Älska dina forskningsdata

Nästa vecka är en älska dina forskningsdata vecka (Love your data week) då frågor kring forskningsdata tas upp och upplyses närmare. Det är som den internationella open access veckan i oktober då frågor om open access diskuteras. Just nu pågår det många aktiviteter kring hantering av forskningsdata då det är en fråga som är högt på agendan. När det talas om hantering av forskningsdata bör det inte glömmas bort att arkivering av forskningsdata och öppet tillgängligöra forskningsdata är två olika saker. I huvudsak handlar det dock om att forskningsdata ska tas hand om på ett mer systematiskt sätt av forskare och lärosäten för att förebygga forskningsfusk och även till viss del dubbelarbete. Forskningsfusk förebyggs genom att i t.ex. en artikel hänvisa till det forskningsdata resultaten kommer från. Forskningsprocessen görs på detta sätt mer transparent. Här finns ett exempel på hur forskningsdata kan hänvisas till från en artikel.

Ytterligare en tanke med att hantera forskningsdata mer systematiskt är att underlätta nätverksbyggande eller utbyte forskare emellan. Argumentet är att om forskningsdata finns väl dokumenterat och beskrivet finns det större sannolikhet att någon som är intresserad av liknande frågor kontaktar upphovsmannen till specifik forskningsdata för eventuellt samarbete. Andra tankar kring hantering av forskningsdata är att försäkra dess framtid. Forskare flyttar och tekniker utvecklas och därför kan forskningsdata bli korrupt på längre sikt. Det går t.ex. inte längre läsa filerna. Det finns också tanken om att forskning som finansieras med offentliga medel också ska göra sina forskningsdata tillgängligt för allmänheten. Detta kan dock slå tillbaka. Allmänheten har inte alltid utbildats i forskningsmetodik och kan i värsta fall komma till helt felaktiga slutsatser.

De som sysslar med kvalitativ forskning är också ifrågasättande till att någon annan ska få tillgång till de forskningsdata som forskaren har samlat in. Det kan vara svårt att anonymisera kvalitativa forskningsdata, t.ex. intervjuer och frågan om det är etiskt att använda kvalitativ forskningsdata samlade med att fokus till att svara på frågor med ett annat fokus är något som många forskare som sysslar med kvalitativ forskning funderar på. Ett annat problem är att lärosäten till högre grad förväntas samarbeta med privata organisationer. I dessa fall är det den statliga offentlighetsprincipen och privata organisationers önskan om eventuellt ansöka om patent som krockar. Det är alltså inte enkelt med hanteringen av forskningsdata.

Det som är på gång på Högskolan i Borås under mars är att några av högskolans bibliotekarier, arkivarie och jurister ska gå en utbildning i hantering av forskningsdata arrangerat av SND, Svensk Nationell Datatjänst. De har under flera år arbetat med forskningsdata. Meningen är att det efter utbildningen finns tillräckligt med kunskaper hos bibliotekarier, arkivarier och jurister för att de kan stödja forskare i att ta fram t.ex. en datahanteringsplan.

Under nästa vecka kommer vi att publicera några inlägg om frågor kring forskningsdata här i bloggen.

Pieta Eklund

Trycket att tillgängliggöra forskningsdata ökar

Vetenskapsrådets tidning Curie har publicerat två artiklar om öppen forskningsdata. Trycket ökar på att göra forskningsdata tillgängliga, en trend som stöds från flera håll. Att tillgängliggöra forskningsdata handlar om att göra forskningsprocessen transparent och dela information och resultat på nätet. Läs mer: “Trycket ökar: Gör forskningsdata tillgängliga” av Anja Castensson. Den andra artikeln i Curie gäller forskningsdata och den mångåriga erfarenhet som många forskare idag har efter flera års arbete i praktiken med öppna data. Läs mer “Öppna data – inte bara att lägga ut” också av Anja Castensson

Marie

Open Access Week 2016

Årets Open Access Week infaller mellan 24–30:de oktober och har temat “open in action“. Nu satsar flera aktörer resurser för att öka mängden artiklar som publiceras fritt tillgängligt. Ett exempel är Vetenskapsrådet (VR) som satsar 8 miljoner under 2 år för att underlätta publicering av öppet tillgänglig forskning. Ni kan läsa mer om detta i DN:s debattartikel “Att göra forskning tillgänglig för alla kräver mer stöd”.

