att den inte får anvädas för kommerciella syften.

Pieta Eklund

Datakvalitet & dokumentering

Det är älska dina data -vecka som vi skrev förra veckan. Denna internationella vecka syftar till att uppmärksamma forskningsdata och hjälpa forskare att komma igång med att ta bättre hand om sina data. Detta inlägg handlar om datakvalitet och dokumentering av forskningsdata. I dokumentering ingår även att beskriva sina data. I huvudsak talar vi om kvantitativ data även om kvalitativ data också behöver hanteras och beskrivas. Forskare med kvalitativa data verkar vara mer bekymrade över etiska frågor så som anonymisering, konfidentialitet och att någon annan ska använda deras kvalitativa data i ett annat syfte än vad insamlingen av data hade.

Datakvalitet handlar om kvalitet på innehållet (värden) på datasetet. Det betyder att data ska vara komplett (all data behöver finnas), precist och aktuellt. Datakvalitet innebär också fullständighet, validitet, konsekvent, aktualitet och noggrannhet. Vidare innebär datakvalitet att data ska vara användbart, dokumenterat men också reproducerbart/verifierbart.

Insamling, bevarande, formatering är aktiviteter som påverkar datakvalitet och ansvaret på datakvalitet finns hos den som samlar in den men också den som tar hand om bevarandet av data. Bevarandet tas hand om av både arkivarier och bibliotekarier. Arkivarier ser till att det långtidsbevaras och bibliotekarier att lämplig metadata läggs till. Det är ofta bibliotekarier som ser till att dataset är tillgängliga för andra. Dataset blir inte tillgängliga automatisk bara för att de arkiveras och bevaras.

Dokumentation av data handlar om att andra som ser dina data kan lita på dina data genom att data går att validera, reproducera och använda igen. Det är viktigt att dokumentera data för att det bidrar till datakvalitet och användbarhet för både forskaren själv, dennes kollegor, studenter och andra. Att faktiskt skriva analysen från data kan gå lättare och vara mindre stressigt när data från början är välbeskrivet. När data är välbeskrivet och strukturerat kan arbete i forskningsgrupp underlättas och eventuella frågor vid peer review processen kan bli enklare att besvara.

Forskning mäts idag med olika mått där antalet citeringar är ett mått. Går data att citera kan det kanske ge forskaren fördelar i ansökningsprocessen för forskningsmedel, i ansökan att bli befordrat. Dokumentation ökar integritet i forskningen när forskningsprocessen blir mer transparent. Det kan tänkas att det ökar allmänhetens tillit i den forskningen som görs. Och om inte allmänhetens tillit ökar så påverkar det kanske forskande kollegors tillit.

Harvard Business Review (HBR) har publicerat en artikel där det skrivs att IBM uppskattar årskostnaden på dålig data upp till $3.1 biljoner (trillion) i 2016. Alltså finns det mycket att göra när det gäller datakvalitet. Kostnadsuppskattningen baseras på den tiden och kostnaderna som läggs på att anpassa data till det arbete som beslutsfattare, ledare, kunskapsarbetare, datavetare lägger på felaktig data som de behöver i sitt arbete. Denna kostnad är i huvudsak relaterat till kostnaderna som uppstår i organisationer där t.ex. säljavdelningen får en order fel som sedan ärvs av nästa avdelning, inte data producerat i forskningssyfte. Icke desto mindre är det viktigt att även fundera på kostnaderna (som inte behöver vara i pengar) inom forskningsvärlden.

Retraction watch, en blogg som om spårar återkallade publikationer, rapporterar om ett fall där forskaren upptäckte problem i databasen han använde för att undersöka trender i mönster för utdöende av arter. Problemet forskaren upptäckte har påverkat två publikationer där den ena har återkallats av tidskriften. I detta fall fanns det problem i datainsamlingen och databasen som påverkade analysen. När felen var rättade kom forskare fram till en annan slutsats.

Här kan du se exempel på dålig data. Klicka på en bild för att komma vidare till en förklaring vad som är problemet med just det data.

För arbete med forskningsdata har Svensk Nationell Datatjänst information om datahanteringsplan och en checklista för datahanteringsplan.

Pieta Eklund