Så ska svensk forskningsframgång mätas

Vetenskapsrådet (VR) publicerade den 9/4 sin rapport med en översikt över hur man ska kunna mäta hur väl svensk forskning uppfyller de forskningspolitiska målen.

2016 kom nämligen en forskningsproposition (2016/17:50) där regeringen satte följande övergripande mål för svensk forskning:

Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.

Då har frågan varit hur man ska kunna mäta om svensk forskning nu uppfyller de målen eller inte. VRs rapport presenterar olika indikatorer som ska visa hur det går under den tioårsperiod som regeringen utsatt:

• Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. De offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling bör även fortsatt överskrida EU:s mål.
• En övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske och jämställdheten ska öka.
• Samverkan och samhällspåverkan ska öka.

En beskrivning av förslaget i korthet kommer från VRs Rapport: Hur kan uppföljningen av svensk forskning utvecklas?

Indikatorer för målet ”Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling”:

  • utvecklingen av de totala utgifterna för forskning och utvecklingsverksamhet i Sverige som andel av BNP
  • bidragen från utlandet samt hur stor andel som kommer från staten, näringslivet respektive andra nationella källor.

Indikatorer för målet ”En övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske och jämställdheten ska öka”:

  • andel högciterade publikationer
  • beviljade medel från Horisont 2020, EU:s ramprogram för forskning
  • fördelningen av män och kvinnor i olika anställningskategorier
  • könsfördelningen bland nyanställda professorer och lektorer
  • könsfördelningen bland doktorsexaminerade
  • andel av de kvinnor respektive män som disputerar som har blivit professor tolv år efter doktorsexamen.

Indikatorer för målet ”Samverkan och samhällspåverkan ska öka”:

  • finansiering i form av bidrag och uppdrag till universitet och högskolor från omgivande samhälle respektive i form av innovationssamarbete
  • delade tjänster uttryckt som adjungerade professorer, lektorer och adjunkter, respektive forskarstuderande med anställning utanför högskolan
  • gemensamma publikationer, dvs. vetenskapliga publikationer med författare från både högskolesektorn och övriga samhället.
  • andelen av befolkningen som genomgått högre utbildning
  • andel av de svenska vetenskapliga publikationerna som finns tillgängliga via open access, dvs. som är fritt tillgängliga.

Dessa indikatorer kommer enligt VR enbart att användas för att se hur det går med målen på en nationell nivå. De kommer alltså inte att användas för att jämföra olika lärosäten, eller för någon resursfördelning.

Det är roligt att se att ett mått på sammhällspåverkan blir hur stor del av de vetenskapliga publikationerna från svenska forskare som publiceras med öppen tillgång (open access).

Ett annat mått som ska användas är bibliometri, och då är det bra att se att rapportens författare också har utvecklat ett resonemang runt bibliometrins brister.

Vill man läsa hela rapporten finns den att ladda ned som PDF från sidan:
Vetenskapsrådet: Redovisning av regeringsuppdrag att utveckla uppföljning av svensk forskning

Man kan också läsa en bra sammanfattning som innefattar en intervju med Johan Fröberg, analytiker vid Vetenskapsrådet här:
Tidningen Curie: Måtten ska visa hur väl Sverige uppfyller målen 

Text: Signe Wulund

Det satsas på matte

Igår meddelade Vetenskapsrådet att de tillsammans med Stiftelsen för Strategisk Forskning, Kungliga Vetenskapsakademin och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse kommer att satsa en halv miljard kronor på forskning inom matematik för att se till att Sverige inte halkar efter mer. Pengarna delas på 5-6 år, ca 100 miljoner per år.

De hoppas att detta satsning kommer att stärka matematikens ställning i samhället i stort men även i skolan och i universitetsundervisningen.

Det kommer att satsas på bland annat yngre forskare och gästforskare, tillämpad matematik, grundforskning och statistik.

Läs Vetenskapsrådets pressmeddelande om storsatsningen på matematikforskning.

Pieta Eklund

Debatt om bedömning av HS-forskning på DN

Den 15 augusti publicerades en debattartikel om den svenska humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningeni Dagens Nyheter. Professor Bo Rothstein (”Svensk samhällsforskning är alldeles för provinsiell”) ifrågasätter forskningens kvalitet och huruvida forskningen lever upp till en internationell kvalitetsstandard. Den här debatten har sin grund i formandet av nästa forskningsproposition och de diskussioner som har dykt upp i beredningsgruppen. En viktig fråga är vad forskning av högkvalitet är och hur ska den mätas. Inom den naturvetenskap och medicin har det länge varit självklart att forskning som blir internationellt erkänt och uppmärksammad är forskning av hög kvalitet.

Han kommer fram till att den forskningen inom samhällsvetenskap och humaniora som bedrivs i Sverige inte håller hög kvalitet. Han menar även att Vetenskapsrådet inte håller en hög kvalitet när rådet delar ut forskningsmedel. Från sin analys av forskare som har fått mer än 3 miljoner från Vetenskapsrådet är det hälften som har så få citeringar i Google Scholar att deras forskning inte kan sägas vara internationellt uppmärksammad.

