Om Forskningsrelaterat

Bibliotekarie och doktorand som tycker att bibliotekets forskarstöd är intressant, speciellt publiceringsstöd och open access. Skriver en avhandling om samarbete mellan bibliotekarier och forskare. Librarian and a PhD Student working with library research support with main focus on publishing support and open access. Writing a doctoral dissertation on collaboration between librarians and researchers.

Förra veckan idag

Förra veckan var peer review week som vi inte uppmärksammade på något sätt. Det gjorde vårt systerblogg dock. De skrev ett inlägg om peer review för studenterna och varför det är viktigt för dem. Peer review week är lite som Open access week i slutet av oktober varje år. Syftet är att uppmärksamma den centrala rollen peer review har i vetenskaplig kommunikation, visa upp arbetet alla forskare (granskare) och redaktörer på tidskrifterna gör, dela med sig best practice och även uppmärksamma det nyaste utvecklingarna inom peer review som har varit under mycket kritik på senare tid.

Även om vi inte här uppmärksammade veckan så var det många andra som gjorde det, bl.a. bloggen Impact of Social Science från London School of Economics and Political Science. De skrev ett antal inlägg om ämnet som länkas till från detta inlägg.

Peer review processes risk stifling creativity and limiting opportunities for game-changing scientific discoveries

Amidst criticism of the peer review process, the valuable contributions of reviewers should be defended

What are researchers’ expectations and experiences of the peer review process? Findings from recent research

Open peer review: bringing transparency, accountability, and inclusivity to the peer review process

Addressing ethical issues in peer review – new guidelines available from COPE

We have the technology to save peer review – now it is up to our communities to implement it

Pieta Eklund

Fräckt förlag

Vi har skrivit om tveksamma Open Access förlag tidigare och nu har ett nytt slags sätt att missbruka öppen tillgänglighet till forskningsartiklar dykt upp. Ett bokförlag som (på papper iaf) finns i New York trycker böcker av artiklar eller konferensbidrag som är publicerade av bl.a. Springers Open Access tidskrifter. Ett exempel på en sådan bok är en som heter Cloud architecture and engineering. Dessa böcker säljs sedan via bla Amazon, Adlibris och Bokus med priser mellan ca 1.100 och 1.400kr styck! Läs ett längre inlägg om detta i Bibliotekshorisonten.

Jag undrar hur t.ex. Springer kommer att reagera på detta. Jag har ju för mig att dessa stora förlag som Springer har CC-BY-NC licens på sina artiklar de publicerar öppet tillgängligt. CC-BY-NC är en creative commons -licens som innebär att verket ska alltid hänvisas till samt att den inte får anvädas för kommerciella syften.

Pieta Eklund

Datakvalitet & dokumentering

Det är älska dina data -vecka som vi skrev förra veckan. Denna internationella vecka syftar till att uppmärksamma forskningsdata och hjälpa forskare att komma igång med att ta bättre hand om sina data. Detta inlägg handlar om datakvalitet och dokumentering av forskningsdata. I dokumentering ingår även att beskriva sina data. I huvudsak talar vi om kvantitativ data även om kvalitativ data också behöver hanteras och beskrivas. Forskare med kvalitativa data verkar vara mer bekymrade över etiska frågor så som anonymisering, konfidentialitet och att någon annan ska använda deras kvalitativa data i ett annat syfte än vad insamlingen av data hade.

Datakvalitet handlar om kvalitet på innehållet (värden) på datasetet. Det betyder att data ska vara komplett (all data behöver finnas), precist och aktuellt. Datakvalitet innebär också fullständighet, validitet, konsekvent, aktualitet och noggrannhet. Vidare innebär datakvalitet att data ska vara användbart, dokumenterat men också reproducerbart/verifierbart.

Insamling, bevarande, formatering är aktiviteter som påverkar datakvalitet och ansvaret på datakvalitet finns hos den som samlar in den men också den som tar hand om bevarandet av data. Bevarandet tas hand om av både arkivarier och bibliotekarier. Arkivarier ser till att det långtidsbevaras och bibliotekarier att lämplig metadata läggs till. Det är ofta bibliotekarier som ser till att dataset är tillgängliga för andra. Dataset blir inte tillgängliga automatisk bara för att de arkiveras och bevaras.

Dokumentation av data handlar om att andra som ser dina data kan lita på dina data genom att data går att validera, reproducera och använda igen. Det är viktigt att dokumentera data för att det bidrar till datakvalitet och användbarhet för både forskaren själv, dennes kollegor, studenter och andra. Att faktiskt skriva analysen från data kan gå lättare och vara mindre stressigt när data från början är välbeskrivet. När data är välbeskrivet och strukturerat kan arbete i forskningsgrupp underlättas och eventuella frågor vid peer review processen kan bli enklare att besvara.

