Vetenskapsrådets krav på open access förändras

Sedan januari 2010 har Vetenskapsrådet haft krav på open access. Detta krav har inneburit att forskningsresultat som kommer från projekt som Vetenskapsrådet finansierar ska göras fritt tillgängliga på nätet antingen genom att parallellpublicera[1] i lärosätets publikationsdatabs eller publicera i en open access tidsskrift. Projekt beviljade medel innan januari 2010 har inte berörts av detta beslut även om Vetenskapsrådet så klart gärna ser till att alla publicera i open access. Dessa regler gäller än så länge endast vetenskapligt granskade artiklar och konferensrapporter, inte monografier och bokkapitel. Det finns dock planer hos Vetenskapsrådet att utvidga kravet att omfatta även böcker.

Nu har Vetenskapsrådet reviderat sitt beslut.

1) De forskare som beviljas medel från och med 2017 ska publicera med CC-BY-licens. Detta möjliggör återanvändning och nyanvändning av det material som forskningsresultaten baseras på men även text- och data-mining.

2) Enligt revideringen måste resultaten publiceras omedelbart eller senast inom sex månader göra artiklen i en öppet sökbar databas. Forskare som har bidrag från Utbildningsvetenskap (U) eller Humaniora och samhälle (HS) gäller det att parallellpublicering sker senast inom tolv månader efter publiceringen. I Högskolan i Borås fall gäller det att göra artiklarna tillgängliga i BADA. Den här förändringen hänger ihop med kommande krav från Horizon 2020, EU-kommissionens nya forskningsprogrammet där open access kommer att  vara normen.

3) Om förlagets standardavtal inte tilllåter parallellpublicering så kan du alltid använda dig av ett tilläggsavtal. Det är endast i undantagsfall som Vetenskapsrådet kommer att tillåta en förlängning och då är det maximalt 12 respektivt 24 månader. Då måste forskaren dock kunna uppvisa dokumentation av ansträngningar för att uppfylla kravet.

4) Vetenskapsrådet kommer från och med 2015 endast acceptera publikationer som är publicerade open access i underlaget för rapportering av forsknings helt eller delvis finansierad av Vetenskapsrådet.

Pieta Eklund


[1] Parallellpublicering innebär att när publikationen registreras i en publikationsdatabas bifogas även en version av publikationen i databasen. Det som ofta väcker frågor är vilken version man får publicera men tyvärr finns det inget enkelt svar på den frågan. Man kan besöka SHERPA/RoMEO där det finns information från förlagen, man kan läsa igenom publiceringsavtalet man skriver på och man också kontakta sitt bibliotek för hjälp.

How open is it och andra resurser

Det finns en del resurser som kan hjälpa dig i open access-världen och några av dessa presenteras här nedan.

How open is it är ett dokument skapad av SPARCPLoS och OSAPA tillsammans. Syftet med dokumentet är att förklara open access eftersom att all open access inte är det samma. Det finns olika typer av restriktioner och detta dokument hjälper dig att förstå dessa restriktioner och kanske välja var du ska publicera dig utifrån förlagets policy om open access och parallellpublicering. Med detta vill dessa tre organisationer också flytta diskussionen från är det open access till hur öppet det är. Detta är en helt ny broschyr då den släpptes under den här veckan.

Författarrättigheter – Author addendum – är ett färdigt avtal som du kan använda för att ändra det publiceringsavtalet som du måste skriva på när du vill publicera en artikel hos ett förlag. Det går ut på att du behåller dina rättigheter till artikeln eller i alla fall behåller du rätten att parallellpublicera, m.a.o. att du behåller rätten att ladda upp din fil när du registrerar artikeln i BADA. Nu finns det även en generator (Scholar’s Copyright Addendum Engine) där du fyller manuskriptets titel, tidskriftsnamn, författarnamn, förlagsnamn och vilken typ av rättigheter du vill behålla till din artikel. Sedan genereras det en pdf-fil som du kan bifoga till förlagets publiceringsavtal. Generatorn förklaras i detalj här. Det finns inga kända fall där förlaget skulle ha avslagit beslutet att publicera när en forskare har önskat behålla vissa rättigheter till sin egen artikel.

Sherpa/Romeo använder du för att kolla vilka regler gäller för olika förlag när det gäller upphovsrätt och rätten att parallellpublicera din forskning i ett institutionellt arkiv så som BADA. De använder färger för att beskriva vilken version du får använda i ett institutionellt arkiv. Grön betyder att du kan ladda upp både preprint (innan peer review), postprint (efter peer review) eller förlagsversion (förlagets layout) av din artikel. Blå betyder att du kan ladda upp postprint eller förlagsversionen av din artikel. Gul betyder att det är endast preprint som du får ladda upp och vit betyder att de inte formellt stödjer arkivering. De flesta tillåter användningen av postprint men för att vara på den säkra sidan använd ett tillägg i publiceringsavtalet där du behåller rätten att arkivera din artikel.

Ditt bibliotek kan mycket om open access och kan kolla upp förlagsvillor och hjälpa dig bedöma om ett förlag eller tidskrift är tveksam. Hör av dig till dem när du behöver hjälp och stöd med publiceringsfrågor. Ditt bibliotek kan hjälpa dig med mycket annat också så som informationssökning, hur du arbetar med EndNote, Mendeley eller annat referensverktyg och mycket annat.

Guiden att bedöma tveksamma förlag och tidskrifter kan du hitta här.

BADA är Högskolan i Borås institutionellt arkiv. Där ska du som forskare registrera dina publikationer så som artiklar, konferenspapers och -posters, rapporter och böcker samt bokkapitel. BADA används för att ta ut statistik på hur mycket högskolans forskare har publicerat sig under året. I BADA finns även högskolans studentuppsatser i fulltext. Data från BADA används bl.a. i Swepub (databas för svensk forskning) Uppsök och Uppsatser.

289x92

 

 

 

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen

Av: Pieta Eklund