Det problematiska är att citeringar inte är en tillförlitlig mått på kvalitet på forskningen och det andra är att mycket av den här typen av forskning publiceras i böcker och bokkapitel. Mätning av citeringar till dessa publikationstyper har inte kommit så långt som det har gjort för artiklar i Web of Science, Scopus eller Google Scholar. Också ett problem för samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning är att citeringscyklar är väldigt mycket längre. En samhällsvetare kan fortfarande citera en text som har 50 år på nacken, det händer mer sällan inom teknik, naturvetenskap och medicin. Inom dessa områden är en publikation intressant för citeringar kanske endast några månader till några år.  Det är kanske inte heller så bra att endast belöna de som har blivit citerade ofta då det kan resultera i forskning som kanske skulle ha större potential för förnyelse och nydanande forskning än den forskning som genomförs av samma personer som alltid tidigare, därmed inte sagt att gamla rävar inte skulle ha potential för förnyelse och nya perspektiv.

Det finns en kommentar till artikeln som är viktig nämligen att forskningen måste bedömas bredare och av fler än forskarna själva. Jag tycker att man inte heller ska glömma att olika vetenskap har olika traditioner och förutsättningar och därför kanske ska bedömas på sina egna grunder för att vi ska kunna avgöra vad som är högkvalitativ forskning. Man jämför inte äpplen med päron.

Vill du läsa Arne Jarricks (huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap, VR) svar så kan du finna den här ”Ofta citerad forskning ingen garanti för kvalitet”.

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2012-08-16

Av: Pieta Eklund

Korta nyheter om forskning och publicering

På sistone har det hänt en del saker i forsknings- och publiceringsvärlden. Här nedan sammanfattas de i korthet.

Alla forskningsfinansiärer står inför gemensamma utmaningar så som att bedöma kvalitet och potential i sina forskningsansökningar. Därför organiserades ett tag sedan ett möte,Global Summit on Merit Review, där chefer för forskningsfinansiärer från 50 olika länder möttes för att diskutera hur bedömning enligt peer review ska gå till. De lyckades enas kring sex övergripande principer och ta första steget mot en global syn på bedömning av ansökningar. Dessa principer handlar om expertgranskning, etik, transparens, objektivitet, lämplighet och förtroende. Nästa möte i ärendet planeras i Berlin under 2013. Då ska forskningsfinansiärer diskutera open access och etikfrågor.  Läs principerna som cheferna lyckades enas kring: Statement of Principles for Scientific Merit Review

Vetenskapsrådet (VR) har lanserat en ny nättidning Curie. VR hoppas skapa ett forum för diskussioner om forskning och forskningens villkor. Läs tidningen Curie här. VR menar att tidningen kommer att fylla ett tomrum som idag finns i samhällsdebatten. De vill att tidningen ska bidra till en diskussion om hur Sverige kan utvecklas till en ännu starkare forskningsnation.  Tidningens målgrupp är de som arbetar med och är intresserade av forskning, så som forskare, beslutsfattare, journalister men även andra som kommer i kontakt med forskning. Syftet med tidningen är att bevaka forskningsfrågor inom alla ämnesområden. Tidningen kommer att uppdateras dagligen och innehålla korta nyheter men även längre reportage om forskningspolitik, forskningsfinansiering men även internationella utblickar, krönikor och bloggar.

I början av april möttes representanter från olika håll i universitets- och forskningsvärlden för att diskutera hanteringen av forskningsdata och open access till forskningsdata. Det var Luleå tekniska universitet som i samarbete med Riksbankens jubileumsfond organiserade workshopen. Den syftade till att samla olika intressenter för att förhoppningsvis finna en gemensam syn på hur forskningsdata ska hanteras. Det kom fram att det behövs nationella riktlinjer och regelverk för samtliga lärosäten och berörda organisationer. De kom också fram till att det behövs en gemensam infrastruktur för hantering av forskningsdata. Lärosätena är ansvariga för att bevara forskningsdata men det saknas en gemensam och accepterad modell och system för digitalt bevarande. En utförlig rapport från workshoppen kan du läsa här. Det bildades också ett nätverk för dem som är intresserade av ämnet. Har du intresse av att vara med? Kontakta Östen Jonsson, LDB –centrum för att komma med i nätverket.

Representanter från högskolan har under våren varit på besök i Bryssel för att lära sig mer om EU Horizon 20/20, ett EU-projekt för forskning och innovation, och högskolans möjligheter att få ta del av de 80 miljarder euro som finns i budgeten. Det som är glädjande för de som stöder open access är att open access kommer att vara normen.  Neelie Kroes vice-president för Eu-kommissionen som ansvarar för EUs digitala agenda säger i samband med Horizon 20/20: ”First, when research is funded by the EU, we will require open access to the results. Whether by ”green” or ”gold” routes.”  Läs Neelie Kroes hela tal här.

Samtidigt som det pågår ett försök att lobba för att Vita Huset ska arbeta för open access,speciellt för den forskning som har betalats med skattepengar, har en federal domstol i USA avvisat huvuddelen av en stämning som tre förlag stod bakom. De hade stämt Georgia State University för att universitetets lärare hade skickat upp upphovsskyddat material i digitalt till sina studenter. Universitetet fick godkänt på alla punkter förutom fem. Så tillämpningen av lagen om copyright varierar mycket och förlagen säger just nu att flera principiella frågor måste lösas så att lärare, bibliotekarie och förlagen kan arbeta vidare.Chronicle of Higer Education har skrivit om domstolens beslut.

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2012-06-12

Av: Pieta Eklund