Fri tillgång till forskning vid nödläge för folkhälsan

I september 2015 kom Världshälsoorganisationen (WHO) fram till att det behövdes globala riktlinjer för delning av forskningsdata och forskningsresultat i samband med stora nödlägen för folkhälsan, nu används riktlinjerna för första gången.

share-informationDet var i fotspåren av ebolautbrottet i flera västafrikanska länder som det blev tydligt att dåvarande metoder för datadelning hade stora brister. WHO arbetade då med att ta fram globala riktlinjer som skulle kunna användas i samband vid ett större hot mot folkhälsan. Riktlinjerna innebär att forskningsdata och forskningsresultat bör göras tillgängliga för allmänheten så skyndsamt som möjligt för att underlätta vidare forskning inom ämnet. I sina riktlinjer skriver WHO bland annat (i översättning):

Varje forskare som arbetar med att ta fram information relaterad till ett nödläge för folkhälsan, eller en akut händelse som kan komma att utvecklas till ett nödläge för folkhälsan, har en grundläggande moralisk förpliktelse att dela med sig av preliminära resultat så snart de genomgått en tillräckligt genomgående kvalitetskontroll. Det ligger på forskaren, och finansiären till forskningen, att sprida informationen genom pre-print mekanismer, såvida publicering inte kan ske omedelbart via sedvanlig peer review process.

Dessutom är WHO tydliga med att de vill se ett paradigmskifte när det gäller tillvägagångssättet att dela med sig av information i samband med nödlägen. De önskar att man lämnar nuvarande tillvägagångssätt, där tidskrifternas publiceringsplaner styr när informationen kan komma att spridas. Istället vill WHO att informationen ska spridas öppet via vad man kallar ”modern fit-for-purpose pre-publication platforms”. Och uppmanar uttryckligen forskare, tidskrifter och finansiärer att engagera sig för att paradigmskiftet ska kunna ske.

I och med Zikavirusets uzikatbredning i Sydamerika har nu WHO:s riktlinjer trätt ikraft för första gången. Den 1 februari förklarade WHO att det rådde en så kallad Public Health Emergency of International Concern. Detta i sin tur föranledde att riktlinjerna trädde ikraft och WHO har öppnat Zika Open, en portal där man samlar forskningsdata och -resultat om Zikaviruset. På samma sätt har även flera stora tidskriftsförlag skapat portaler för att öppet tillgängliggöra forskning om Zikaviruset som publicerats i deras tidskrifter.

Förhoppningsvis kommer den tidigare delningen av forskningsdata och -resultat leda till ökade kunskaper om Zikaviruset, och ett sätt att behandla viruset. Kanske kan vi se på det här som ett litet steg för människan men ett stort steg för mänskligheten.

Text: Katharina Nordling
Bild: Colourbox

Horizon 2020 och open access

Första utlysningar ur Horizon 2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation, har öppnat. Dessa utlysningar har sista ansökningsdag under 2014. EU har en Participant Portal där det finns mycket information om vilka utlysningar som är aktuella.

Det som är intressant för mig är vad som skrivs om publicering av den forskning som Horizon 2020 finansierar. Bland alla dokument finns något som heter General Model Grant Agreement som har en klausul 29.2 Open Access to scientific publications. I den står det att finansieringsmottagren måste garantera open access (gratis online tillgång för alla användare) till alla vetenskapliga refereegranskade publikationer som kommer från den finansierade forskningen samt att bidragstagaren måste samtidigt försöka tillgängliggöra även forskningsdata för att validera resultaten som presenteras. Det kommer att vara intressant och utmanande att börja tänka även hur och till vilken grad det skulle vara möjligt att göra forskningsdatan fritt tillgänglig.

Det som finns skrivet kan tolkas så att författarna måste deponera ett refereegranskat och accepterat manuskript eller publicerad version av artikeln i ett institutionellt arkiv senast vid publiceringen. Även bibliografisk metadata för publikationen måste vara fritt tillgängligt. Det är som är anmärkningsvärt är att vägen till open access går via institutionella arkiv, en annan väg än att publicera i open access-tidskrifter. De vill alltså inte direkt styra var forskare publicerar sig, däremot indirekt genom att säga att publikationen måste göras öppet tillgänglig vid publiceringen. Många förlag använder ju sig av embargo-tider, alltså att publikationen får göras öppet tillgänglig efter t.ex. 6 månader.

I detalj skriver Horizon 2020 följande:

The beneficiary must ensure open access (free of charge,  online access for any user) to all peer-reviewed scientific publications relating to its results.
In particular, it must:

(a) as soon as possible and at the latest on publication, deposit a machine-readable electronic copy of the published version or final peer-reviewed manuscript accepted for publication in a repository for scientific publications;

Moreover, the beneficiary must aim to deposit at the same time the research data needed to validate the results presented in the deposited scientific publications.

