SND nätverksträff och forum

Den 13-15 november 2017 ordnade Svensk Nationell Datatjänst (SND) tre evenemang i Göteborg – en dags diskussion med lärosäten om den nya gemensamma infrastrukturen, en dags forum om FAIR (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable) data, och en dags workshop riktad mot forskare.

Nätverksmötet och forumet behandlade många olika frågor, men det var tydligt att behovet av en nationell infrastruktur för att kunna förvara forskningsdata var en av de viktigaste. Därför var det mycket bra att höra att Vetenskapsrådet under de kommande åtta åren ska bidra med fyra miljarder kronor till Open Science och relaterade aktiviteter. Exakt hur mycket av det som går till SND är ännu inte känt. Däremot har VR beslutat att under en femårsperiod fördela ca 1,2 miljarder till Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) som samordnar datorresurser vid lärosätena och där SND för närvarande lagrar data.

En av talarna den första dagen var Sofie Björling, chef för Vetenskapsrådets avdelning för forskningsinfrastruktur, och hon påpekade att VR också har ett ansvar att samordna det nationella arbetet med öppen tillgång till forskningsdata. Än så länge är det inte helt klart hur det ska gå till, då det är ett område med många aktörer och överlappande ansvarsområden, men VR arbetar med SND och andra för att kunna reda ut det.

Vi fick mycket information om SNDs struktur, med Data Access Units (DAU) och domänspecialister (DoSp) och fick se över hur långt vi kommit på våra respektive lärosäten. Här på Borås väntar vi med Högskolan i Väst och Högskolan i Skövde på en gemensam koordinator för forskningsdata. Men vi vill också arbeta med de här frågorna lokalt och tillsammans med varandra redan innan den tjänsten är tillsatt, för det finns mycket att göra.

Det blev också mycket information om FAIR data, där det viktigaste meddelandet är det akronymen Findable, Accessible, Interoperable & Reusable faktiskt innebär. Väldigt kort kan man säga att forskningsdata måste gå att hitta (här är det bra med en PID, beständig identifikator som t.ex. DOI), komma åt (inte nödvändigtvis med ett klick, utan man kan givetvis ha data som helt eller delvis måste skyddas på olika sätt) och kunna läsas och användas på ett vettigt sätt (SND tillhandahåller guider med best practice och checklistor).

Det internationella repositoriet ICOS Carbon Portal som jobbat mycket med frågan kom och berättade hur de gjort för att få sin data FAIR. Deras sida rekommenderas för de som är intresserade av ett gott exempel.

I dagsläget sägs 80% av all forskningsdata vara ’re-useless’, alltså inte gå att återanvända. Det är en skrämmande siffra när man vet hur mycket tid, pengar och arbete som krävs för att skapa forskningsdata till att börja med. Att inte ens kunna garantera att man kan återanvända eller kontrollera sin egen eller andras data i efterhand måste ses som ett stort problem. Ett sätt EU har bestämt sig för att handskas med det är att kräva att alla som får Horizon 2020-bidrag lämnar in en Data Managament Plan (DMP) för att hindra det här informationssvinnet.

Och för att avsluta med ett positivt besked rekommenderas repositoriet ICOS Carbon Portal. De har jobbat mycket med att göra sin data FAIR, och upplevt att det har varit väldigt värdefullt för dem.

Program, presentationer och sammanfattningar

Dag 1
SND och lärosätena – arbetet framåt (program och presentationer)
SNDs sammanfattning av nätverksträffen och Sofies presentation

Dag 2
Vägen till FAIR data? (program och presentationer)
SNDs sammanfattning av forumet runt FAIR data

Text: Signe Wulund

Informationsbehov, sökning och källkritisk kontext

Magic wand with an inscription SEO.

När detta magiska ord dessutom är en akronym blir det än mer problematiskt att träffa rätt. För att ta SEO som exempel: Search Engine Optimization, Senior Executive Officer, Seasoned Equity Offering, South Eastern Ohio osv.

På min tidigare arbetsplats arbetade jag som lärare på kursen
“källkritisk informationshantering och litteraturstudier”. Jag noterade där att det ofta finns en förväntan att ett magiskt ord kommer att hitta alla relevanta träffar i en sökning. Detta magiska ord är dessutom ofta en akronym.

Det är inte simpelt att formulera ett bra informationsbehov och en forskningsfråga. Det är också svårt att från detta informationsbehov formulera sökningar som täcker all relevant information som finns i en databas. Information som kan och bör användas för att sätta forskningsfrågan i en källkritisk kontext till tidigare forskning.

Vissa sökverktyg kan översätta dåligt formulerade söksträngar och ändå träffa relevant information. Sökmotorer breddar i regel sökningen för att få stora träffmängder som är användbara när relevansrankningen försöker sortera fram relevanta träffar.

