ImpactStory

ImpactStory är en webbaserad open source lösning som är till för att hjälpa forskare att hålla koll på sin output. Särskilt output som inte mäts med traditionella medel du kan samla statistik från exempelvis github och följa impact av eventuell mjukvara du skapat.

Just nu kommer det upp fler och fler verktyg av denna typ, och det blir viktigt att att fråga sig själv; hur mycket arbete krävs för att vara aktiv på alla plattformar? Vilken nytta har jag av att vara aktiv på just denna plattform? Är jag redan med i andra nätverk som fyller samma funktion? Var är mina kollegor aktiva?

ImpactStory som verktyg hamnar någonstans mellan en forskarprofil och ett altmetricsverktyg. De marknadsför sig med orden:

“Your CV, but better.

Impactstory looks great and works beautifully. The new standard for scientific CVs.
Pietro Gatti Lafranconi, Cambridge University””

https://impactstory.org/
Helt klart ett spännande verktyg, här kommer en video om hur du kan knyta ditt googlekonto till ImpactStory:

Text: Thomas

Mystiska konferenser

En mörk anonym reception

Anonymitet är inte en bra egenskap för en tidskrift/konferens när det kommer till information om: organisationen bakom och tidskriftens “editorial board”.

Vi har tidigare beskrivit spammande tidskrifter det är också vanlig förekommande med spammande konferenser. Konferenser som av en “händelse” hittat dig och vill att du ska komma till deras konferens. Eller för att citera “Andy Warhol” från JPmonfort:  “You are receiving this communication because you have been identified as an Expert in you area of activity. You Are Invited To Join Us in Stockholm!”

Eller hans kollegor: JOHN.LENNON@expertdreamers.us, leonardo.da.vinci@expertdreamers.us, jules.verne@expertdreamers.us osv.

Få är lika genomskinliga som Jaime Pozuelo-Monfortsom ganska uppenbart är ute efter att sälja sin bok “The Monfort Plan”. Visserligen kan denna typen av spam mer eller mindre driva oss till vansinne:

“This guy won’t stop, he is the energizer bunny of spam. I have requested him to stop sending me his mindless drivel. I block his e-mails but he just changes names and domains. He has my university e-mail, and he has my consulting e-mail. Mr. Monfort, please stop.”

Det är värre med konferensinbjudningar från OMICS som vi tidigare nämnt i inlägget konferensbluff som exempelvis köper tidskrifter som är publicerade i Pubmed. Vilket gör det svårare att särkilja oseriösa från seriösa tidskrifter. Det kan också vara så att de hävdar att forskare är med i deras editorial board. Forskare som inte nödvändigtvis känner till att denna tidskrift existerar.

Ett annat exempel är: “Journal of International Scientific Publications: Language, Individual & Society”. Vilka kriterier kan vi då använda för att se att en spammande tidskrift är oseriös? Vi kan börja med att de skickar mängder med reklam, spam via mail till flera forskare vilket indikerar att de är oseriösa. Men kan det ändå finnas någon form av validitet bakom tidskriften?

Vi kan börja med att hitta information om tidskriften i Ulrishweb. Här kan vi se att tidskriften är kopplad till en organisation som heter “Info Invest Ltd” något som vi bör titta närmare på. Jag hittar också en länk till tidskriftens sida. När det kommer till bibliografiska databaser tidskriften indexeras i är den kopplad till tre mindre tidskrifter, den är altså inte kopplad någon av de större citeringsdatabaserna. När det gäller företaget Info Invest Ltd tycks de inte ha någon tydlig officiell webbplats.  När det gäller tidskriftens sida och konferenssidan hittar jag ingen tydlig information om deras editorial board.

Här slutar jag att undersöka tidskriften, den har ingen vidare räckvid och tycks inte vara indexerad i någon vidare kontext. Det kan ta mycket tid i anspråk att undersöka spammande konferenser och tidskrifter. Vill vi ha information om konferenser på detta sätt? Genom reklam via mail? Är det hållbart att lägga tid på att undersöka huruvida spammande konferenser och tidskrifter som kontaktar oss har någon validitet? Eller är det bättre att lägga tiden på att aktivt leta efter konferenser och tidskrifter som håller en hög kvalitet och helt enkel ignorera spammande mail? Risken finns dock att vi missar något intressant och relevant.

