730 miljarder satsas på forskning

Det handlar om EU:s nya ramprogram, Horizon 2020, som startar formellt den första januari 2014. Syftet med Horizon 2020 är att söka gemensamma lösningar på samhällsutmaningar som vi stör inför. Jämfört med sjude ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling är att Horizon 2020 är utmaningsorienterad, mer öppet och lita sig på forskarna har en förmåga att själv komma fram till hur samhällsproblem ska lösas.

Programmet består av tre delar: Excellent Science, Spetskompetens, där man helt fritt kan söka pengar för sin egen forskning. Industriellt ledarskap är en satsning på nyckelteknologier som kan användas i många olika tillämpningar t.ex. nanoteknologi, avancerade material, produktion samt bioteknologi. Samhälleliga utmaningar tar sig an andra områden som hälsa, energi, transporter och klimat. Innom detta block är det projektasökningar mellan minst tre forskargrupper i Europa som man söker i första hand. Block två och tre  kräver oftast europeisk samverkan och någon form av tillämpning medan block 1 inte är inriktad mot samarbete med industrin.

EU:s Horizon 2020 sida

Information från Vinnova

Pieta Eklund

Vetenskapsrådets krav på open access förändras

Sedan januari 2010 har Vetenskapsrådet haft krav på open access. Detta krav har inneburit att forskningsresultat som kommer från projekt som Vetenskapsrådet finansierar ska göras fritt tillgängliga på nätet antingen genom att parallellpublicera[1] i lärosätets publikationsdatabs eller publicera i en open access tidsskrift. Projekt beviljade medel innan januari 2010 har inte berörts av detta beslut även om Vetenskapsrådet så klart gärna ser till att alla publicera i open access. Dessa regler gäller än så länge endast vetenskapligt granskade artiklar och konferensrapporter, inte monografier och bokkapitel. Det finns dock planer hos Vetenskapsrådet att utvidga kravet att omfatta även böcker.

Nu har Vetenskapsrådet reviderat sitt beslut.

1) De forskare som beviljas medel från och med 2017 ska publicera med CC-BY-licens. Detta möjliggör återanvändning och nyanvändning av det material som forskningsresultaten baseras på men även text- och data-mining.

2) Enligt revideringen måste resultaten publiceras omedelbart eller senast inom sex månader göra artiklen i en öppet sökbar databas. Forskare som har bidrag från Utbildningsvetenskap (U) eller Humaniora och samhälle (HS) gäller det att parallellpublicering sker senast inom tolv månader efter publiceringen. I Högskolan i Borås fall gäller det att göra artiklarna tillgängliga i BADA. Den här förändringen hänger ihop med kommande krav från Horizon 2020, EU-kommissionens nya forskningsprogrammet där open access kommer att  vara normen.

3) Om förlagets standardavtal inte tilllåter parallellpublicering så kan du alltid använda dig av ett tilläggsavtal. Det är endast i undantagsfall som Vetenskapsrådet kommer att tillåta en förlängning och då är det maximalt 12 respektivt 24 månader. Då måste forskaren dock kunna uppvisa dokumentation av ansträngningar för att uppfylla kravet.

4) Vetenskapsrådet kommer från och med 2015 endast acceptera publikationer som är publicerade open access i underlaget för rapportering av forsknings helt eller delvis finansierad av Vetenskapsrådet.

Pieta Eklund


[1] Parallellpublicering innebär att när publikationen registreras i en publikationsdatabas bifogas även en version av publikationen i databasen. Det som ofta väcker frågor är vilken version man får publicera men tyvärr finns det inget enkelt svar på den frågan. Man kan besöka SHERPA/RoMEO där det finns information från förlagen, man kan läsa igenom publiceringsavtalet man skriver på och man också kontakta sitt bibliotek för hjälp.

Set default to Open Access

Årets tema för open access veckan är att open access-publicering ska vara det förvalda sättet att publicera på. Målet med veckan är att medvetandegöra forskare om open access som ett alternativ till det traditionella ”closed access-” sättet att publicera och distribuera forskningsresultat. Snart har det gått tio år sedan Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities skrevs och undertecknades av många universitet och bibliotek. Deklarationen definierar open access samt fastslår att det vetenskapliga uppdraget endast är halvfärdigt om resultaten inte sprids så att samhället lätt kan ta till sig resultaten. Deklarationen stödjer helt enkelt open access-publiceringen.

Under året har open access-rörelsen haft några stora framgångar. I april meddelade Världsbanken att de kommer att implementera open access-policy, vilket på lång sikt kommer att innebär att all deras forskning görs fritt tillgängligt. I juli föreslog några brittiska politiker att brittiska regeringen borde se till att all forskning finansierat av offentliga medel borde göras tillgängliga online och utan kostnad. Under samma månad rekommenderade även amerikanska politiker att all forskning finansierad av NIH (National Institute of Health) borde göras fritt tillgängligt senast sex månader efter publiceringen.

Finch-rapporten som publicerads i somras framkommer det att open access uppfattas som framtiden inom den vetenskapliga publiceringen.  Finch-rapporten förespråkar den gyllene vägen (publicering i oa-tidskrfter) till open access istället för den gröna vägen (parallellpublicering i institutionella arkiv).  Övergången till open access-tidskrifter kommer inte att ske över en natt och det kommer inte heller att vara billigt. Just nu betalar de brittiska universitet och högskolor runt £200m per år för tillgång till vetenskapliga artiklar. Enligt Finch-rapporten skulle det kosta ca £60m per år för att göra all brittisk offentligt finansierad forskning fritt tillgängligt. Nu planerar den brittiska regeringen att forskning ska göras fritt tillgängligt för alla som vill ha tillgång till den senast 2014, dock kommer inte några nya pengar tillsättas för att genomföra denna reform utan det ska finansieras med befintliga pengar. I det stora hela är det ett väldigt beundransvärt mål som den brittiska regeringen stävar mot men det finns även de som kritiserar valet av väg till open access. Stevan Harnad, en av de mest tongivande personerna inom oa-rörelsen, menar nämligen att den gyllene vägen till oa som Finch-rapporten förespråkar inte är den bästa eller mest effektiva vägen, speciellt när inga nya pengar tillkommer. Harnad förespråkar den gröna vägen.

Ytterligare en stor framgång för open access är att EU kommissionen har sagt att all forskning som får medel från Horizon 2020, EUs nya ramprogram för forskning med €80 miljarder, måste göras fritt tillgängligt sex till tolv månader efter publiceringen. Bara några veckor senare kom nyheten om att hela området partikelfysik kommer att övergå till open access.

I Sverige har regeringen i sin forskningspolitiska proposition för åren 2013-2016 (Forskning och innovation Prop, 2012/13:30) gett Vetenskapsrådet uppdraget att utveckla former och nationella riktlinjer för open access både när det gäller forskningsresultat och forskningsdata.

289x92

 

 

 

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2012-10-22

Av: Pieta Eklund