Alldeles i början av 1990-talet startade det som skulle komma att bli ett viktigt elektroniskt arkiv där världsledande forskare fritt tillgängliggör sina resultat så att vem som helst kan läsa dem när som helst. Detta arkiv heter ArXiv (uttalas ”Archive”) och är ett lysande exempel på en open access-databas som har kommit att bli en viktig resurs. ArXiv drivs av Cornell University i USA och innehåller strax över 700 000 artiklar inom ämnen som  fysik, matematik, datavetenskap, beräkningsbiologi m.m. Dokumenten peer review-granskas inte, men så kallade moderatorer undersöker att de handlar om de ämnen som databasen är till för.

Databasen är väl ansedd bland forskare och används frekvent när forskningsresultat ska synliggöras. Ett lysande exempel är forskaren Grigorij Perelman som 2003 la fram bevis för att han löst det välkända matematiska problemet Poincarés förmodan (Poincaré conjecture). Istället för att publicera sina resultat i en välkänd peer review-tidskrift valde han att lägga upp artiklarna fritt tillgängliga i ArXiv. Perelman tilldelades sedermera matematikens nobelpris, Fieldsmedaljen, för sin upptäckt. Att han vägrade ta emot priset är en annan historia…

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2011-12-01

Av: Hanna Hallnäs