Ett problem med relevansrankning och automatisk breddning är att det är väldigt svårt att följa hur databasen kommer att tolka sökningarna. Då det är svårt att följa sökningen, blir det också väldigt svårt att utvärdera sökningens kvalitet och precision. Detta gör i sin tur att det är svårt att anpassa kedjesökningar och iterationer mot relevanta träffar. Även om sökmotorn har funktioner för att motverka dålig söksyntax kommer dåligt formulerad syntax att påverka sökningens resultat negativt. Om jag exempelvis söker på akronymet SEO för att hitta information om South Eastern Ohio; är jag inte överaskad över att första sidan presenterar flera företag som sysslar med sökmotoroptimering. Bland de 370 000 000 träffar jag får finns det säkerligen en eller annan träff som handlar om South Eastern Ohio, golftävlingen ”Scandinavian Enterprise Open” eller varför inte en eller annan blogg skriven av någon med det koreanska efternamnet Seo.

Jag anser att det är problematiskt att helt okritiskt lita på relevansrankning och argumentera för att boolesk söksyntax är något förlegat som när artikeln: “Beyond Boolean, towards thinking discovery systems and information literacy” beskriver att bibliotekets undervisning istället för boolesk algebra bör fokusera på “higher level thinking” och att källkritiskt använda material (Cmor, 2012). Ja, det är viktigt att fokusera på att använda material på ett källkritiskt sätt. Men inte på bekostnad av undervisning i boolesk algebra och informationssökning. Om det saknas förståelse för hur databasen tolkar sökningen, blir det svårt att utvärdera sökningens kvalitet. Går det inte att utvärdera sökningens kvalitet är det svårt på ett strukturerat sätt söka information kring ett specifikt ämne och försäkra sig om att forskningsfrågan inte redan är besvarad i en tidigare studie. Det blir också svårare att källkritiskt granska en artikel om det inte går att ställa artikelns metod, resultat och slutsatser i kontext till andra liknande studier.

//Thomas

Forskningsbibliotekens nya roller

Svensk biblioteksförening arrangerade en dag om forskningsbibliotekens nya roller. Vi var ca 170 bibliotekarier som möttes i Stockholm för att lyssna på Peter Honeth, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet, Daniel Spichtinger, policy officer, EU kommissionen, Lisbeth Söderqvist, analytiker, Vetenskapsrådet, Wilhelm Widmark, överbibliotekarie, Stockholms univesitetsbibliotek, David Lawrence, avdelningschef vid Linköpings universitetsbibliotek och på Joacim Hansson, professor i biblioteks och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Dagen avslutades med en paneldiskussion, vilket jag tyvärr inte hade möjlighet att lyssna på.

Peter Honeth menade att det är angeläget att diskutera forskningsbibliotekens roll då forskning är en viktig del av det svenska samhället och i den globala konkurrensen. För att hålla oss framme i utvecklingen kommer vi att behöva forskning och biblioteket är en viktig del i den infrastrukturen. Hög kvalitet i både forskning, utbildning och publicering av forskningsresultat var den röda tråden i hans presentation.

Daniel Spichtinger pratade om open access och krav på open access som EU:s nya ramverk för forskning, Horizon 2020, har. På vilket sätt open access uppnås spelar ingen roll; grön eller gyllene vägen funkar både två. Kravet tillåter också embargo på 6 upp till 12 månader, alltså att en version av publikationen görs tillgänglig i ett institutionellt arkiv senast 6 eller 12 månader efter publiceringen. Horizon 2020 jobbar även med att göra forskningsdata fritt tillgängligt men för det finns det inga krav än. Det beror på att företag  som vill kommersialisera forskningsresultat inte vill göra forskningsdatan öppet tillgänglig och EU vill att industrin är med i forskningen. Med forskningsdatan menas det data som behövs för att verifiera resultat. Han menade också att open access är ett sätt att öka  farten på kunskapens kretslopp, vilket var ett bra sätt att beskriva open access på.

Därefter hörde vi en presentation av Lisbeth Söderqvist från Vetenskapsrådet. Hon tog upp det motsägesefulla krav som finns på forskare. Finansiärerna ställer krav på open access-publicering samtidigt som resurstilldelningen baseras på antalet publikationer i högtrankade tidskrifter. Även när forskaren värderas räknar granskarna högtrankade tidskrifterna. En fråga som kom upp var hur t.ex. Vetenskapsrådet kommer att följa upp open access-publiceringen. När forskare återrapporterar sitt forskningsprojekt får de endast redovisa för de publikationer som är öppet tillgängliga.

Wilhelm Widmark menade att biblioteket har en viktig roll att fylla inom bl. a. hanteringen av forsknignsinformation och publiceringsstödet. Biblioteket är en strategiskt viktig servicefunktion som måste förändras utifrån universitets behov, vilket betyder också att bibliotekarierna behöver kontinuerlig kompetensutveckling. Han menade också att strategisk kommunikation både inåt, utå och uppåt är viktgt för att behålla biblioteket som relevant del av organisationen.

