Think. Check. Submit.

Är du i processen att välja en tidskrift att publicera i men är osäker vilken du ska välja? Think.Check.Sumbit är en sida som kan hjälpa dig. Där presenteras processen att välja tidsksrifter genom att du först tänker på dina valmöjligheter, sedan ställer ett antal frågor för att sedan skicka in till tidskriften du har valt. Frågorna t.ex. om artiklarna är indexerade i databaser som är viktiga inom ditt ämne är en viktig fråga. På det sättet kommer de som är intresserade av din forskning få tag i artiklar som du skrivit.

Det finns fler frågor att ställa när du kontrollera en tidskrift. Din finansiär kanske vill att din artikel ska vara fritt tillgänglig och då bör du kontrollera hur de vill att den görs tillgänglig? Räcker det med att publicera i lärosätets publikationsdatabas (DiVA) eller måste det vara en open access tidskrift? Hur snabbt behöver artikeln vara fritt tillgänglig? Vad säger tidskriften om dess impact? Anledningen detta är intressant är att den enda giltiga impact fås av Web of Science.

Är du ändå osäker så kontakta oss på biblioteket, biblioteket(at)hb.se Vi finns här för att hjälpa dig.

Text: Pieta

Flera universitet i Tyskland bojkottar Elsevier

Sedan första januari 2017 bojkottar över 60 tyska universitet och forskningsinstitut Elsevier. Det betyder att tyska bibliotek har inte fulltext tillgång till vetenskapliga tidskrifter publiserade av Elsevier. Bakgrunden är att Elseviers affärsmodeller inte är förenliga med prinicperna för öppen tillgång till forsknings. Även kostnadsökningen för att köpa och prenumerera för vetenskapliga tidskrifter anges som orsak för bojkott.

Biblioteken är medvetna om den svåra sittsen forskarna, lärarna och studenterna hamnar i men menar att de kommer att inte ge sig. Biblioteken menar att tillsammans har de större möjlighet att påverka än ensam. Forskare ska kontakta biblioteket för artiklar som de behöver ha tillgång till. Biblioteken kommer att skaffa dem.

Läs nyheten från Göttingen University – en av de som bojkottar.

Science har också skrivit en artikel om ämnet. Enligt dem kommer förhandlingarna dra igång igen i början av året.

Pieta Eklund

 

Fri tillgång till forskning vid nödläge för folkhälsan

I september 2015 kom Världshälsoorganisationen (WHO) fram till att det behövdes globala riktlinjer för delning av forskningsdata och forskningsresultat i samband med stora nödlägen för folkhälsan, nu används riktlinjerna för första gången.

share-informationDet var i fotspåren av ebolautbrottet i flera västafrikanska länder som det blev tydligt att dåvarande metoder för datadelning hade stora brister. WHO arbetade då med att ta fram globala riktlinjer som skulle kunna användas i samband vid ett större hot mot folkhälsan. Riktlinjerna innebär att forskningsdata och forskningsresultat bör göras tillgängliga för allmänheten så skyndsamt som möjligt för att underlätta vidare forskning inom ämnet. I sina riktlinjer skriver WHO bland annat (i översättning):

Varje forskare som arbetar med att ta fram information relaterad till ett nödläge för folkhälsan, eller en akut händelse som kan komma att utvecklas till ett nödläge för folkhälsan, har en grundläggande moralisk förpliktelse att dela med sig av preliminära resultat så snart de genomgått en tillräckligt genomgående kvalitetskontroll. Det ligger på forskaren, och finansiären till forskningen, att sprida informationen genom pre-print mekanismer, såvida publicering inte kan ske omedelbart via sedvanlig peer review process.

Dessutom är WHO tydliga med att de vill se ett paradigmskifte när det gäller tillvägagångssättet att dela med sig av information i samband med nödlägen. De önskar att man lämnar nuvarande tillvägagångssätt, där tidskrifternas publiceringsplaner styr när informationen kan komma att spridas. Istället vill WHO att informationen ska spridas öppet via vad man kallar ”modern fit-for-purpose pre-publication platforms”. Och uppmanar uttryckligen forskare, tidskrifter och finansiärer att engagera sig för att paradigmskiftet ska kunna ske.

I och med Zikavirusets uzikatbredning i Sydamerika har nu WHO:s riktlinjer trätt ikraft för första gången. Den 1 februari förklarade WHO att det rådde en så kallad Public Health Emergency of International Concern. Detta i sin tur föranledde att riktlinjerna trädde ikraft och WHO har öppnat Zika Open, en portal där man samlar forskningsdata och -resultat om Zikaviruset. På samma sätt har även flera stora tidskriftsförlag skapat portaler för att öppet tillgängliggöra forskning om Zikaviruset som publicerats i deras tidskrifter.

Förhoppningsvis kommer den tidigare delningen av forskningsdata och -resultat leda till ökade kunskaper om Zikaviruset, och ett sätt att behandla viruset. Kanske kan vi se på det här som ett litet steg för människan men ett stort steg för mänskligheten.

Text: Katharina Nordling
Bild: Colourbox

ImpactStory

ImpactStory är en webbaserad open source lösning som är till för att hjälpa forskare att hålla koll på sin output. Särskilt output som inte mäts med traditionella medel du kan samla statistik från exempelvis github och följa impact av eventuell mjukvara du skapat.

Just nu kommer det upp fler och fler verktyg av denna typ, och det blir viktigt att att fråga sig själv; hur mycket arbete krävs för att vara aktiv på alla plattformar? Vilken nytta har jag av att vara aktiv på just denna plattform? Är jag redan med i andra nätverk som fyller samma funktion? Var är mina kollegor aktiva?

ImpactStory som verktyg hamnar någonstans mellan en forskarprofil och ett altmetricsverktyg. De marknadsför sig med orden:

“Your CV, but better.

Impactstory looks great and works beautifully. The new standard for scientific CVs.
Pietro Gatti Lafranconi, Cambridge University””

https://impactstory.org/
Helt klart ett spännande verktyg, här kommer en video om hur du kan knyta ditt googlekonto till ImpactStory:

Text: Thomas