Resurstilldelning baserat på publikationer

I dagarna är det meningen att alla högskolor och universitet ska skicka in ett remissvar på rapporten Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor av professorn Anders Flodström. Även många andra myndigheter, forskningsintensiva organisationer och andra intressenter har bjudits in att lämna in synpunkter på förslagen som Flodström har. Det har pågått diskussioner kring rapporten, olika resurstilldelningsmodeller samt för- och nackdelarna med citeringsbaserad resurstilldelning.

Det är inte oproblematiskt att använda citeringar för resurstilldelning av flera anledningar bl.a. en publikation får sina citeringar löpande under flera år, alla vetenskapsområden har olika publiceringstraditioner: naturvetenskapliga områden publicerar många artiklar och inom humanistiska områden har huvudkanalen att publicera sig varit böcker. Ofta är det endast citeringar i internationella vetenskapliga tidskrifter som räknas eller som ger poäng. Även institutionens storlek spelar roll för antalet citeringar, speciellt antalet publikationer som kan citeras. De mindre högskolorna, så som Högskolan i Borås, har inte samma förutsättningar att publicera samma mängd artiklar som de större universiteten. Jämför vi t.ex. antalet vetenskapliga artiklar publicerade av forskare verksamma vid Göteborgs universitet med antalet vetenskapliga artiklar publicerade av forskare verksamma vid Högskolan i Borås under 2011 så har GU 17 gånger fler publikationer som andra kan citera, än vi. För vår del är det även viktigt att observera, om citeringar används som mått, att vi har devisen ”Vetenskap för profession”. Forskare från Högskolan i Borås bör alltså samverka med företag och organisationer i närsamhället. Detta samarbete resulterar i viktiga och intressanta rapporter men de resulterar sällan i publikationer som ger några poäng i resurstilldelningsmodeller, oftast p.g.a. de publiceras i högskolans egen rapportserie, de publiceras på svenska så att deltagare och andra intressenter kan läsa resultaten och inte i internationella vetenskapliga tidskrifter. Läs även Olle Häggströms, ledamot i Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap samt professor i matematisk statistik på Chalmers, mycket läsvärda inlägg om det som han kallar för citeringsspelet.

Malmö högskola har tagit ett beslut om en indikatormodell, som inte är införd än, där både samverkan och open access tas till hänsyn, vilket är mycket intressant. Dessa två faktorer är viktiga att uppmärksamma vid resurstilldelning; samverkan p.g.a. orsaker nämnda i stycket ovan och för att open access-publicering fortfarande är relativt nytt och dessa tidskrifter inte har fått den spridningen än som tidskrifterna med den traditionella prenumerationsbaserade affärsmodellen har haft sedan länge.

Ytterligare en sak att uppmärksamma när vi diskuterar att basera resurstilldelningen på citeringar är att Högskolan i Borås har fått rättigheter att utfärda forskarexamen inom det konstnärliga området. Om en kollektion eller en design är forskningsresultatet, hur ska det citeras?

Ulf Kronman har skrivit ett förslag till en modell för resurstilldelning. Han föreslår att fördelningen baseras på en kombination av data både från Swepub, Vetenskapsrådets bibliometriska system och från Web of Science (WoS) och att tidskrifter och förlag som inte indexeras i WoS delas in i nivåer. Nivåindelningen av tidskrifter och förlag känns igen från den norska modellen. Läs en kort förklaring till den norska modellen av Per Ahlgren (bibliometriker vid Stockholms universitet).

Läs även några av de andras remissvar på rapporten:

1,  2,  3,  4,  5

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2012-03-13

Av: Pieta Eklund

 

Kort om nya krav från VR

Vetenskapsrådet har i årets utlysning lagt till ett krav på en obligatorisk datapubliceringsplan, speciellt i de fall där insamling av data är en stor del av projektet. I ansökan måste du bifoga en plan där du beskriver projektets data, hur du samlar in den, lagrar och tillgängliggör datan för andra. VR skriver att syftet är att trygga framtida återanvändning av forskningsdata för andra än de som deltar i projektet. Läs mer på deras sida. I bloggen Open access i Sverige finns det att läsa korta instruktioner om vad som menas med t.ex. beskrivning av data eller datapublicering. Där finns även en länk till Svensk nationell datatjänsts snabbguide till VRs datapubliceringsplan.

Sista ansökningsdagar för alla ämnesområden och utlysningar är som följer:

  • HS — 27 mars
  • KFOU — 27 mars
  • MH — 3 april
  • NT — 12 apri
  • U —  18 april
  • Infrastruktur — 18 april
  • Genusforskning — 18 april
  • De sex riktade satsningarna — 24 april

Vetenskapsrådets aktuella utlysningar kan du hitta här.