(b) ensure open access to the deposited publication — via the repository — at the latest:

(i) on publication, if an electronic version is available for free via the publisher,

or

(ii) within six months of publication (twelve months for publications in the social sciences and humanities) in any other case.

(c) ensure open access — via the repository — to the bibliographic metadata that identify the deposited publication.

The bibliographic metadata must be in a standard format and must include all of the following:

– the terms [“European Union (EU)” and “Horizon 2020”][“Euratom” and Euratom research and training programme 2014-2018″];

– the name of the action, acronym and grant number;

– the publication date, and length of embargo period if applicable, and

– a persistent identifier.

H2020 Model Grant Agreement: Mono-beneficiary General MGA: December 2013, p. 59.

Pieta Eklund

Vetenskapsrådets krav på open access förändras

Sedan januari 2010 har Vetenskapsrådet haft krav på open access. Detta krav har inneburit att forskningsresultat som kommer från projekt som Vetenskapsrådet finansierar ska göras fritt tillgängliga på nätet antingen genom att parallellpublicera[1] i lärosätets publikationsdatabs eller publicera i en open access tidsskrift. Projekt beviljade medel innan januari 2010 har inte berörts av detta beslut även om Vetenskapsrådet så klart gärna ser till att alla publicera i open access. Dessa regler gäller än så länge endast vetenskapligt granskade artiklar och konferensrapporter, inte monografier och bokkapitel. Det finns dock planer hos Vetenskapsrådet att utvidga kravet att omfatta även böcker.

Nu har Vetenskapsrådet reviderat sitt beslut.

1) De forskare som beviljas medel från och med 2017 ska publicera med CC-BY-licens. Detta möjliggör återanvändning och nyanvändning av det material som forskningsresultaten baseras på men även text- och data-mining.

2) Enligt revideringen måste resultaten publiceras omedelbart eller senast inom sex månader göra artiklen i en öppet sökbar databas. Forskare som har bidrag från Utbildningsvetenskap (U) eller Humaniora och samhälle (HS) gäller det att parallellpublicering sker senast inom tolv månader efter publiceringen. I Högskolan i Borås fall gäller det att göra artiklarna tillgängliga i BADA. Den här förändringen hänger ihop med kommande krav från Horizon 2020, EU-kommissionens nya forskningsprogrammet där open access kommer att  vara normen.

3) Om förlagets standardavtal inte tilllåter parallellpublicering så kan du alltid använda dig av ett tilläggsavtal. Det är endast i undantagsfall som Vetenskapsrådet kommer att tillåta en förlängning och då är det maximalt 12 respektivt 24 månader. Då måste forskaren dock kunna uppvisa dokumentation av ansträngningar för att uppfylla kravet.

4) Vetenskapsrådet kommer från och med 2015 endast acceptera publikationer som är publicerade open access i underlaget för rapportering av forsknings helt eller delvis finansierad av Vetenskapsrådet.

Pieta Eklund


[1] Parallellpublicering innebär att när publikationen registreras i en publikationsdatabas bifogas även en version av publikationen i databasen. Det som ofta väcker frågor är vilken version man får publicera men tyvärr finns det inget enkelt svar på den frågan. Man kan besöka SHERPA/RoMEO där det finns information från förlagen, man kan läsa igenom publiceringsavtalet man skriver på och man också kontakta sitt bibliotek för hjälp.

Framtidens publicering

Vetenskaplig publicering har inte gått igenom några revolutionerande förändringar sedan vi lärde oss att trycka. Nu är vi mitt i en stor förändring och den består av online-publicering, molnet och instant spridning. Sedan första april kräver brittiska vetenskapliga råd att all forskning financierat av allmänna medel ska göras open access vid publicering. Tidigare godtogs embargo-tid, alltså att publikation gjordes öppet tillgänglig en viss tid efter publiceringen.

Nature har gett ut ett specialnummer om framtidens publicering. Läs den. Där finns artiklar som handlar om kostnaden för vetenskaplig publicering där frågan om det förlagen gör är värt så mycket som vi betalar för det i.o.m. att det är forskarna som granskar andras manuskript, vilket kan ses som en betydande del av hela vetenskapliga publiceringen, gratis samtidigt som biblioteket och andra som prenumererar på dessa tidskrifter betalar miljarder för att läsa artiklarna. Det finns en artikel om hur biblioteket och forskare försöker hänga med i förändringarna och en artikel om de tveksamma aktörerna som har dykt upp i kölvattnet av open access publicering. Kolla även artikeln om spridningen av vetenskapliga artiklar.

Pieta Eklund