Enkla steg mot mer öppen vetenskap

Eller Easy steps towards open scholarship är rubriken på ett blogginlägg av Ross Mounce. I inlägget tar han upp några enkla steg som alla kan ta för att göra vetenskapen mer öppen. Stegen är inte svåra att ta och kan istället resultera i många fördelar, bl.a. blir det enklare för andra att använda ditt arbete.

Kortfattat handlar det om två steg:

1) innan du skickar in din artikel till en tidsrkift eller t.ex. Peerage of Science (granskningsservice) laddar du upp din artikel till ett preprint-arkiv

och

2) efter att din forskning är accepterad deponerar du alla resultat (fulltext, forskningsdata och kod) i ett ämnesarkiv eller institutionellt arkiv som BADA tex.

Att deponera artiklar i BADA är tillåtet i de flesta fall och när någon söker på artiklar som berör något som du skrivit kommer dessa att finnas högt blad sökträffar från Google.

BADA är inte bara för att registrera dina publikationer, det finns där också för att göra din forskning mer tillgänglig för andra. Tillhandahålla tillgång till din forskningdata gagnar dig, bl.a. finns det en citeringsfördel och forskning har också visat att ju mer villig man är att ge tillgång till forskningsdata desto större är sannoligheten att resultaten stödjer slutsatserna.

Pieta Eklund

 

Vad får du publicera i BADA?

Jag fick ett samtal från en orolig doktorand om att hon inte skulle få registrera sina artiklar och andra publikationer i BADA, att det skulle förlagen inte tycka var ok.

Det du gör i BADA är att du registrerar dina publikationer. Du registrerar, t.ex. när det gäller artiklar, artiklens titel, tidskriftens namn, volym, nummer och sidnumerering. Använder förlaget DOI-systemet så kan du registrera det också. DOI, document object identifier, är som ett personnummer för en artikel: varje artikel har sin egen specifik DOI som hjälper oss att hitta artikeln. Allra helst registrerar du även nyckelord som beskriver artikelns inneåll samt att du kan kopiera abstraktet från artiklen och klistra in den i formuläret. Både nyckelord och abstrakt är viktiga från sökperspektivet. Ju bättre du besrkiver din publikation desto större möjligheter finns det att den återvinns vid relevanta sökningar. Abstraktet gör även att Google Scholar inkluderar din registrerade publikation, vilket betyder att din publikation blir ännu mer synlig. Allt detta får du göra. Detta är också det minsta du måste göra. Registreringarna gör underlaget för högskolans årlig publikationsstatistik som redovisas i slutet av januari varje år.

Om du får bifoga en sista godkända versionen av ditt manuskript (fulltext) till din registrering i BADA så att publikationen blir fritt tillägnlig (open access) är en mer komplicerad fråga. Du kan alltid kontakta biblioteket/Pieta samt att du kan själv börja med att läsa publiceringsavtalet du har skrivit på och undersöka SHERPA/RoMEO som är en databas för förlagens copyright och policys kring parallellpublicering/deponering i institutionerlla arkiv.

Pieta Eklund

 

 

Bibliotekets nya webb

Vi har efter många månaders jobb släppt bibliotekets nya webb. Det mesta av det gamla är fortfarande kvar men vi har strukturerat om lite samt att vi har skapat en ingång för forskare. Syftet med ingången är att forskare och forskarstuderande kan snabbt hitta sådant som vi tänker är relevant för forskare och som vi på biblioteket kan hjälpa med, så som publiceringsstöd, om BADAoch stöd att i sista fasen av avhandlingsarbete. Vi hoppas att du kommer att hitta det du behöver. Tips på utvecklingsidéer tas tacksamt emot.

I samband med släppet så har även BADA anpassats utseendemässigt till Högskolans nya webb. Om något ser galet ut där så hör av dig!

Pieta Eklund

How open is it och andra resurser

Det finns en del resurser som kan hjälpa dig i open access-världen och några av dessa presenteras här nedan.

How open is it är ett dokument skapad av SPARCPLoS och OSAPA tillsammans. Syftet med dokumentet är att förklara open access eftersom att all open access inte är det samma. Det finns olika typer av restriktioner och detta dokument hjälper dig att förstå dessa restriktioner och kanske välja var du ska publicera dig utifrån förlagets policy om open access och parallellpublicering. Med detta vill dessa tre organisationer också flytta diskussionen från är det open access till hur öppet det är. Detta är en helt ny broschyr då den släpptes under den här veckan.

Författarrättigheter – Author addendum – är ett färdigt avtal som du kan använda för att ändra det publiceringsavtalet som du måste skriva på när du vill publicera en artikel hos ett förlag. Det går ut på att du behåller dina rättigheter till artikeln eller i alla fall behåller du rätten att parallellpublicera, m.a.o. att du behåller rätten att ladda upp din fil när du registrerar artikeln i BADA. Nu finns det även en generator (Scholar’s Copyright Addendum Engine) där du fyller manuskriptets titel, tidskriftsnamn, författarnamn, förlagsnamn och vilken typ av rättigheter du vill behålla till din artikel. Sedan genereras det en pdf-fil som du kan bifoga till förlagets publiceringsavtal. Generatorn förklaras i detalj här. Det finns inga kända fall där förlaget skulle ha avslagit beslutet att publicera när en forskare har önskat behålla vissa rättigheter till sin egen artikel.

Sherpa/Romeo använder du för att kolla vilka regler gäller för olika förlag när det gäller upphovsrätt och rätten att parallellpublicera din forskning i ett institutionellt arkiv så som BADA. De använder färger för att beskriva vilken version du får använda i ett institutionellt arkiv. Grön betyder att du kan ladda upp både preprint (innan peer review), postprint (efter peer review) eller förlagsversion (förlagets layout) av din artikel. Blå betyder att du kan ladda upp postprint eller förlagsversionen av din artikel. Gul betyder att det är endast preprint som du får ladda upp och vit betyder att de inte formellt stödjer arkivering. De flesta tillåter användningen av postprint men för att vara på den säkra sidan använd ett tillägg i publiceringsavtalet där du behåller rätten att arkivera din artikel.

Ditt bibliotek kan mycket om open access och kan kolla upp förlagsvillor och hjälpa dig bedöma om ett förlag eller tidskrift är tveksam. Hör av dig till dem när du behöver hjälp och stöd med publiceringsfrågor. Ditt bibliotek kan hjälpa dig med mycket annat också så som informationssökning, hur du arbetar med EndNote, Mendeley eller annat referensverktyg och mycket annat.

Guiden att bedöma tveksamma förlag och tidskrifter kan du hitta här.

BADA är Högskolan i Borås institutionellt arkiv. Där ska du som forskare registrera dina publikationer så som artiklar, konferenspapers och -posters, rapporter och böcker samt bokkapitel. BADA används för att ta ut statistik på hur mycket högskolans forskare har publicerat sig under året. I BADA finns även högskolans studentuppsatser i fulltext. Data från BADA används bl.a. i Swepub (databas för svensk forskning) Uppsök och Uppsatser.

289x92

 

 

 

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen

Av: Pieta Eklund