Hantering av forskningsdata – hur arbetar vi på högskolan idag?

Den här veckan är det Open Access veckan och vi uppmärksammar öppen tillgång till forskningsdata. Inlägget är skrivet av bibliotekschefen Svante Kristensson och beskriver läget vid Högskolan i Borås när det gäller just öppen tillgång till forskningsdata. Biblioteket arrangerar också en biblioteksfrukost på temat på onsdag morgon.

Hantering av forskningsdata – hur arbetar vi på högskolan idag?

I takt med att allt fler finansiärer kräver att beviljade forskningsprojekt, förutom att publicera sina slutresultat, också ska öppet tillgängliggöra och arkivera forskningsdata som är underlag för resultaten, måste svenska lärosäten förbereda sig för hur man ska kunna ge stöd till forskare i denna process. För Högskolan i Borås del förbereder vi oss så här:

Högskolan kommer att vara en del av det nyligen ombildade Svensk Nationell Datatjänst (SND) (länkat) som nu är ett konsortium inom Vetenskapsrådets ansvar. Ett tjugotal svenska lärosäten har genom de närmare kontakterna med konsortiet förbundit sig att skapa så kallade Data Access Units, som ska verka som lokala, utlokaliserade, stödjande delar av SND. Avsikten är alltså att Högskolan i Borås, liksom övriga deltagande lärosäten, samordnar sitt forskarstöd gällande forskningsdata. För vår del innebär detta att forskarstödet från exempelvis bibliotek, arkiv, jurister och forskningsrådgivare koordineras på ett bättre sätt än idag.

Högskolan arbetar också inom Konstex, (nationellt nätverk för lärosäten med examensrätt på konstnärlig grund) (länkat) med att sprida kunskap om den konstnärliga forskningens särart när det gäller vad som ska betraktas som forskningsdata inom denna disciplin.

I det av Horizon 2020 nyligen beviljade projektet SUITCEYES (Smart, User-friendly, Interactive, Tactual, Cognition-Enhancer that Yields Extended Sensosphere) har arbetet med att formulera en datahanteringsplan redan påbörjats. Samtliga Horizon-beviljade projekt måste nämligen presentera en inledande dokumentation över hur man kommer att hantera frågan om tillgängliggörande och arkivering av data inom projektets ram. Representanter från biblioteket och GIO har stöttat forskargruppen i att komma igång med datahanteringsplanen.

Högskolan i Borås arbetar med frågan om öppen tillgång till forskningsdata i nära samarbete med Högskolan Väst och Högskolan i Skövde. Medarbetare från de tre lärosätena har gemensamt utbildats inom området och ett nätverk för deltagarna har bildats. Just nu pågår också rekrytering av en ny forskningskoordinator för att utveckla arbetet med forskningsdata vid de tre lärosätena.

Text: Svante Kristensson

Workshop om konstnärlig forskningsdata inom nätverket Konstex

Fredagen den 22 september hade Konstex (nationellt nätverk för lärosäten med examensrätt på konstnärlig grund) workshop om forskningsdata. Högskolan i Borås och Göteborgs Universitet stod som arrangör av workshopen, som syftade till att lyfta frågan om hur konstnärlig forskningsdata ska hanteras i och med ökande krav från finansiärer på att forskningsdata ska vara öppet tillgänglig. I senaste forskningspropositionen finns det bland annat skrivningar om öppet tillgängliga forskningsdata när forskningsprojekten är finansierade av staten.

Under workshopen fick deltagarna ta del av ett antal presentationer som skulle sätta ramen för kommande gruppdiskussioner.

De två första föreläsarna för dagen var Svetoslava Baumann, forskningssekreterare på Vetenskapsrådet (VR) och Max Petzold, föreståndare för Svensk Nationell Datatjänst (SND). Båda pratade i sina respektive anförande relativt övergripande om forskningsdata och hur de jobbar i sina organisationer med frågan. Baumann pratade bland annat om forskningsdata enligt principen FAIR (Finable, Accessible, Interoperable, Re-useable).

Efter dessa två inledande presentationer om data och befintliga och kommande förutsättningar tog tre forskare till orda för att presentera sin forskning, för att de närvarande skulle få en inblick i hur komplex konstnärlig forskning kan vara och att det kanske inte alltid är så klart vad som är forskningsdata och vad som är slutprodukt.

Anders Hultqvist (professor i musikalisk gestaltning) inledde och problematiserade runt frågan om hur konstnärlig forskning publiceras över huvud taget. Som konstnärlig forskare bör man kanske kunna visa hur man tänkt runt ett verk, eventuellt genom att publicera överväganden man gör genom hela processen. Hur blir då detta i förhållande till forskningsdata – är det data, eller är det slutprodukt? Inga svar finns i dagsläget utan mer diskussioner krävs.

Sedan fick vi ta del av Ulrik Martin Larsens forskning (universitetslektor i textil och mode), genom att Clemens Thornqvist presenterade den. Fokus låg på att beskriva Larsens doktorandforskning, i vilken han undersökte hur rörelse och plagg interagerar och kan influera varandra. Även här problematiserades frågan om förhållandet mellan forskningsdata och slutprodukt.

