Utvärdering av forskningskvalitet

Vetenskapsrådet lämnade över sitt förslag till modell av utvärdering av svensk forskningskvalitet till regeringen precis innan jul. Sedan mars 2013 har VR haft som uppdrag att i samråd med Forte, Formas och Vinnova utreda och lämna förslag till en modell för resursfördelning till universitet och högskolor som innefattar sakkunniggranskning av forskningens kvalitet och relevans.

Modellen har fått namnet FOKUS (Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige). Modellen ska ersätta dagens indikatorbaserade modell. Målet med modellen är att använda sakkunniggranskningar och höja forskningskvalitet och dess bidrag till samhällets utveckling.

Modellen har två delar: utvärderingsmodellen och en beräkningsmodell för att visa hur utvärderingsresultaten kan omvandlas till resurser. Utvärderingen bygger på tre komponenter: vetenskaplig/konstnärlig kvalitet (viktning 70 %), kvalitetsutvecklande faktorer (viktning 15 %) samt genomslag utanför akademin (viktning 15 %).

Läs hela rapporten Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige – FOKUS

Pieta Eklund

Informationsmöten om Horisont 2020

Den tredje juni kommer Vinnova, SP och Högskolan i Borås att arrangera ett informationsmöte kring Horizon 2020, EU:s nya ramprogram för forskning och innovation. Satsningen är på 80 miljarder euro!

Från VInnovas nyhetsbrev:

Horisont 2020 inkluderar en förstärkt satsning på excellent forskning, extra satsningar på små och medelstora företag, tvärvetenskapliga samarbeten, satsningar på industriella teknologier och samhällsutmaningar samt förenklade regler för deltagande. Programmet erbjuder möjligheter för många olika aktörer; universitet och högskolor, näringsliv, forskningsinstitut, offentlig sektor och civila samhället.

 

Informationsmötet den 3 juni vänder sig specifikt till dig som vill få en överblick av möjligheterna inom Horisont 2020 och vi välkomnar alla som jobbar med forskning och innovation eller dig som är allmänt intresserad av EU:s forskningsstöd. Under dagen medverkar några av VINNOVAs nationella kontaktpersoner (NCP) för Horisont 2020 samt Annika Bergman, samordnare forskningsfinansiering vid Högskolan i Borås och Per Lindquist från SP Grants Office.

Dagen börjag kl 13 med registreringen och inleds 1330 av Rektor Björn Brorström, Högskolan i Borås och Teknisk direktör SP, Per-Erik Petersson. Därefter ges en genom gång av möjligheter inom Horisont 2020 och vad som är bra att veta inför en Horizon 2020-ansökan. Sist på dagen avhandlas Europeiska forskningsprojekt för små och medelstora företag.

Platsen för dagen är Sparbankssalen (M202) vid Högskolan i Borås.

Anmäla dig senast den 26 maj här

Pieta Eklund

Finansiärer behåller pengarna

Många finansiärer har ett krav på open access-publicering. De har t.o.m. haft öronmärkta pengar till att betala APC (article processing charge) men trots olika incitament har det gått att undvika att göra sin publikation öppet tillägnglig utan några större problem. Nu har dock finansiärer börjat kontrollera vad som har gjorts öppet tillgänlig och inte.

De två stora finansiärerna (NIH, US National Instituties of Health & Wellcome Trust i UK) har tröttnat och börjat introducera straff på de som inte följer open access-kravet. De har slutat att  dela ut pengar till de forskare eller forskargrupper som inte har fullföljt open access-kravet. Förra året behöll Wellcome Trust pengarna 63 gånger för att artiklarna från projekt de hade finansierat inte var open access. NIH säger att sedan 2013 har ha försenat utbetalningen av pengar på projekt som har fått flerårig finansiering.

Dessa två finansierarna menar att detta förfarande har märkts av att flera forskargrupper nu följer reglerna. Läs hela artiklen Funders punish open-access dodgers från Nature.

Vad gäller i Sverige då? Vetenskapsrådet och andra finansiärer har ett krav på open acees. På frågan om VR kommer att följa upp kravet svarar de så här:

Ja, i underlaget för rapportering av forskning som Vetenskapsrådet finansierar kommer myndigheten från och med 2015 endast acceptera artiklar som är publicerade open access.

Om VR coh andra svenska forskningsfinansiärer kommer att straffa de som inte följer kraven så som NIH och Wellcome Trust gör blir en senare fråga.

VR har samlat ihop en FAQ-sida om open access från deras synvinkel.

