Biblioteksfrukost på temat databaser

Onsdagen den 5 april bjuder biblioteket in till KRKABiblioteksfrukost – kom och ät frukost under tiden som du får ta del av en intressant presentation.

Temat den 5 april är Web of Science vs Scopus vs Google Scholar. Vad är egentligen skillnaden på Web of Science, Scopus och Google Scholar? När är det bättre att använda den ena före den andra? Hur ska man tänka kring innehållet och kvaliteten på databaserna? Under denna Biblioteksfrukost ger Kristoffer Karlsson en beskrivning av skillnader och likheter mellan olika typer av databaser.

Frukosten står framdukad klockan 08:00 och presentationen börjar 08:15, alltihop avslutas sedan senast klockan 08:50.

För att delta måste du anmäla dig, och det gör du här: Anmälan till biblioteksfrukost. Sista anmälningsdag är den 31 mars.

Här kan du se en kort film från en av våra tidigare Biblioteksfrukostar.

Text: Katharina Nordling
Bild: Suss Wilén & Colourbox

Publicering och externa samarbeten

På Högskolan i Borås samarbetar vi med andra universitet och med aktörer inom näringslivet, aktörer som Ericsson, Södra Älvsborgs sjukhus m.fl. Vad är viktigt för att detta samarbete ska kunna synligöras?

Ett viktigt steg för att kunna synligöra sampublikationer med andra högskolor och organisationer görs i registreringsprocessen, när vi lägger till data kopplat till vår organisationstillhörighet. I DiVA används fält som är knutna till författaren.

DiVA3

Du kan exempelvis under “välj organisation” lägga till din akademi för att visa att du tillhör Högskolan i Borås. Om du som författare också representerar en extern partner går det att lägga till den andra organisationen under fältet för Annan organisation.

När du registrerar din publikation hos en tidskrift är det också väldigt viktigt att du är noggrann med organisationstillhörighet. Om du fyller i informationen felaktigt kan det bli problem när vi och andra försöker samla in data kopplat till Högskolans publiceringar.

Article2Not univ

Om vi tittar på de två bilderna ovan som är hämtade från Web of Science ser vi att den övre bilden triggar relationskopplingen till Högskolan i Borås. Vi ser också att den andra bilden där det står Univ Coll inte gör det.

Kommer denna publikation tillräknas högskolans publikationer? Kommer samarbetet med Linköping synas? Det beror visserligen på hur sökningen ser ut, men om vi bara går på relationskopplingen i Web of science är svaret nej.

Text: Thomas

Att utvärdera en tidskrift med Ulrichweb

Vad är en bra tidskrift? Det finns tidskrifter som har bra rankning och många läsare. Det betyder inte nödvändigtvis att tidskriften passar alla ämnen. Att jämföra flera olika tidskrifter kan vara bra i ett förebyggande syfte för att ha publiceringsalternativ om favorittidskriften ger ett nekande svar. När vi utvärderar en tidskrift är det bra att vara medveten om var tidskriften indexeras, information som går att få från Ulricheweb:

Ulrich

Vi ser att tidskriften som vi hittade tidigare i blogginlägget Att testa en tidskrift är aktiv och hur gammal den är. Det går också utläsa publiceringsfrekvens och var den har sitt ursprung. Det finns mer användbar information men den del som jag kommer att fokusera på är information om tidskriftens “abstracting and indexing”. Denna flik visar vilka andra databaser som indexerar tidskriftens artiklar och det går att utifrån denna information till viss mån se vilken räckvidd tidskriften har.

Vi kan se att tidskriften är indexerad i Thomson Reuters citeringsindex. Detta gör att vi kan få ut “impact factor” kopplad till tidskriftens citeringar från databasen. Databasen är vanligtvis den källa som används när det kommer till citeringsanalys och kvalitetsrankning. Tidskriften är också indexerad i den bibliografiska databasen Scopus från Elsevier, en annan databas som har möjlighet att visa citerigsdata och “impact factor”.

Jag nämner tidigare att det är viktigt att reflektera över artikelns ämnestillhörighet vid val av tidskrift.  Antagligen är artikeln kopplat till ett eller flera forskningsfält; det är därför bra om andra forskare som publicerar i dessa fält hittar artikeln. I det här fallet är artikeln vi vill publicera antagligen kopplad till fluid mechanics. Då är det bra att tidskriften är indexerad i Inspec en bra bibliografisk databas om du är intresserad av ingenjörsämnen. Om artikeln istället behandlar ekonomi kan det vara bra om tidskriften indexeras i exempelvis Business Source Elite.

Det finns mängder av andra faktorer som spelar in i huruvida andra forskare hittar och refererar till en artikel som exempelvis: Artikelns kvalitet, kvalitén på andra forskares informationssökningsförmåga, databasens relevansrankning mm. Genom att försäkra att tidskriften är indexerad i lämpliga bibliografiska databaser ökar chansen att någon hittar artikeln.

Du behöver inte göra denna kontroll själv, fråga ditt bibliotek.

//Thomas

Att testa en tidskrift

Som en fortsättning på den tidigare texten “Bedöma förlag och tidskrifter” så kommer här en lista på saker att akta sig för enligt Dom Mitchel, Community Manager at DOAJ:

“– Mass emails asking for submissions (spamming)
– Misspelt/nonsensical/poor quality language on the site
– Misleading journal titles
– Multiple journal launch dates at the same time
– Few/no articles published or articles published more than once
– Fake impact factor
– No archiving
– Running many/expensive conferences
– Unidentifiable editorial board (or board looks too good to be true)

If in doubt, check it!”

(Mitchel, 2014, p.19)

Om en eller flera av dessa punkter stämmer in på en tidskrift finns det anledning att vara skeptisk. Det finns flera databaser som kan användas för att testa tidskriftens kvalitet och räckvidd, här är ett par exempel: Ulrichsweb, SHERPA/ RoMEO, Web of Science “Journal Citation Reports”, Scopus “Compare journals” och Google Metrics. 

DOAJ: Directory of Open Access Journals (DOAJ) Strävar efter att vara platsen dit du går för att hitta vetenskapliga Open Access (OA)-tidskrifter som garanterar att de kontrollerar sitt vetenskapliga innehåll på ett kvalitativt sätt.

Jag tänker göra exempel där jag utgår från en tidskrift som jag hittar i DOAJ. I denna första del börjar jag med att hitta tidskriften som jag ska testa. Genom att söka på “journal of applied” hittar jag tidskriften: “Journal of Applied Fluid Mechanics”. Då jag hittat tidskriften i DOAJ vet jag att den är OA och att den genomgått viss kontroll. Jag hittar också ett ISSN, en publicist och ser att den har publicerat 8 volymer sedan 2008. Det betyder inte automatiskt att det är en bra tidskrift, men vi har lite data att testa.

Fortsättning följer, nästa gång kommer jag titta på denna tidskrift i Ulrichsweb.

Mitchel, D., 2014. Shifting academia’s focus to quality open access journals. [Lecture]. KTHB, 22 Oktober. (http://www.kth.se/polopoly_fs/1.511898!/oaweek_kth.pdf) [2015-02-10]

/Thomas