David Lawrence pratade om bibliotekens nya roller från publiceringsstrategier till OER, öppna lärresurser. Bibliotekens roller förändras men biblioteken måste fortfarande förstå sina forskares, lärares och ledningens behov: hur de arbetar, vad de behöver, varför de behöver det de behöver, var och när behöver de det. För att bibliotek kan hålla sig som en relevant del av organisationen måste biblioteket ta på sig nya roller och utveckla sin verksamhet. Endast kreativitet begränsar oss.

Joacim Hansson pratade om forskningsbiblioteken identitet och placering i moderorganisationen. Han menade att den mest intressanta utvecklingen inom biblioteksvärlden sker i vetenskapliga bibliotek. Organisatoriskt håller biblioteket på röra sig närmare ledningen och bli en strategisk resurs, i huvudsak p.g.a. sin roll och sina kunskaper inom publikationsstrategier och bibliometri. Hansson menade att det finns mycket positivit i forskningsbibliotekens utveckling, t.ex. att yrkesrollen blir tydligare, det blir mer intressant för forskaren att ha kontakt med bibliotekarien – denne har något som forskaren kan dra nytta av. Det finns även nackdelar. Ett slags lojalitetsproblem uppstår när biblioteket levererar underlag som kan vara till forskarens nackdel.

Sammanfattningsvis var dagen mycket intressat och väl sammansatt om forskningsbibliotekens nya roller. Det var väldigt bra att få lyssna på presentationer från både regeringen, finansiärerna, EU, biblioteken själva men även en forskarsyn på bibliotekariens förändrade roll. Det finns svårigheter och utmaningar i framtiden men de ser vi framemot med stor förväntan.

Pieta Eklund

 

 

 

 

Google reader går i graven

Du använder kanske en RSS-läsare som jag gör för att hålla dig uppdaterad inom ditt område, närliggande områden, nyheter osv. Om du inte gör det så är det ett bra tips att börja med det. RSS är en förkortning på Really Simple Syndication som används för att prenumerera innehåll från ett antal webbsidor till en RSS-läsare. Vitsen med detta är att du får uppdateringarna till dig när det händer utan att du behöver besöka bloggen, nyhetssidan eller andra sidor som uppdaterar sitt innehåll ofta och att du på kort tid kan gå igenom mycket innehåll då du behöver endast lästa titlen eventuellt även ingress för att se om det är någon som intresserar dig.

Användandet exploderade i mitten av rss2000-talet och Google har sin tjänst som heter Google Reader. I mars iår meddelade Google dock att pga dalande antal användare och förändrade vanor kommer de att lägga ner sin RSS-läsare. Det var mycket upprörande för väldigt många, mig inkluderad, och många började fundera vad de ska ersätta sin RSS-läsare med.

Jag har börjat använda Feedly.com. Det är ett insticksprogram till webbläsaren så att du måste installera den först, vilket är enkelt. Då kan du skapa ett nytt konto eller så kan du logga in med din google-användare och enkelt exportera innehållet från Google Reader till Feedly. Feedly finns för både IOS och Android och Kindle samt att de planerar även att släppa app för Windows. Den finns inte för Internet Explorer så du måste använda t.ex. Firefox, Chrome eller Safari.

Det finns andra RSS-läsare som du kan byta till som Flipboard, Newsify, Newsblur, The OldReader, Netvibes, Pulse, Feedbin, CommaFeed, CurataReader, FeedReader… Några av dessa finns endast som appar för telefoner och surfplattor.

Google menar att RSS-läsare är ett förlegat sätt att få till sig nyheter, det är passivt. Google vill istället att vi ska bli mer aktiva i vår nyhetskonsumption. Google vill ge dig rätt information vid rätt tillfälle via rätt kanal, vilket egentligen är inget nytt. Nu har Goole iaf skapat Google Now som lär sig dina vanor, dina intressen för att kunna leverera det du vill ha när du vill ha det och eftersom det sker på mobilen kan den känna av din plats, tiden på dygnet eller om du är på väg eller inte. Så över tid kommer Google Now lära sig vad du vill läsa när du äter din frukost, när du sitter på bussen på väg till jobbet eller väntar på att stiga ombord ett plan på väg till en konferens.

Jag personligen i mitt yrkesliv vill inte att Google Now lär sig mitt beteende för då kommer jag kanske gå miste om nyheter, forskning eller annat som inte direkt berör mig men som trots det kan vara intressant. Jag vill inte läsa det som Google tror sig veta att jag vill läsa. I mitt professionella liv uppskattar jag serendipitet. Det vill jag inte gå miste om.

Pieta Eklund

PS: Den här bloggen går att prenumerera på. Kopiera länken och lägg till i din RSS-läsare.

http://forskningsrelaterat.hb.se/feed/