Så ska svensk forskningsframgång mätas

Vetenskapsrådet (VR) publicerade den 9/4 sin rapport med en översikt över hur man ska kunna mäta hur väl svensk forskning uppfyller de forskningspolitiska målen.

2016 kom nämligen en forskningsproposition (2016/17:50) där regeringen satte följande övergripande mål för svensk forskning:

Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.

Då har frågan varit hur man ska kunna mäta om svensk forskning nu uppfyller de målen eller inte. VRs rapport presenterar olika indikatorer som ska visa hur det går under den tioårsperiod som regeringen utsatt:

• Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. De offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling bör även fortsatt överskrida EU:s mål.
• En övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske och jämställdheten ska öka.
• Samverkan och samhällspåverkan ska öka.

En beskrivning av förslaget i korthet kommer från VRs Rapport: Hur kan uppföljningen av svensk forskning utvecklas?

Indikatorer för målet ”Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling”:

  • utvecklingen av de totala utgifterna för forskning och utvecklingsverksamhet i Sverige som andel av BNP
  • bidragen från utlandet samt hur stor andel som kommer från staten, näringslivet respektive andra nationella källor.

Indikatorer för målet ”En övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske och jämställdheten ska öka”:

  • andel högciterade publikationer
  • beviljade medel från Horisont 2020, EU:s ramprogram för forskning
  • fördelningen av män och kvinnor i olika anställningskategorier
  • könsfördelningen bland nyanställda professorer och lektorer
  • könsfördelningen bland doktorsexaminerade
  • andel av de kvinnor respektive män som disputerar som har blivit professor tolv år efter doktorsexamen.

Indikatorer för målet ”Samverkan och samhällspåverkan ska öka”:

  • finansiering i form av bidrag och uppdrag till universitet och högskolor från omgivande samhälle respektive i form av innovationssamarbete
  • delade tjänster uttryckt som adjungerade professorer, lektorer och adjunkter, respektive forskarstuderande med anställning utanför högskolan
  • gemensamma publikationer, dvs. vetenskapliga publikationer med författare från både högskolesektorn och övriga samhället.
  • andelen av befolkningen som genomgått högre utbildning
  • andel av de svenska vetenskapliga publikationerna som finns tillgängliga via open access, dvs. som är fritt tillgängliga.

Dessa indikatorer kommer enligt VR enbart att användas för att se hur det går med målen på en nationell nivå. De kommer alltså inte att användas för att jämföra olika lärosäten, eller för någon resursfördelning.

Det är roligt att se att ett mått på sammhällspåverkan blir hur stor del av de vetenskapliga publikationerna från svenska forskare som publiceras med öppen tillgång (open access).

Ett annat mått som ska användas är bibliometri, och då är det bra att se att rapportens författare också har utvecklat ett resonemang runt bibliometrins brister.

Vill man läsa hela rapporten finns den att ladda ned som PDF från sidan:
Vetenskapsrådet: Redovisning av regeringsuppdrag att utveckla uppföljning av svensk forskning

Man kan också läsa en bra sammanfattning som innefattar en intervju med Johan Fröberg, analytiker vid Vetenskapsrådet här:
Tidningen Curie: Måtten ska visa hur väl Sverige uppfyller målen 

Text: Signe Wulund

3/3 – Open Data Day 2018

Den 3/3 firas Open Data Day runt om i världen för åttonde gången. Det finns många spännande exempel på aktiviteter och engagemang listade i blogginlägget Open Data Day 2018: what do we celebrate and why?

Under förra årets Open Data day skedde bland annat projekt där forskare och medborgare i Colombia med hjälp av insamlad data tittade på den lokala luftkvaliten och hur den skulle kunna förbättras, och ett evenemang i Nepal fokuserade på problemen med bristande information för den drygt 10% av befolkningen som arbetar utomlands, och för deras familjer i Nepal.

Det kommer alltså att finnas mycket intressant att läsa under dagen, både på hemsidor och på Twitter under taggen #OpenDataDay.

När man talar om öppen tillgång till forskningsdata blir det ofta väldigt mycket fokus på exakt vad som menas, vilka rutiner man ska tänka på, och hur det påverkar forskningen i stort. Till årets Open Data Day tipsar vi därför om två exempel på en mer personlig upplevelse av öppen tillgång till forskningsdata:

Why are we working so hard to open up science? A personal story.
Brian Nosek, professor vid University of Virginia och medgrundare till Center for Open Science skriver om cancer, medicinska tidskrifter, och vad som händer när den information man behöver komma åt när det krisar bara finns bakom lås och bom.

Öppna, slutna och dolda data
I den här presentationen upplagd av Kungliga Biblioteket berättar Gustav Nilsonne (Stockholms Universitet & Karolinska Institutet) om hur hans egen forskningsgrupp påverkats av tillgången till forskningsdata.

Text: Signe Wulund

Ny forskningsinriktad regeringsinstruktion till KB

Den 1 mars 2018 är ett spännande datum för svensk forskning. Då kommer nämligen Kungliga Bibliotekets nya instruktion från regeringen kommer att börja gälla. I den framhålls KBs roll inom svensk forskning mycket mer än tidigare.

Det som är nytt är bland annat att den första paragrafen listar som uppgift att ”främja den svenska forskningens kvalitet”, och att Regeringen ger KB i uppdrag att ” tillhandahålla en fullgod och heltäckande datakälla för utvärdering av svenska vetenskapliga publikationer”.

Arbetet med just en heltäckande datakälla för svenska vetenskapliga publikationer har redan smygstartat. KB medverkar nämligen i workshops under februari för att utvärdera och utveckla den nationella databasen SwePub ur ett lärosätesperspektiv. Jag var med på den som gavs i Göteborg, och det var många spännande idéer och insiktsfulla förslag som lades fram, så det ska bli mycket intressant att se vad som kommer att ske med SwePub framöver.

Text: Signe Wulund

Källor (externa länkar):
Nyhet om regeringsinstruktionen på KBs hemsida
Regeringens pressmeddelande: KB får tydligare forskningsprofil
Blogginlägg om regeringsinstruktionen på Open Access.se

Biblioteksfrukost om filterbubblor den 22 november

Vill du får lite bättre koll på hur informationen i sociala medier och sökmotorer på internet anpassas efter vem du är? Kom på vår Biblioteksfrukost och lyssna på Pieta Eklund och Sara Hellberg när de ger en halvtimmes presentation på ämnet filterbubblor. Frukosten äger rum onsdagen den 22 februari, men du måste anmäla dig senast söndagen den 19 november om du vill delta. 

Under Biblioteksfrukosten bjuder biblioteket på frukost (bestående av kaffe/te/juice, smörgås och frukt). Biblioteksfrukostarna är öppna för studenter och personal vid Högskolan i Borås. Det finns dock bara 25 platser, och anmälan är obligatorisk för att få delta.

Text: Katharina Nordling
Foto: Klaz Arvidson