Hur gör du din forskning Open Access

I Sverige har bl.a. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Kungliga biblioteket skrivit på Berlin deklarationen men som en enskild person skriver du kanske inte på deklarationen. I detta inlägg kan du läsa några tips till dig som forskar, är bibliotekarie eller anställd vid ett universitet eller en högskola eller forskningsfinansiär om vad som du kan göra för att göra forsknings fritt tillgängligt. Tipsen kommer från den officiella sidan för Open Access Week 2012.

Du som forskar kan skicka in din artikel till en open access-tidskrift när det finns en lämplig sådan inom ditt område. Se bara till att de inte är en tveksam open access-tidskrift och är du misstänksam, hör av dig till ditt bibliotek för råd. Du kan också parallellpublicera genom att ladda upp din pre-print i ett institutionellt arkiv som hos oss heter BADA och om förlaget tillåter så kan du även ladda upp postprint. Det finns en viss förvirring kring begreppen preprint och postprint. Preprint i detta fall syftar till den version av din artikel som inte har genomgått en granskningsprocess än och postprint till den version som har gått igenom granskningsprocessen och ändringarna är gjorda men som inte har sätts med förlagets typsnitt och layout än. Närmare 80% av förlag tillåter deponeringen av postprint i ett institutionellt arkiv. Kom ihåg att alltid behålla din upphovsrätt; förlaget behöver inte ha upphovsrätten för att kunna publicera din artikel! Om förlaget inte tillåter dig behålla upphovsrätten, fundera på om det är ett förlag du vill publicera hos och se till att du i alla fall behåller rätten att parallellpublicera. Fler tips på vad du som forskare kan göra för att främja open access.

Om din institution inte än har ett institutionellt arkiv så kan du börja arbeta för att sätta upp ett sådant. Om din institution inte har råd med ett eget arkiv (antingen ett som ni köper eller ett open source) så finns det ett ”föräldrarlöst arkiv” (orphan repository) som du kan marknadsföra för de forskare som vill publicera open access. Du som är bibliotekarie kan också hjälpa forskare att deponera deras forskning i det institutionella arkivet. Du kan också marknadsföra open access och publicering i en open access-tidskrift och prata om fördelarna med open access (forskares resultat kommer till användning snabbare, alla har obehindrat tillgång till forskning, fler citeringar till artiklarna osv.) Fler tips på vad du som bibliotekarie kan göra för att främja open access.

Även forskningsfinansiärer kan arbeta för open access. Många finansiärer kräver redan open access-publicering för de publikationer som är ett resultat av forskning som de finansierar. Självklart kan det finnas undantag till regeln så som att forskningen är hemligstämplad, det finns en pågående patentasökning eller att resultaten förväntas generera inkomst. Forskningsfinansiärer kan erbjuda sig att betala publiceringsavgiften, sponsra open access-tidskrifter eller hjälpa dessa tidskrifter att täcka avgifter för de forskare som annars inte skulle ha råd att publicera open access. Fler tips på vad du som forskningsfinansiär kan göra för att främja open access.

Universitet och administratörer kan också verka för open access. De kan göra så genom att implementera en policy som främjar open access-publicering. Vi på Högskolan i Borås har en publiceringspolicy. Den skulle dock kunna göras tydligare när det gäller open access-publiceringen, parallellpublicering och att forskare ska behålla rätten till sina artiklar. Fler tips på vad universitet och administratörer kan göra för att främja open access.

Det finns m.a.o. mycket som en enskild person, vissa fall i samverkan med andra, kan göra för att verka för open access.

289x92

 

 

 

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2012-10-23

Av: Pieta Eklund

Set default to Open Access

Årets tema för open access veckan är att open access-publicering ska vara det förvalda sättet att publicera på. Målet med veckan är att medvetandegöra forskare om open access som ett alternativ till det traditionella ”closed access-” sättet att publicera och distribuera forskningsresultat. Snart har det gått tio år sedan Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities skrevs och undertecknades av många universitet och bibliotek. Deklarationen definierar open access samt fastslår att det vetenskapliga uppdraget endast är halvfärdigt om resultaten inte sprids så att samhället lätt kan ta till sig resultaten. Deklarationen stödjer helt enkelt open access-publiceringen.

