How open is it och andra resurser

Det finns en del resurser som kan hjälpa dig i open access-världen och några av dessa presenteras här nedan.

How open is it är ett dokument skapad av SPARCPLoS och OSAPA tillsammans. Syftet med dokumentet är att förklara open access eftersom att all open access inte är det samma. Det finns olika typer av restriktioner och detta dokument hjälper dig att förstå dessa restriktioner och kanske välja var du ska publicera dig utifrån förlagets policy om open access och parallellpublicering. Med detta vill dessa tre organisationer också flytta diskussionen från är det open access till hur öppet det är. Detta är en helt ny broschyr då den släpptes under den här veckan.

Författarrättigheter – Author addendum – är ett färdigt avtal som du kan använda för att ändra det publiceringsavtalet som du måste skriva på när du vill publicera en artikel hos ett förlag. Det går ut på att du behåller dina rättigheter till artikeln eller i alla fall behåller du rätten att parallellpublicera, m.a.o. att du behåller rätten att ladda upp din fil när du registrerar artikeln i BADA. Nu finns det även en generator (Scholar’s Copyright Addendum Engine) där du fyller manuskriptets titel, tidskriftsnamn, författarnamn, förlagsnamn och vilken typ av rättigheter du vill behålla till din artikel. Sedan genereras det en pdf-fil som du kan bifoga till förlagets publiceringsavtal. Generatorn förklaras i detalj här. Det finns inga kända fall där förlaget skulle ha avslagit beslutet att publicera när en forskare har önskat behålla vissa rättigheter till sin egen artikel.

Sherpa/Romeo använder du för att kolla vilka regler gäller för olika förlag när det gäller upphovsrätt och rätten att parallellpublicera din forskning i ett institutionellt arkiv så som BADA. De använder färger för att beskriva vilken version du får använda i ett institutionellt arkiv. Grön betyder att du kan ladda upp både preprint (innan peer review), postprint (efter peer review) eller förlagsversion (förlagets layout) av din artikel. Blå betyder att du kan ladda upp postprint eller förlagsversionen av din artikel. Gul betyder att det är endast preprint som du får ladda upp och vit betyder att de inte formellt stödjer arkivering. De flesta tillåter användningen av postprint men för att vara på den säkra sidan använd ett tillägg i publiceringsavtalet där du behåller rätten att arkivera din artikel.

Ditt bibliotek kan mycket om open access och kan kolla upp förlagsvillor och hjälpa dig bedöma om ett förlag eller tidskrift är tveksam. Hör av dig till dem när du behöver hjälp och stöd med publiceringsfrågor. Ditt bibliotek kan hjälpa dig med mycket annat också så som informationssökning, hur du arbetar med EndNote, Mendeley eller annat referensverktyg och mycket annat.

Guiden att bedöma tveksamma förlag och tidskrifter kan du hitta här.

BADA är Högskolan i Borås institutionellt arkiv. Där ska du som forskare registrera dina publikationer så som artiklar, konferenspapers och -posters, rapporter och böcker samt bokkapitel. BADA används för att ta ut statistik på hur mycket högskolans forskare har publicerat sig under året. I BADA finns även högskolans studentuppsatser i fulltext. Data från BADA används bl.a. i Swepub (databas för svensk forskning) Uppsök och Uppsatser.

289x92

 

 

 

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen

Av: Pieta Eklund

 

Korta nyheter om forskning och publicering

På sistone har det hänt en del saker i forsknings- och publiceringsvärlden. Här nedan sammanfattas de i korthet.

Alla forskningsfinansiärer står inför gemensamma utmaningar så som att bedöma kvalitet och potential i sina forskningsansökningar. Därför organiserades ett tag sedan ett möte,Global Summit on Merit Review, där chefer för forskningsfinansiärer från 50 olika länder möttes för att diskutera hur bedömning enligt peer review ska gå till. De lyckades enas kring sex övergripande principer och ta första steget mot en global syn på bedömning av ansökningar. Dessa principer handlar om expertgranskning, etik, transparens, objektivitet, lämplighet och förtroende. Nästa möte i ärendet planeras i Berlin under 2013. Då ska forskningsfinansiärer diskutera open access och etikfrågor.  Läs principerna som cheferna lyckades enas kring: Statement of Principles for Scientific Merit Review

Vetenskapsrådet (VR) har lanserat en ny nättidning Curie. VR hoppas skapa ett forum för diskussioner om forskning och forskningens villkor. Läs tidningen Curie här. VR menar att tidningen kommer att fylla ett tomrum som idag finns i samhällsdebatten. De vill att tidningen ska bidra till en diskussion om hur Sverige kan utvecklas till en ännu starkare forskningsnation.  Tidningens målgrupp är de som arbetar med och är intresserade av forskning, så som forskare, beslutsfattare, journalister men även andra som kommer i kontakt med forskning. Syftet med tidningen är att bevaka forskningsfrågor inom alla ämnesområden. Tidningen kommer att uppdateras dagligen och innehålla korta nyheter men även längre reportage om forskningspolitik, forskningsfinansiering men även internationella utblickar, krönikor och bloggar.

I början av april möttes representanter från olika håll i universitets- och forskningsvärlden för att diskutera hanteringen av forskningsdata och open access till forskningsdata. Det var Luleå tekniska universitet som i samarbete med Riksbankens jubileumsfond organiserade workshopen. Den syftade till att samla olika intressenter för att förhoppningsvis finna en gemensam syn på hur forskningsdata ska hanteras. Det kom fram att det behövs nationella riktlinjer och regelverk för samtliga lärosäten och berörda organisationer. De kom också fram till att det behövs en gemensam infrastruktur för hantering av forskningsdata. Lärosätena är ansvariga för att bevara forskningsdata men det saknas en gemensam och accepterad modell och system för digitalt bevarande. En utförlig rapport från workshoppen kan du läsa här. Det bildades också ett nätverk för dem som är intresserade av ämnet. Har du intresse av att vara med? Kontakta Östen Jonsson, LDB –centrum för att komma med i nätverket.

Representanter från högskolan har under våren varit på besök i Bryssel för att lära sig mer om EU Horizon 20/20, ett EU-projekt för forskning och innovation, och högskolans möjligheter att få ta del av de 80 miljarder euro som finns i budgeten. Det som är glädjande för de som stöder open access är att open access kommer att vara normen.  Neelie Kroes vice-president för Eu-kommissionen som ansvarar för EUs digitala agenda säger i samband med Horizon 20/20: ”First, when research is funded by the EU, we will require open access to the results. Whether by ”green” or ”gold” routes.”  Läs Neelie Kroes hela tal här.

Samtidigt som det pågår ett försök att lobba för att Vita Huset ska arbeta för open access,speciellt för den forskning som har betalats med skattepengar, har en federal domstol i USA avvisat huvuddelen av en stämning som tre förlag stod bakom. De hade stämt Georgia State University för att universitetets lärare hade skickat upp upphovsskyddat material i digitalt till sina studenter. Universitetet fick godkänt på alla punkter förutom fem. Så tillämpningen av lagen om copyright varierar mycket och förlagen säger just nu att flera principiella frågor måste lösas så att lärare, bibliotekarie och förlagen kan arbeta vidare.Chronicle of Higer Education har skrivit om domstolens beslut.

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2012-06-12

Av: Pieta Eklund