Inspirationsdagen om publicering

Ett tag sedan organiserades det en inspirationsdag om publicering. Rektorn och ordföranden för våra två forskningsnämnderna inledde dagen. Martin G Erikson pratade om vetenskaplig publicering utifrån sina egna reflektioner. Han funderade kring frågor som “är vår forskning vetenskaplig” och vad devisen “vetenskap för profession” betyder i forskningssammanhang. Lars Hallnäs pratade om farorna med publish-or-perish – forskare måste producera fler och fler publikationer men har inte längre tid att genomföra forskningen eller inte kan vara tillräckligt galen med forskningsidéerna då forskningsfinansiärerna inte vill betala för “galen” forskning.

Dagen fortsatte Björn Hammarfelt med en presentation om bibliometri. Han gick igenom vad bibliometri är, varför bibliometri är av intresse för forskare och hur det jobbas med bibliometri. Gustaf Nelhans fortsatte med temat bibliometri. Han pratade om bibliometri som utvärderingsverktyg där citeringar likställs med kvalitet. Gustaf poängterade dock med Eugene Garfields ord att “impact is not the same as importance or significance“. Han pratade även om resurstilldelning baserad på publikationerna.

Innan lunch och eftermiddagens workshops kring open access och bibliometri presenterade Helena Francke och Pieta Eklund läget när det gäller open access. Presentationen handlade om bl.a. vägar till open access, krav på open access från finansiärer som Horizon 2020 och vilken forskarservice finns att tillgå på BLR.

Deltagarna var nöjda och uppskattade det praktiska inslaget med workshoparna. Dock hade flera av deltagarna velat gå på både workshoparna. Dagen hjälpte att förtydliga några aspekter kring publicering och bibliometri och det finns intresse för flera liknande dagar. Det som är roligt är att det finns en dag som planeras, 14 maj. Det ska handla om finansiering och bedömning av ansökningar. Boka in den i din kalender!

Pieta Eklund

Genomslagskraft av OA-publicerad forskning

120x600oaEn fråga som alltid väcker diskussion är om open access-artiklar citeras i större utsträckning än artiklar publicerade i traditionella tidskrifter.

Det är också en fråga som det finns en del skrivet om. I förra inlägget kunde man läsa att t.ex. JSTOR har årligen över 150 miljoner misslyckade försök att ladda ner artiklar. Det handlar om artiklar som användaren inte har tillgång till. Det finns undersökningar som indikerar att open access-artiklar får fler citeringar samt att de får citeringar direkt efter publiceringen. Det finns också undersökningar som menar att det inte finns någon större skillnad mellan antalet citeringar mellan oa-artiklar och artiklar i traditionella tidskrifter. Det som har försvårat studierna är att det tar några år innan en ny tidskrift har skapat ett rykte om sig. Redan 2006 publicerades en artikel där det framgår att oa-artiklar citeras snabbare efter publiceringen. En viss tid efter publiceringen (ca 200 dagar) var det 49% ta-artiklar (toll access, icke oa) respektive 37% av oa-artiklar som inte hade fått citeringar. Undersökningen visade också att oa-artiklarna användes mer även om ta-tidskrifterna fanns tillgängliga via bibliotek. Det visade sig även att oa-artiklar som publicerades i samma tidskrift som icke-oa-artiklar fick fler citeringar[1].

2008 publicerades ytterligare en artikel som visade att oa-artiklar hade i snitt fått nio hänvisningar medan ta-artiklar hade fått fem. Dock visar den här studien att det finns en skillnad mellan ämnesdiscipliner. T.ex. sociologi hade störst citeringsfördel men minst andel oa-artiklar[2].

Flera studier om ämnet finns i bibliografin på hemsidan för The Open Citation Project.

Det finns dock de som menar att det är svårt att bevisa någon fördel för att det finns problem med metoderna och definitionerna som har använts i dessa studier, bl.a. för att open access syftar till fritt tillgänglig material och inte till förlagens affärsmodell där författaren betalar för publiceringen. Kritiken mot metoderna handlar om bl.a. kontrollgrupper, provsamlingar och om vilka slutsatser kan dras och generaliseras. Dessa problem diskuteras i Dr Henk Moeds artikel “Does open access publishing increase citation or download rates”.

Det finns forskning som visar att oa-publicering ökar antalet citeringar men det finns också forskning som visar att tillgängliggörande av forskningsdata resulterar i ökat antal citeringar[3]. Det är i alla fall initialt bättre att publicera open access eftersom forskningen då sprids snabbare. Att det inte skulle finnas högt rankade oa-tidskrifter stämmer inte längre heller. OA-tidskrifterna har hunnit mogna till sig nu plus att det finns andra mått för spridningen i.o.m. utvecklingen av altmetrics.

Pieta Eklund




[1] Eysenbach, G. (2006). Citation Advantage of Open Access Articles. PLoS Biol 4(5): e157. doi:10.1371/journal.pbio.0040157

[2] Norris, M., Oppenheim, C. & Rowland, F. (2008). The citation advantage of open-access articles. Journal of the American Society for Information Science and Technology. 59(12), ss. 1867-2038. doi: 10.1002/asi.20898

[3] Piwowar, H.A., Day, R.S. & Fridsma, D.B. (2007). Sharing Detailed Research Data Is Associated with Increased Citation Rate. PLoS ONE 2(3): e308. doi:10.1371/journal.pone.0000308

Altmetrics – Article Level Metrics (ALM)

120x600oaAntalet elektroniska och speciellt open access-tidskrifterna ökar. Detta betyder att allt fler har tillgång till vetenskapliga artiklar och forskningsresultat. Den här utvecklingen mot online-tidskrifter har lett till att nya områden som t.ex. altmetrics utvecklas. Det finns en relation mellan open access och altmetrics.