Forskningsdata är en annan del av OA-weekforskningsprocessen som troligtvis kommer att påverkas av kommande forskningspropp, krav på datahanteringsplaner har redan börjat komma upp som en del av medelstilldelning och i de föreslagna riktlinjerna från 2015 skrivna av VR kan vi läsa att: […]forskningsdata […] ska vara öppet tillgänglig[…]
Eller i sitt sammanhang:
Grundprincipen i de föreslagna nationella riktlinjerna är att vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk samt forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer, som är resultatet av offentligt finansierad forskning, ska vara öppet tillgängliga. I båda fallen anges förslag till tidsramar för genomförandet. Vetenskapsrådet föreslår att Sverige ska ha en målbild för 2025 och att riktlinjerna gäller fram till 2020. Inom ramen för uppdraget lämnas rekommendationer för vad som behöver utredas vidare. […]
På biblioteket väljer därför att rikta veckans aktiviteter mot tillgängliggörande av forskningsdata. Vi inleder veckans aktiviteter på tisdag den 25 oktober med talare från Svensk nationell datatjänst (SND). Elisabeth Strandhagen och Ilze Lac kommer hit och pratar om öppen tillgång till forskningsdata och god datahantering. Därefter kommer vi ha en biblioteksfrukost och en workshop i datahantering som erbjuds i två omgångar (omgång 1 och omgång 2). Under dessa tillfällen går vi igenom SND:s datahanteringsmall och diskuterar gemensamt med deltagarna hur det går att anpassa mallen till olika situationer och om eller hur det går att går hantera problem som finns i samband med hantering av forskningsdata. Kom ihåg att anmäla dig till biblioteksfrukosten. Det krävs ingen anmälan till SNDs föreläsning och våra efterföljande workshops.
Under hela veckan finns vi dessutom tillgängliga (precis som övriga veckor om året i och för sig) för att svara på frågor om exempelvis open access och forskningsdata. Hör bara av er!
Text: Thomas

 

Transparens i forskning

Det har kommit fram att Tamiflu inte funkar så bra och det ger indikationer på hur läkemedelsforskning fungerar. Många länder skaffade sig Tamiflu i stora mängder i samband med fågelinfluenssa-skräcken 2005-2006 och 2009 inför svininfluenssaepidemin, då panepidemi enligt WHO verkligen existerade. Läkemedlet köptes från Roche för flera hundra miljoner. Sverige spenderade flera hundra miljoner på medlet.

Det fanns många som var kritiska mot massinköpet, framför allt Cochrane-nätverket. Nätverket sammanställde ett antal rapporter om läkemedlet och dess effekter. Många av rapporterna var sponsrade av läkemedelsföretag. Dessa rapporter kunde inte visa någon större effekt av Tamiflu (medlet skulle förkorta influenssan med en halv dag!) men det som var än mer intressant var att ett stort antal tester hade hemlighållts och resultaten blev aldrig publicerade. Det leder oss till ytterligare ett stort problem utöver att mycket av skattemedeln har spenderats på läkemdel som inte har någon påvisat effekt, nämligen att läkemedelsföretag hemlighåller eller inte publicerar all sin forskningsdata och forskningsresultat.

Negativa resultat publiceras sällan, vilket betyder att det blir väldigt svårt att ta välinformerade beslut om t.ex. ett läkemedel. Har det gjorts 80 studier där 40 studier är positiva och dessa blir publicerade och 40 studier som visar inga eller t.o.m. negativa effekter men alla dessa blir inte publicerade. Det är få av dessa studier som publiceras. Då har vi kännedom att i de flesta fall har läkemedlet effekt men sanningen är mer koplicerad. I verkliheten har läkemedlet inte någon större effekt alls. Skulle du vilja ta ett läkemedel som egentligen kanske inte hade någon effekt, som med fallet med Tamiflu?

Vetenskap och forskning ska byggas på transparens och tillgång till både forskningsresultat och forskningsdata/datasets för att vi ska kunna ta beslut baserade på korrekt fakta. Läs mer om Tamiflu-fallet What the Tamiflu saga tells us about drug trials and big pharma publicerat i The Guardian.

Vi har skrivit om värdet i negativa och ofullständiga resultat i bloggen i samband med open access veckan i höstas.

Pieta Eklund