Jag fick ett samtal från en orolig doktorand om att hon inte skulle få registrera sina artiklar och andra publikationer i BADA, att det skulle förlagen inte tycka var ok.
Det du gör i BADA är att du registrerar dina publikationer. Du registrerar, t.ex. när det gäller artiklar, artiklens titel, tidskriftens namn, volym, nummer och sidnumerering. Använder förlaget DOI-systemet så kan du registrera det också. DOI, document object identifier, är som ett personnummer för en artikel: varje artikel har sin egen specifik DOI som hjälper oss att hitta artikeln. Allra helst registrerar du även nyckelord som beskriver artikelns inneåll samt att du kan kopiera abstraktet från artiklen och klistra in den i formuläret. Både nyckelord och abstrakt är viktiga från sökperspektivet. Ju bättre du besrkiver din publikation desto större möjligheter finns det att den återvinns vid relevanta sökningar. Abstraktet gör även att Google Scholar inkluderar din registrerade publikation, vilket betyder att din publikation blir ännu mer synlig. Allt detta får du göra. Detta är också det minsta du måste göra. Registreringarna gör underlaget för högskolans årlig publikationsstatistik som redovisas i slutet av januari varje år.
Om du får bifoga en sista godkända versionen av ditt manuskript (fulltext) till din registrering i BADA så att publikationen blir fritt tillägnlig (open access) är en mer komplicerad fråga. Du kan alltid kontakta biblioteket/Pieta samt att du kan själv börja med att läsa publiceringsavtalet du har skrivit på och undersöka SHERPA/RoMEO som är en databas för förlagens copyright och policys kring parallellpublicering/deponering i institutionerlla arkiv.
Pieta Eklund