Pieta Eklund

Forskningsbibliotekens nya roller

Svensk biblioteksförening arrangerade en dag om forskningsbibliotekens nya roller. Vi var ca 170 bibliotekarier som möttes i Stockholm för att lyssna på Peter Honeth, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet, Daniel Spichtinger, policy officer, EU kommissionen, Lisbeth Söderqvist, analytiker, Vetenskapsrådet, Wilhelm Widmark, överbibliotekarie, Stockholms univesitetsbibliotek, David Lawrence, avdelningschef vid Linköpings universitetsbibliotek och på Joacim Hansson, professor i biblioteks och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Dagen avslutades med en paneldiskussion, vilket jag tyvärr inte hade möjlighet att lyssna på.

Peter Honeth menade att det är angeläget att diskutera forskningsbibliotekens roll då forskning är en viktig del av det svenska samhället och i den globala konkurrensen. För att hålla oss framme i utvecklingen kommer vi att behöva forskning och biblioteket är en viktig del i den infrastrukturen. Hög kvalitet i både forskning, utbildning och publicering av forskningsresultat var den röda tråden i hans presentation.

Daniel Spichtinger pratade om open access och krav på open access som EU:s nya ramverk för forskning, Horizon 2020, har. På vilket sätt open access uppnås spelar ingen roll; grön eller gyllene vägen funkar både två. Kravet tillåter också embargo på 6 upp till 12 månader, alltså att en version av publikationen görs tillgänglig i ett institutionellt arkiv senast 6 eller 12 månader efter publiceringen. Horizon 2020 jobbar även med att göra forskningsdata fritt tillgängligt men för det finns det inga krav än. Det beror på att företag  som vill kommersialisera forskningsresultat inte vill göra forskningsdatan öppet tillgänglig och EU vill att industrin är med i forskningen. Med forskningsdatan menas det data som behövs för att verifiera resultat. Han menade också att open access är ett sätt att öka  farten på kunskapens kretslopp, vilket var ett bra sätt att beskriva open access på.

Därefter hörde vi en presentation av Lisbeth Söderqvist från Vetenskapsrådet. Hon tog upp det motsägesefulla krav som finns på forskare. Finansiärerna ställer krav på open access-publicering samtidigt som resurstilldelningen baseras på antalet publikationer i högtrankade tidskrifter. Även när forskaren värderas räknar granskarna högtrankade tidskrifterna. En fråga som kom upp var hur t.ex. Vetenskapsrådet kommer att följa upp open access-publiceringen. När forskare återrapporterar sitt forskningsprojekt får de endast redovisa för de publikationer som är öppet tillgängliga.

Wilhelm Widmark menade att biblioteket har en viktig roll att fylla inom bl. a. hanteringen av forsknignsinformation och publiceringsstödet. Biblioteket är en strategiskt viktig servicefunktion som måste förändras utifrån universitets behov, vilket betyder också att bibliotekarierna behöver kontinuerlig kompetensutveckling. Han menade också att strategisk kommunikation både inåt, utå och uppåt är viktgt för att behålla biblioteket som relevant del av organisationen.

David Lawrence pratade om bibliotekens nya roller från publiceringsstrategier till OER, öppna lärresurser. Bibliotekens roller förändras men biblioteken måste fortfarande förstå sina forskares, lärares och ledningens behov: hur de arbetar, vad de behöver, varför de behöver det de behöver, var och när behöver de det. För att bibliotek kan hålla sig som en relevant del av organisationen måste biblioteket ta på sig nya roller och utveckla sin verksamhet. Endast kreativitet begränsar oss.

Joacim Hansson pratade om forskningsbiblioteken identitet och placering i moderorganisationen. Han menade att den mest intressanta utvecklingen inom biblioteksvärlden sker i vetenskapliga bibliotek. Organisatoriskt håller biblioteket på röra sig närmare ledningen och bli en strategisk resurs, i huvudsak p.g.a. sin roll och sina kunskaper inom publikationsstrategier och bibliometri. Hansson menade att det finns mycket positivit i forskningsbibliotekens utveckling, t.ex. att yrkesrollen blir tydligare, det blir mer intressant för forskaren att ha kontakt med bibliotekarien – denne har något som forskaren kan dra nytta av. Det finns även nackdelar. Ett slags lojalitetsproblem uppstår när biblioteket levererar underlag som kan vara till forskarens nackdel.

Sammanfattningsvis var dagen mycket intressat och väl sammansatt om forskningsbibliotekens nya roller. Det var väldigt bra att få lyssna på presentationer från både regeringen, finansiärerna, EU, biblioteken själva men även en forskarsyn på bibliotekariens förändrade roll. Det finns svårigheter och utmaningar i framtiden men de ser vi framemot med stor förväntan.

Pieta Eklund