Horizon 2020 och open access

Första utlysningar ur Horizon 2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation, har öppnat. Dessa utlysningar har sista ansökningsdag under 2014. EU har en Participant Portal där det finns mycket information om vilka utlysningar som är aktuella.

Det som är intressant för mig är vad som skrivs om publicering av den forskning som Horizon 2020 finansierar. Bland alla dokument finns något som heter General Model Grant Agreement som har en klausul 29.2 Open Access to scientific publications. I den står det att finansieringsmottagren måste garantera open access (gratis online tillgång för alla användare) till alla vetenskapliga refereegranskade publikationer som kommer från den finansierade forskningen samt att bidragstagaren måste samtidigt försöka tillgängliggöra även forskningsdata för att validera resultaten som presenteras. Det kommer att vara intressant och utmanande att börja tänka även hur och till vilken grad det skulle vara möjligt att göra forskningsdatan fritt tillgänglig.

Det som finns skrivet kan tolkas så att författarna måste deponera ett refereegranskat och accepterat manuskript eller publicerad version av artikeln i ett institutionellt arkiv senast vid publiceringen. Även bibliografisk metadata för publikationen måste vara fritt tillgängligt. Det är som är anmärkningsvärt är att vägen till open access går via institutionella arkiv, en annan väg än att publicera i open access-tidskrifter. De vill alltså inte direkt styra var forskare publicerar sig, däremot indirekt genom att säga att publikationen måste göras öppet tillgänglig vid publiceringen. Många förlag använder ju sig av embargo-tider, alltså att publikationen får göras öppet tillgänglig efter t.ex. 6 månader.

I detalj skriver Horizon 2020 följande:

The beneficiary must ensure open access (free of charge,  online access for any user) to all peer-reviewed scientific publications relating to its results.
In particular, it must:

(a) as soon as possible and at the latest on publication, deposit a machine-readable electronic copy of the published version or final peer-reviewed manuscript accepted for publication in a repository for scientific publications;

Moreover, the beneficiary must aim to deposit at the same time the research data needed to validate the results presented in the deposited scientific publications.

(b) ensure open access to the deposited publication — via the repository — at the latest:

(i) on publication, if an electronic version is available for free via the publisher,

or

(ii) within six months of publication (twelve months for publications in the social sciences and humanities) in any other case.

(c) ensure open access — via the repository — to the bibliographic metadata that identify the deposited publication.

The bibliographic metadata must be in a standard format and must include all of the following:

– the terms [“European Union (EU)” and “Horizon 2020”][“Euratom” and Euratom research and training programme 2014-2018″];

– the name of the action, acronym and grant number;

– the publication date, and length of embargo period if applicable, and

– a persistent identifier.

H2020 Model Grant Agreement: Mono-beneficiary General MGA: December 2013, p. 59.

Pieta Eklund

Vetenskapsrådets krav på open access förändras

Sedan januari 2010 har Vetenskapsrådet haft krav på open access. Detta krav har inneburit att forskningsresultat som kommer från projekt som Vetenskapsrådet finansierar ska göras fritt tillgängliga på nätet antingen genom att parallellpublicera[1] i lärosätets publikationsdatabs eller publicera i en open access tidsskrift. Projekt beviljade medel innan januari 2010 har inte berörts av detta beslut även om Vetenskapsrådet så klart gärna ser till att alla publicera i open access. Dessa regler gäller än så länge endast vetenskapligt granskade artiklar och konferensrapporter, inte monografier och bokkapitel. Det finns dock planer hos Vetenskapsrådet att utvidga kravet att omfatta även böcker.

Nu har Vetenskapsrådet reviderat sitt beslut.

1) De forskare som beviljas medel från och med 2017 ska publicera med CC-BY-licens. Detta möjliggör återanvändning och nyanvändning av det material som forskningsresultaten baseras på men även text- och data-mining.

2) Enligt revideringen måste resultaten publiceras omedelbart eller senast inom sex månader göra artiklen i en öppet sökbar databas. Forskare som har bidrag från Utbildningsvetenskap (U) eller Humaniora och samhälle (HS) gäller det att parallellpublicering sker senast inom tolv månader efter publiceringen. I Högskolan i Borås fall gäller det att göra artiklarna tillgängliga i BADA. Den här förändringen hänger ihop med kommande krav från Horizon 2020, EU-kommissionens nya forskningsprogrammet där open access kommer att  vara normen.

3) Om förlagets standardavtal inte tilllåter parallellpublicering så kan du alltid använda dig av ett tilläggsavtal. Det är endast i undantagsfall som Vetenskapsrådet kommer att tillåta en förlängning och då är det maximalt 12 respektivt 24 månader. Då måste forskaren dock kunna uppvisa dokumentation av ansträngningar för att uppfylla kravet.

4) Vetenskapsrådet kommer från och med 2015 endast acceptera publikationer som är publicerade open access i underlaget för rapportering av forsknings helt eller delvis finansierad av Vetenskapsrådet.

Pieta Eklund


[1] Parallellpublicering innebär att när publikationen registreras i en publikationsdatabas bifogas även en version av publikationen i databasen. Det som ofta väcker frågor är vilken version man får publicera men tyvärr finns det inget enkelt svar på den frågan. Man kan besöka SHERPA/RoMEO där det finns information från förlagen, man kan läsa igenom publiceringsavtalet man skriver på och man också kontakta sitt bibliotek för hjälp.

