Spara ditt färdiga manuskript!

Det är mycket att hålla ordning på när det kommer till öppet tillgänglig publicering. För att guida i djungeln kommer vi att publicera fem blogginlägg med tips på hur du som forskare kan hantera din artikel för att göra den öppet tillgänglig.

Tips #1: Spara ditt färdiga manuskript!

Visste du att du som författare har fler rättigheter till ditt accepterade manuskript än vad du har till den typsatta version som förlaget skickar till dig för granskning? I väldigt många fall får du nämligen dela ditt eget manuskript på ett helt annat sätt än den färdiga PDF:en. Detta gäller främst för tidskriftsartiklar där du skrivit över din copyright till förlaget.

Vad är det accepterade manuskriptet?

  • Den version författaren skickar till tidskriften efter godkänd peer review.
  • Manuskriptet kan vara i t.ex. Word-format, och innehålla radnumrering och liknande.
  • Texten i det accepterade manuskriptet är identiskt med den typsatta versionen, med undantag för eventuella stavfel.
  • Det accepterade manuskriptet har inte förlaget eller tidskriftens logotyp någonstans.
  • Kallas även för post-print manuskript.

Imorgon tipsar vi om hur du kan ta reda på vem som egentligen äger din artikel.

Text & figur: Signe Wulund

Emerald Publishing släpper alla embargotider

Förlaget Emerald Publishing gör en insats för öppen tillgänglighet genom att lansera Emerald Reach – ett program som är tänkt att öppet tillgängliggöra forskning av hög kvalitet och öka spridningen av denna forskning. I och med lanseringen släpper Emerald alla embargo på artiklar, och tillåter författarna att parallellpublicera sina artiklar, i exemeplvis DiVA, helt kostnadsfritt (så kallad Green Open Access).

Effective from 27 September 2017, Emerald has removed embargoes across all journals, providing authors with the option to make their accepted manuscript openly available, free from payment and embargo periods.

Läs mer på Emerald Publishings webbsida.

Text: Katharina Nordling

Think. Check. Submit.

Är du i processen att välja en tidskrift att publicera i men är osäker vilken du ska välja? Think.Check.Sumbit är en sida som kan hjälpa dig. Där presenteras processen att välja tidsksrifter genom att du först tänker på dina valmöjligheter, sedan ställer ett antal frågor för att sedan skicka in till tidskriften du har valt. Frågorna t.ex. om artiklarna är indexerade i databaser som är viktiga inom ditt ämne är en viktig fråga. På det sättet kommer de som är intresserade av din forskning få tag i artiklar som du skrivit.

Det finns fler frågor att ställa när du kontrollera en tidskrift. Din finansiär kanske vill att din artikel ska vara fritt tillgänglig och då bör du kontrollera hur de vill att den görs tillgänglig? Räcker det med att publicera i lärosätets publikationsdatabas (DiVA) eller måste det vara en open access tidskrift? Hur snabbt behöver artikeln vara fritt tillgänglig? Vad säger tidskriften om dess impact? Anledningen detta är intressant är att den enda giltiga impact fås av Web of Science.

Är du ändå osäker så kontakta oss på biblioteket, biblioteket(at)hb.se Vi finns här för att hjälpa dig.

Text: Pieta

Open Access Week 2016

Årets Open Access Week infaller mellan 24–30:de oktober och har temat “open in action“. Nu satsar flera aktörer resurser för att öka mängden artiklar som publiceras fritt tillgängligt. Ett exempel är Vetenskapsrådet (VR) som satsar 8 miljoner under 2 år för att underlätta publicering av öppet tillgänglig forskning. Ni kan läsa mer om detta i DN:s debattartikel “Att göra forskning tillgänglig för alla kräver mer stöd”.

Forskningsdata är en annan del av OA-weekforskningsprocessen som troligtvis kommer att påverkas av kommande forskningspropp, krav på datahanteringsplaner har redan börjat komma upp som en del av medelstilldelning och i de föreslagna riktlinjerna från 2015 skrivna av VR kan vi läsa att: […]forskningsdata […] ska vara öppet tillgänglig[…]
Eller i sitt sammanhang:
Grundprincipen i de föreslagna nationella riktlinjerna är att vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk samt forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer, som är resultatet av offentligt finansierad forskning, ska vara öppet tillgängliga. I båda fallen anges förslag till tidsramar för genomförandet. Vetenskapsrådet föreslår att Sverige ska ha en målbild för 2025 och att riktlinjerna gäller fram till 2020. Inom ramen för uppdraget lämnas rekommendationer för vad som behöver utredas vidare. […]
På biblioteket väljer därför att rikta veckans aktiviteter mot tillgängliggörande av forskningsdata. Vi inleder veckans aktiviteter på tisdag den 25 oktober med talare från Svensk nationell datatjänst (SND). Elisabeth Strandhagen och Ilze Lac kommer hit och pratar om öppen tillgång till forskningsdata och god datahantering. Därefter kommer vi ha en biblioteksfrukost och en workshop i datahantering som erbjuds i två omgångar (omgång 1 och omgång 2). Under dessa tillfällen går vi igenom SND:s datahanteringsmall och diskuterar gemensamt med deltagarna hur det går att anpassa mallen till olika situationer och om eller hur det går att går hantera problem som finns i samband med hantering av forskningsdata. Kom ihåg att anmäla dig till biblioteksfrukosten. Det krävs ingen anmälan till SNDs föreläsning och våra efterföljande workshops.
Under hela veckan finns vi dessutom tillgängliga (precis som övriga veckor om året i och för sig) för att svara på frågor om exempelvis open access och forskningsdata. Hör bara av er!
Text: Thomas