Sist ut av de tre forskarna var Niclas Östlind (universitetslektor i fotografisk gestaltning), i en del av sin forskning skapar han utställningar av olika fotografers verk. I rollen som curator väljer han fotografer att ställa ut tillsammans, gör urval av deras bilder och skapar utställningar på gallerier runt om i världen. Här problematiserades frågan om förhållandet mellan forskaren, hens konstnärliga praktik  och forskningsdata.

Efter att fått ta del av tre fall av konstnärlig forskning gjorde Olof Halldin, bibliotekschef vid Stockholm Konstnärliga Högskola, ett framträdande där han reflekterade och problematiserade runt forskningsdata inom konstnärlig forskning, några av de frågor han lyfte fram var:

  • Vad exakt är forskningsdata inom det konstnärliga fältet? Eller kanske snarare – vad är inte detta?
  • Skulle samma kriterier kunna gälla alla konstnärliga fält – eller bara delvis?
  • Hur mycket av detta ska lagras?
  • Skall alla versioner av en undersökning/test sparas?
  • I vilken kvalitet ska det lagras? Hur stora filstorlekar kan ett forskningsdata tillåtas ha?
  • Hur ska ”konstnärliga” data märkas upp för tillfredställande återsökning (metadata)?
  • Vad av detta kan de facto tillgängliggöras Open Access – kravet på OA står mot kravet på skydd av upphov – är något starkast – lagar står mot varandra.
  • Vad gör vi om verket i sig innehåller annat upphovsskyddat material som ex. musik?
  • Vem ser till att öppna upp för Open Access när upphovsrätten gått ut? – Etc.
  • Hur hanterar vi PUL frågor? – Måste alla namn som finns i en publicering godkännas? – Måste de bilder där personer kan identifieras ha tillstånd för publicering. Eller ska vi kanske blurra bilderna?

Ingen av dessa frågor har ett tydligt svar, och troligtvis finns det inte ens några enkla svar i dessa sammanhang. Det blev även slutsatsen efter att deltagarna delats in i ett antal grupper och diskuterade konstnärlig forskningsdata med stöd i den Checklista för datahanteringsplan som SND tagit fram.

När workshopen avslutades vid lunchtid fanns det en stor vilja att fortsätta diskutera dessa frågor vid ett senare tillfälle. Nätverket har insett att dessa frågor vinner på att diskuteras i en brokig skara med representanter från diverse olika konstnärliga forskningsområden, och med diverse olika yrkeskompetenser närvarande. Således kommer ytterligare workshops arrangeras i nätverkets regi.

För Högskolan i Borås del känns det bra att frågan börjat diskuteras även på andra lärosäten, och att fler fått upp ögonen för att detta är en fråga som måste hanteras tillsammans.

Från Högskolan i Borås fanns följande representanter på plats: Jenny Johannisson (vicerektor för forskning), Svante Kristensson (bibliotekschef), Clemens Thornquist (professor inom textil och mode), Hanna Landin (universitetslektor inom textil och mode), Pieta Eklund (bibliotekarie) och Katharina Nordling (bibliotekarie).


Fotografiet i inlägget illustrerar den forskning som Linnea Bågander, doktorand inom modedesign, bedriver inom sina doktorandstudier. Mer om Linnea Bågander och hennes forskning kan du läsa i senaste numret av tidskriften 1866.

Text: Katharina Nordling
Foto: Anna Sigge

Radiotips: Nonsensforskning

I gårdagens avsnitt av Filosofiska rummet diskuterades forskning i allmänhet och samhällsvetenskaplig forskning i synnerhet. Avsnittet har titeln Nonsensforskning och till grund för diskussionerna i programmet ligger den nyutkomna boken Return to meaning : a social science with something to say skriven av Mats Alvesson, Yiannis Gabriel och Roland Paulsen.

Medverkande i programmet är Mats Alvesson (författare till boken, Professor vid Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet), Ebba Lisberg Jensen (universitetslektor i  humanekologi vid Malmö högskola) och Tapio Salonen (professor i socialt arbete och vicerektor vid Malmö högskola).

Diskussionerna tar sin utgångspunkt i boken som bland annat för fram tesen att mycket av dagens samhällsforskning är meningslös. Sedan flödar det fram och tillbaks mellan vad som är meningsfull forskning, hur bredd- och spetsforskning påverkar dagens forskningssamhälle, hur kraven på output forskningen drabbar kvaliteten i forskningen, vilka som får/kan ta del av forskningen som publiceras – kommer den ens samhället till gagn? Ett intressant samtal att lyssna på.

Är du intresserad av att läsa boken? Den är beställd till biblioteket och bör levereras inom kort – här kan du reservera den.

Text: Katharina Nordling

Emerald Publishing släpper alla embargotider

Förlaget Emerald Publishing gör en insats för öppen tillgänglighet genom att lansera Emerald Reach – ett program som är tänkt att öppet tillgängliggöra forskning av hög kvalitet och öka spridningen av denna forskning. I och med lanseringen släpper Emerald alla embargo på artiklar, och tillåter författarna att parallellpublicera sina artiklar, i exemeplvis DiVA, helt kostnadsfritt (så kallad Green Open Access).

Effective from 27 September 2017, Emerald has removed embargoes across all journals, providing authors with the option to make their accepted manuscript openly available, free from payment and embargo periods.

Läs mer på Emerald Publishings webbsida.

Text: Katharina Nordling