Altmetrics, som mäter genomslagskraften på artikelnivå, har setts som ett alternativ till traditionella mätetal som mäter genomslagskraften på tidskriftsnivå. Det har skrivits om altmetrics i vår blogg tidigare.

I korthet handlar det om att bl.a. bokmärken, länkar, tweets, Facebook, blogginlägg men även andra mått används för att indikera vilken genomslagskraft publikationen har fått i omvärlden. Altmetrics tar alltså hänsyn till det som händer i sociala media och därmed illustrerar den pågående diskussionen runt en forskningspublikation. Altmetrics visar också att akademiker flyttar sitt arbete till webben och webbaserade tjänster.

Det finns fördelar och nackdelar med altmetrics. Fördelarna handlar om bl.a. att alla typer av publikationer betraktas, inte bara den traditionella artikeln publicerat i en traditionell tidskrift som har hög impact factor. Altmetrics är också ett snabbare sätt att mäta forskningens genomslagskraft. Vi behöver inte vänta två år för att kunna räkna effekt. Vi ser effekten direkt i diskussionerna och tweets. På The PLOS Article Level Metrics for Researchers -sidan listas bl.a. följande fördelar:

  • Forskare kan se och samla feedback om spridningen och effekten av sin forskning i realtid samtidigt som forskare kan även dela rådata med sina samarbetspartners, forskningsadministratörer och -finansiärer.
  • Trender i forskningen blir synliga snabbare
  • Forskare kan hitta lättare potentiella samarbetspartners baserad på intresset i forskningen
  • Andra tolkningar baserad på forskningsdata, metoder och resultat kan upptäckas
  • Strategier för spridning och publicering av forskning kan följas upp och värderas
  • Forskningsresultat värderas utifrån dess innehåll, inte utifrån vilken ”behållare” (publicerande tidskrift) som har använts.

Nackdelen är att vi inte har en tydlig förståelse för vad altmetricssiffrorna faktiskt betyder. Visar de verklig effekt och spridning eller endast buzz som forskningsresultat har lyckats skapa?

Ytterligare en nackdel är siffrorna kan ses som en tävling i popularitet, vilket kan leda till att siffrorna manipuleras. Altmetrics i sig är inte mer utsatt för manipulering utan alla bibliometriska mått kan manipuleras. När det händer tappar siffrorna i betydelse.

Det finns alltså en relation mellan altmetrics och open access. Det finns studier[1] som visar på att open access –publicerade vetenskapliga artiklar ökar nerladdningen av dessa och därför blir spridningen av open access-artiklarna intressant att mäta med altmetrics. JSTOR t.ex. visar siffror på att det finns 150 miljoner försök att komma åt artiklar de har endast betaltillgång till[2]. Årligen. Detta betyder att det finns forskningsresultat som inte får den spridningen som de kanske borde få p.g.a. att potentiella läsare inte har tillgång till dem.  Det finns en citeringsfördel för öppet tillgängliga artiklar och det stämmer även för altmetrics. De tio populäraste artiklarna 2012 som altmetrics.com stod bakom visar att sju var open access[3], ingen av dessa artiklar var publicerade av Nature eller Science.

Om man nu inte tycker att altmetrics är något, så får dessa siffror och nya mått oss att fundera på definitionen av impact. Det är fortfarande, i open access-sammanhang, outforskat och outvecklat. Det som är värt att hålla i minnet är att altmetrics går att använda inom sociala sfärer där öppenhet och öppna standarder råder, vilket passar open access väl och den traditionella publiceringsmodellen mindre väl.

Pieta Eklund



[1] Davis, P. M., Lewenstein, B. V., Simon, D. H., Booth, J. G., & Connolly, M. J. L. (2008). Open access publishing, article downloads, and citations: Randomised controlled trial. BMJ 337:a568. DOI: 10.1136/bmj.a568

[2] Howard, J. (2012). JSTOR tests free, read-only access to some articles. The Chronicle of Higher Education: Wired Campus. [2012-01-13]

[3] Van Noorden, R. (2012). What were the top papers of 2012 on social media? Nature News. [2012-12-21]

Citeringens praktiker

Gustaf Nelhans, som arbetar vid Högskolan i Borås vid Bibliotekshögskolan, har disputerar med sin avhandling Citeringens praktiker. Det vetenskapliga publicerandet som teori, metod och forskningspolitik vid Göteborgs universitet.

Citeringar är viktiga inom vetenskapen för att sätta ens egen forskning i en kontext men det har kommit att användas i forskningspolitiska frågor för att fördela forskningsanslag. Han visar på flera olika sätt att använda citeringar, bl.a.: för att visa den bästa forskingen inom området, slentrianmässigt för att alla andra gör det eller kanske för att kritisera den citerade artiklen. Citeringens värld är m.a.o. komplext men forskarens vardag.

Sveriges Radio har intervjuat Gustaf Nelhans och skrivit en kort artikel Citeringar som hårdvaluta inom forskning.

Pieta Eklund