Framtidens publicering

Vetenskaplig publicering har inte gått igenom några revolutionerande förändringar sedan vi lärde oss att trycka. Nu är vi mitt i en stor förändring och den består av online-publicering, molnet och instant spridning. Sedan första april kräver brittiska vetenskapliga råd att all forskning financierat av allmänna medel ska göras open access vid publicering. Tidigare godtogs embargo-tid, alltså att publikation gjordes öppet tillgänglig en viss tid efter publiceringen.

Nature har gett ut ett specialnummer om framtidens publicering. Läs den. Där finns artiklar som handlar om kostnaden för vetenskaplig publicering där frågan om det förlagen gör är värt så mycket som vi betalar för det i.o.m. att det är forskarna som granskar andras manuskript, vilket kan ses som en betydande del av hela vetenskapliga publiceringen, gratis samtidigt som biblioteket och andra som prenumererar på dessa tidskrifter betalar miljarder för att läsa artiklarna. Det finns en artikel om hur biblioteket och forskare försöker hänga med i förändringarna och en artikel om de tveksamma aktörerna som har dykt upp i kölvattnet av open access publicering. Kolla även artikeln om spridningen av vetenskapliga artiklar.

Pieta Eklund

 

 

Korta nyheter om forskning och publicering

På sistone har det hänt en del saker i forsknings- och publiceringsvärlden. Här nedan sammanfattas de i korthet.

Alla forskningsfinansiärer står inför gemensamma utmaningar så som att bedöma kvalitet och potential i sina forskningsansökningar. Därför organiserades ett tag sedan ett möte,Global Summit on Merit Review, där chefer för forskningsfinansiärer från 50 olika länder möttes för att diskutera hur bedömning enligt peer review ska gå till. De lyckades enas kring sex övergripande principer och ta första steget mot en global syn på bedömning av ansökningar. Dessa principer handlar om expertgranskning, etik, transparens, objektivitet, lämplighet och förtroende. Nästa möte i ärendet planeras i Berlin under 2013. Då ska forskningsfinansiärer diskutera open access och etikfrågor.  Läs principerna som cheferna lyckades enas kring: Statement of Principles for Scientific Merit Review

Vetenskapsrådet (VR) har lanserat en ny nättidning Curie. VR hoppas skapa ett forum för diskussioner om forskning och forskningens villkor. Läs tidningen Curie här. VR menar att tidningen kommer att fylla ett tomrum som idag finns i samhällsdebatten. De vill att tidningen ska bidra till en diskussion om hur Sverige kan utvecklas till en ännu starkare forskningsnation.  Tidningens målgrupp är de som arbetar med och är intresserade av forskning, så som forskare, beslutsfattare, journalister men även andra som kommer i kontakt med forskning. Syftet med tidningen är att bevaka forskningsfrågor inom alla ämnesområden. Tidningen kommer att uppdateras dagligen och innehålla korta nyheter men även längre reportage om forskningspolitik, forskningsfinansiering men även internationella utblickar, krönikor och bloggar.

I början av april möttes representanter från olika håll i universitets- och forskningsvärlden för att diskutera hanteringen av forskningsdata och open access till forskningsdata. Det var Luleå tekniska universitet som i samarbete med Riksbankens jubileumsfond organiserade workshopen. Den syftade till att samla olika intressenter för att förhoppningsvis finna en gemensam syn på hur forskningsdata ska hanteras. Det kom fram att det behövs nationella riktlinjer och regelverk för samtliga lärosäten och berörda organisationer. De kom också fram till att det behövs en gemensam infrastruktur för hantering av forskningsdata. Lärosätena är ansvariga för att bevara forskningsdata men det saknas en gemensam och accepterad modell och system för digitalt bevarande. En utförlig rapport från workshoppen kan du läsa här. Det bildades också ett nätverk för dem som är intresserade av ämnet. Har du intresse av att vara med? Kontakta Östen Jonsson, LDB –centrum för att komma med i nätverket.

Representanter från högskolan har under våren varit på besök i Bryssel för att lära sig mer om EU Horizon 20/20, ett EU-projekt för forskning och innovation, och högskolans möjligheter att få ta del av de 80 miljarder euro som finns i budgeten. Det som är glädjande för de som stöder open access är att open access kommer att vara normen.  Neelie Kroes vice-president för Eu-kommissionen som ansvarar för EUs digitala agenda säger i samband med Horizon 20/20: ”First, when research is funded by the EU, we will require open access to the results. Whether by ”green” or ”gold” routes.”  Läs Neelie Kroes hela tal här.

Samtidigt som det pågår ett försök att lobba för att Vita Huset ska arbeta för open access,speciellt för den forskning som har betalats med skattepengar, har en federal domstol i USA avvisat huvuddelen av en stämning som tre förlag stod bakom. De hade stämt Georgia State University för att universitetets lärare hade skickat upp upphovsskyddat material i digitalt till sina studenter. Universitetet fick godkänt på alla punkter förutom fem. Så tillämpningen av lagen om copyright varierar mycket och förlagen säger just nu att flera principiella frågor måste lösas så att lärare, bibliotekarie och förlagen kan arbeta vidare.Chronicle of Higer Education har skrivit om domstolens beslut.

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2012-06-12

Av: Pieta Eklund