Sociala media för forskare

Är du intresserad av att använda sociala media i ditt arbete? Att dela med dig dina forskningsresultat eller fråga om tips om diverse ämnen.

Kolla då igenom A to Z of Social Media for Academia som har listat många olika plattformar som forskare kan använda sitt arbetet, även sådan som man kanske inte tänker i första hand t.ex. Spotify. Många gillgar lyssna på musik men på Spotify kan du t.ex. göra listor som hjälper dig att komma igång med skrivandet och sedan kan du dela dessa listor med andra som också kan få inspiration av din lista.

Det som är bra att skapa egna konton på några av ställen som du bedömer som viktiga eller användbara är att du skapar ditt eget nätnärvaro, då blir det svårare för någon annan att kapa din forskaridentitet, vilket är också viktigt att skydda.

Pieta Eklund

Har du funderat på att twittra?

Du känner säkert till Twitter, kanske du har t.o.m. använt den någon gång men kanske använder du den mest för att följa dina kompisar, favoritskådespelare, musiker och eventuellt några svenska nyheter eller politiker.  Det finns även andra syften att använda Twitter till. Kanske är Twitter det enklaste sättet att börja skapa dig en professionell identitet. Det går även att använda Twitter för att följa forskare, specifika forskningsämnen eller i projektarbete.

London School of Economics and Political Science har gjort en bra guide hur man kan komma igång med Twitter i professionellt syfte och hur den kan användas i olika sammanhang. Guiden går igenom några olika stilar, hur man bygger upp en skara följare och hur man använder Twitter för sin fördel i projektarbeten.

Skolan har också bett sina följare att föreslå forskare att följa inom olika vetenskapsområden. Sedan har de sammanställt namnen i listor enligt ämnen, bl.a. Social Sciences, Arts and Humanities. Ta en titt på listorna och kanske hittar du några spännande att följa. Blogginlägget om favorittwittrare finns här.

Följ högskolan på Twitter @hogskolaniboras eller några av oss bibliotekarier@l_m_carlson och @msmiila.

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen

Av: @msmiila

Altmetrics

I våras deltog några av oss på Bibliometrics at crossroads där Blaise Cronin var keynote-talare. Han pratade då om framtidens sätt att publicera sig och nämnde då bland annat alternative metrics.

Det pratas ju väldigt mycket om vilken impact en tidskrift har och det har räknats fram på det traditionella sättet: man räknar spridningen av artiklarna genom antalet citeringar. Det kan vara ett bra sätt att filtrera det du bör läsa inom ditt område, men det är kanske inte sättet du får de allra nyaste forskningsresultaten inom ditt område på. Det kan ju ta månader, i värsta fall år, innan en artikel får sin första citering. Altmetrics är ett annat sätt att titta på en publikations impact.

Jag håller inte på med så mycket databassökningar men häromdagen sökte jag i Scopus och vad ser jag där om inte Altmetrics. Altmetric-applikationen i Scopus samlar in data från sociala media (Twitter, Facebook, Pinterest, Google+), bloggar om vetenskap, online dagstidningar, webreferensverktyg  (ZoteroMedeley) när någon nämner något om ett akademiskt paper. De städar i datan och berikar den så att läsare kan se diskussionerna som forskningen har väckt i dess kontext. Altmetrics skriver att de följer ungefär hundratusen diskussioner i veckan med ca tre tusen nya artiklar om dagen.

Altmetrics i Scopus ser ut så här (bilden kommer från Altmetric  for Scopus):

altmetricsMen vad säger den? I den färggranna cirkeln kan du altmetric score för just den artikeln som du tittar på. Det är en kvantitativ mått på den uppmärksamheten som artikeln har fått.  Läs här om hur det kvantitativa måttet har räknats ut.

Färgerna visar vilka källor artikeln har diskuterats i, Sources visar fördelningen mellan källorna där artikeln har fått spridning. I exemplet till vänster har artikeln nämnts i bl.a. Twitter 299 gånger. Under reference managers kan du se bl.a. hur många läsare artikeln har i Mendeley. Om du vill se vilka som har spridit artikeln via Twitter klickar du på see datails eller direkt på 299 tweeters. I fönstret som öppnas kan du se twittrarens geografiska plats. Du kan m.a.o. se varifrån i världen intresset kommer ifrån.

Personligen tycker jag att det verkar intressant att direkt kunna se diskussionen som uppstår runt en artikel samt att även kunna delta i den diskussionen. Det kommer att bli intressant att se vad altmetrics kommer att ha för långsiktig effekt på vetenskaplig publicering.

Läs mer om Altmetrics på deras hemsida och varför inte testa din impact via ImpactStory.

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2012-09-25

Av: Pieta Eklund