Om du är tveksam till en inbjudan du har fått, antingen att publicera i en tidskrift eller delta i en konferens, kontakta mig eller någon av mina kollegor så kan vi diskutera det tillsammans.

//Thomas

Peer review; en problematisk granskningsfunktion?

Bloggen Retractionwatch uppmärksammade för ett tag sedan ett intressant ämne och en artikel som argumenterar för att peer review processen har svårigheter att identifiera banbrytande forskning. I bloggen citeras artikelns sammanfattning:

“[…]Of the 808 eventually published articles in our dataset, our three focal journals rejected many highly cited manuscripts, including the 14 most popular; roughly the top 2 percent. Of those 14 articles, 12 were desk-rejected. This finding raises concerns regarding whether peer review is ill-suited to recognize and gestate the most impactful ideas and research.” (Siler, et al., 2015)

Huruvida citeringar bör vara ett mått på kvalitet sparar vi till ett annat inlägg. Men är peer review bra som en kvalitetssäkring? Birger Hjörland uttrycker sig på följande sätt:

“Peer review is heavily discussed and criticized, and experiments such as [7–12] indicate that the reliability of the evaluations is low. “Chubin and Hackett [13] found in a survey of members of the Scientific Research Society that only 8% agreed that ‘peer review works well as it is’ (p. 192).” These criticisms are indeed serious, but the problem is that nobody has yet been able to suggest a better evaluation process that has won broad consent.” (Hjörland., 2012, p. 260)

Han poängterar också att granskande forskare har en större avslagsfrekvens på forskning som inte följer granskarens egna perspektiv. Om det bara är ett perspektiv som marknadsförs finns det en risk att det skapas ett beroende mellan tidskrift och författare. Detta gör det i sin tur viktigare att söka reda på oberoende källor som kan användas för att sätta sitt arbete i en källkritisk kontext. Hjörland avslutar sin text med följande ord:

Good, scholarly reading is to be aware of different perspectives, and to situate oneself among them.” (Hjörland ., 2012, p. 266)

Är peer review ett bra verktyg för att hitta banbrytande forskning? Kanske inte; Men har vi något bättre alternativ?

/Thomas Nyström

Hjørland, B., 2012. Methods for evaluating information sources: An annotated catalogue. Journal of Information Science, 38(3), pp. 258–268.

Siler, K., Lee, K. & Bero, L., 2015. Measuring the effectiveness of scientific gatekeeping. PNAS, 112(2), pp. 360-365.

Nederländska forskare kan bli utan tillgång till vetenskapliga artiklar

Bara några dagar sedan slöt franska univerist ett avtal, värt 33,4 m € årligen i fem år, med Elsevier. Nästan samtidigt kom nyheten om att förhandlingarna mellan nederländska univeristet och Elsevier inte hade avslutas på samma sätt. Nederländerna vill aktivit jobba för open access och krävde i förhandlingarna om bl.a. utveckling av open access men det förhandlades även om prenumerationspriserna. Nederländerna godtog inte erbjudandet som Elsevier hade då de inte lyckades att erbjuda något som hade lett till något konkret gällande övergången till open access. De lyckades inte heller att komma med ett erbjudande som hade hållit nere – eller på rimliga nivåerna – kostnaderna för bibliotekens ökade årliga prenumerationskostnader för tidskrifterna.

Som det ser ut nu så kommer holländska forskare att vara utan tillgång till artiklar från Elsevier januari 2015.

Detta blir intressant att följa av två anledningar: trots att Holland är ett litet land har de ganska stor forskningsoutput årligen samt att Elsevier har sina rötter i Nederländerna.

Pressmeddelande från VSNU (vereniging van universiteiten)

Tilläggsinformation från VSNU

Pieta Eklund