Under året har open access-rörelsen haft några stora framgångar. I april meddelade Världsbanken att de kommer att implementera open access-policy, vilket på lång sikt kommer att innebär att all deras forskning görs fritt tillgängligt. I juli föreslog några brittiska politiker att brittiska regeringen borde se till att all forskning finansierat av offentliga medel borde göras tillgängliga online och utan kostnad. Under samma månad rekommenderade även amerikanska politiker att all forskning finansierad av NIH (National Institute of Health) borde göras fritt tillgängligt senast sex månader efter publiceringen.

Finch-rapporten som publicerads i somras framkommer det att open access uppfattas som framtiden inom den vetenskapliga publiceringen.  Finch-rapporten förespråkar den gyllene vägen (publicering i oa-tidskrfter) till open access istället för den gröna vägen (parallellpublicering i institutionella arkiv).  Övergången till open access-tidskrifter kommer inte att ske över en natt och det kommer inte heller att vara billigt. Just nu betalar de brittiska universitet och högskolor runt £200m per år för tillgång till vetenskapliga artiklar. Enligt Finch-rapporten skulle det kosta ca £60m per år för att göra all brittisk offentligt finansierad forskning fritt tillgängligt. Nu planerar den brittiska regeringen att forskning ska göras fritt tillgängligt för alla som vill ha tillgång till den senast 2014, dock kommer inte några nya pengar tillsättas för att genomföra denna reform utan det ska finansieras med befintliga pengar. I det stora hela är det ett väldigt beundransvärt mål som den brittiska regeringen stävar mot men det finns även de som kritiserar valet av väg till open access. Stevan Harnad, en av de mest tongivande personerna inom oa-rörelsen, menar nämligen att den gyllene vägen till oa som Finch-rapporten förespråkar inte är den bästa eller mest effektiva vägen, speciellt när inga nya pengar tillkommer. Harnad förespråkar den gröna vägen.

Ytterligare en stor framgång för open access är att EU kommissionen har sagt att all forskning som får medel från Horizon 2020, EUs nya ramprogram för forskning med €80 miljarder, måste göras fritt tillgängligt sex till tolv månader efter publiceringen. Bara några veckor senare kom nyheten om att hela området partikelfysik kommer att övergå till open access.

I Sverige har regeringen i sin forskningspolitiska proposition för åren 2013-2016 (Forskning och innovation Prop, 2012/13:30) gett Vetenskapsrådet uppdraget att utveckla former och nationella riktlinjer för open access både när det gäller forskningsresultat och forskningsdata.

289x92

 

 

 

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2012-10-22

Av: Pieta Eklund

 

Förstå dina rättigheter

Du som författare har rättigheter, både ideella och ekonomiska. De ekonomiska rättigheterna kan överlåtas till en annan part medan de ideella rättigheterna har du alltid kvar. Syftet med upphovsrätt är att ha balans mellan kreatörens (dina) behov av skydd och användares behov av tillgång. T.ex. så kan användare kopiera för eget bruk, referera eller citera ur dina offentliga texter men du ska alltid bli citerad. Har du överlåtit dina ekonomiska rättigheter till förlaget så är det förlaget som beslutar om användningen av ditt verk. Det betyder att förlaget genom licensavtal kan begränsa de rättigheter som lagen medger.
För att kunna parallellpublicera i BADA måste du veta om du har upphovsrätten till dem eller inte.

Det finns följande sätt att dela publikationer på när det gäller upphovsrättspolicy:

  1. Författaren behåller, om inget annat avtal skrivits, upphovsrätten till det som publiceras vid Högskolan i Borås och rekommenderas att göra det fritt tillgänglig via BADA.
  2. När det gäller internationella vetenskapliga tidskrifter har författaren ingått i ett avtal med förlaget och då antingen begränsat eller överlåtit sina rättigheter. De flesta förlag tillåter ändå parallellpublicering om vissa villkor uppfylls. I Sherpa/Romeo kan du läsa förlagens policys.
  3. Om monografiavhandlingen har publicerats av Högskolan eller institutionen har författaren upphovsrätten och den kan publiceras i sin helhet i BADA. Om din monografiavhandling publiceras av ett förlag måste du be om tillåtelse.
  4. Om du har skrivit en sammanläggningsavhandling har du som författare rättigheten till den. De artiklar eller andra publikationer som ingår i avhandlingen och som publicerats i tidskrifter har författaren ingått i ett avtal med förlag och då måste möjlighet till parallellpublicering kontrolleras hos varje förlag.
  5. För böcker, antologibidrag, rapporter, tidskrifter utan policy och publicerade konferensbidrag bör författaren kontakta förlaget och be om tillåtelse.

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2011-10-27

Av: Pieta Eklund