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2012-02-27

Av: Pieta Eklund

Krav från finansiärer

Allt fler forskningsfinansiärer ställer krav på att offentligt finansierad forskning ska vara fri och öppet tillgänglig. Ett skäl till detta tros vara argumentet att forskningen sprids snabbare och citeras av flera när den är fritt tillgänglig. Nedan presenteras fyra stora forskningsfinansiärer och dras krav angående Open Access.
Vetenskapsrådet (VR)

I januari 2010 införde VR ett krav på Open Access när det gäller publicering. Detta krav innebär att forskare som är finansierade av VR ska publicera sina resultat Open Access. VR säger att forskaren antingen kan använda sin heminstitutions arkiv eller publicera sig i en Open Access-tidskrift.

Kravet gäller inte retroaktivt, det är således inte tvunget att publicera projekt som beviljats före januari 2010. VR krav säger att publikationen ska finnas fritt tillgängligt senast sex månader efter publicering. Om förlaget inte tillåter parallellpublicering ska forskaren kräva ett undantag, för detta finns det ett tilläggsavtal. VR anser också att om förlaget inte går med på att göra ett undantag bör forskaren publicera i en annan tidskrift. Endast i undantagsfall kan VR acceptera en förlängning av tillgängliggörandetiden till 12 månader. Då förutsätts att forskaren kan redovisa dokumentation om vilka ansträngningar har gjorts för att uppfylla sexmånaderskravet. Dessa krav gäller endast vetenskapligt granskade texter i tidskrifter och konferensrapporter, inte monografier och bokkapitel.
Riksbankens Jubileumsfond (RJ)

Även RJ har sedan 2010 krävt att forskare som har fått bidrag från RJ ska publicera sina vetenskapligt bedömda texter i tidskrifter och i konferenspublikationer så att de blir fritt tillgängliga. RJ uppmanar och uppmuntrar forskare att publicera även monografier och bokkapitel fritt tillgängligt. Forskare kan söka speciellt publiceringsbidrag för Open Access-publicering.

RJ lägger ett schablonbidrag om 30 000 kr per projekt. De vill också att publikationen tillgängliggörs i ett öppet arkiv direkt efter publiceringen i en tidskrift eller senast sex månader efter. Tillåter förlaget inte detta så bör forskaren använda tilläggsavtalet eller välja ett annat förlag och lyckas forskaren inte med detta så bör forskaren kontakta RJ med dokumentation av vilka försök som har gjorts.

Sjunde ramprogrammet (FP7) EU-kommissionen lanserade 2008 ett Open Access-projekt inom det sjunde ramprogrammet. Projektet innebär att forskare inom forskningsområden Hälsa, Miljö och klimat, Energi, Informations- och kommunikationsteknik, Samhällsvetenskap och humaniora, Forskningsinfrastruktur samt Vetenskap i samhället måste göra sina vetenskapligt granskade forskningsartiklar fritt tillgängliga.

Enligt kravet ska publikationen arkiveras och göras tillgängligt senast sex eller 12 månader efter publiceringen, vilket tidspann som gäller beror på ämnestillhörighet. Pengar från FP7 kan användas till att betala publiceringsavgiften i en Open Access-tidskrift eller en hybridtidskrift (en traditionell prenumerationsbaserad tidskrift som har enstaka artiklar fritt tillgängliga).Detta betyder att forskningsartiklar som har finansierats inom FP7 ska parallellpubliceras i BADA.I ramavtalet finns något som heter Best Effort. Detta betyder att forskaren ska genomföra följande fyra steg:

  1. Studera publiceringsmodeller, policys för licensiering och upphovsrätt för de tidskrifter som forskaren tänker skicka sina manuskript till, t.ex. via Sherpa
  2. Om förlagens policys inte överensstämmer med FP7 ska författarna förhandla med förlaget så att parallellpublicering tillåts
  3. Om ovannämnda förhandlingar inte lyckas bör forskaren överväga en annan tidskrift för publicering.
  4. Om man misslyckas med att uppnå överensstämmelse ska anslagsmottagaren informera Kommissionen och skicka med brev där förlaget vägrar uppfylla kraven i FP7.

Open Access pilot in the European Commission’s seventh research framework programme (FP7)

Formas kräver att alla granskade konferens- och tidskriftspublikationer som är ett resultat från forskning som helt eller delvis har finansierats av Formas ska publiceras Open Access. Detta krav gäller fr.o.m. 2010.
Formas kräver också att texterna är fritt tillgängliga senast sex månader efter publiceringen. Forskaren kan välja Open Access- eller hybridtidskrifter eller genom parallellpublicering.

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2011-10-26

Av: Pieta Eklund