Forskning mäts idag med olika mått där antalet citeringar är ett mått. Går data att citera kan det kanske ge forskaren fördelar i ansökningsprocessen för forskningsmedel, i ansökan att bli befordrat. Dokumentation ökar integritet i forskningen när forskningsprocessen blir mer transparent. Det kan tänkas att det ökar allmänhetens tillit i den forskningen som görs. Och om inte allmänhetens tillit ökar så påverkar det kanske forskande kollegors tillit.

Harvard Business Review (HBR) har publicerat en artikel där det skrivs att IBM uppskattar årskostnaden på dålig data upp till $3.1 biljoner (trillion) i 2016. Alltså finns det mycket att göra när det gäller datakvalitet. Kostnadsuppskattningen baseras på den tiden och kostnaderna som läggs på att anpassa data till det arbete som beslutsfattare, ledare, kunskapsarbetare, datavetare lägger på felaktig data som de behöver i sitt arbete. Denna kostnad är i huvudsak relaterat till kostnaderna som uppstår i organisationer där t.ex. säljavdelningen får en order fel som sedan ärvs av nästa avdelning, inte data producerat i forskningssyfte. Icke desto mindre är det viktigt att även fundera på kostnaderna (som inte behöver vara i pengar) inom forskningsvärlden.

Retraction watch, en blogg som om spårar återkallade publikationer, rapporterar om ett fall där forskaren upptäckte problem i databasen han använde för att undersöka trender i mönster för utdöende av arter. Problemet forskaren upptäckte har påverkat två publikationer där den ena har återkallats av tidskriften. I detta fall fanns det problem i datainsamlingen och databasen som påverkade analysen. När felen var rättade kom forskare fram till en annan slutsats.

Här kan du se exempel på dålig data. Klicka på en bild för att komma vidare till en förklaring vad som är problemet med just det data.

För arbete med forskningsdata har Svensk Nationell Datatjänst information om datahanteringsplan och en checklista för datahanteringsplan.

Pieta Eklund

Älska dina forskningsdata

Nästa vecka är en älska dina forskningsdata vecka (Love your data week) då frågor kring forskningsdata tas upp och upplyses närmare. Det är som den internationella open access veckan i oktober då frågor om open access diskuteras. Just nu pågår det många aktiviteter kring hantering av forskningsdata då det är en fråga som är högt på agendan. När det talas om hantering av forskningsdata bör det inte glömmas bort att arkivering av forskningsdata och öppet tillgängligöra forskningsdata är två olika saker. I huvudsak handlar det dock om att forskningsdata ska tas hand om på ett mer systematiskt sätt av forskare och lärosäten för att förebygga forskningsfusk och även till viss del dubbelarbete. Forskningsfusk förebyggs genom att i t.ex. en artikel hänvisa till det forskningsdata resultaten kommer från. Forskningsprocessen görs på detta sätt mer transparent. Här finns ett exempel på hur forskningsdata kan hänvisas till från en artikel.

Ytterligare en tanke med att hantera forskningsdata mer systematiskt är att underlätta nätverksbyggande eller utbyte forskare emellan. Argumentet är att om forskningsdata finns väl dokumenterat och beskrivet finns det större sannolikhet att någon som är intresserad av liknande frågor kontaktar upphovsmannen till specifik forskningsdata för eventuellt samarbete. Andra tankar kring hantering av forskningsdata är att försäkra dess framtid. Forskare flyttar och tekniker utvecklas och därför kan forskningsdata bli korrupt på längre sikt. Det går t.ex. inte längre läsa filerna. Det finns också tanken om att forskning som finansieras med offentliga medel också ska göra sina forskningsdata tillgängligt för allmänheten. Detta kan dock slå tillbaka. Allmänheten har inte alltid utbildats i forskningsmetodik och kan i värsta fall komma till helt felaktiga slutsatser.

De som sysslar med kvalitativ forskning är också ifrågasättande till att någon annan ska få tillgång till de forskningsdata som forskaren har samlat in. Det kan vara svårt att anonymisera kvalitativa forskningsdata, t.ex. intervjuer och frågan om det är etiskt att använda kvalitativ forskningsdata samlade med att fokus till att svara på frågor med ett annat fokus är något som många forskare som sysslar med kvalitativ forskning funderar på. Ett annat problem är att lärosäten till högre grad förväntas samarbeta med privata organisationer. I dessa fall är det den statliga offentlighetsprincipen och privata organisationers önskan om eventuellt ansöka om patent som krockar. Det är alltså inte enkelt med hanteringen av forskningsdata.

Det som är på gång på Högskolan i Borås under mars är att några av högskolans bibliotekarier, arkivarie och jurister ska gå en utbildning i hantering av forskningsdata arrangerat av SND, Svensk Nationell Datatjänst. De har under flera år arbetat med forskningsdata. Meningen är att det efter utbildningen finns tillräckligt med kunskaper hos bibliotekarier, arkivarier och jurister för att de kan stödja forskare i att ta fram t.ex. en datahanteringsplan.

Under nästa vecka kommer vi att publicera några inlägg om frågor kring forskningsdata här i bloggen.

Pieta Eklund