Engelska

Antalet elektroniska och speciellt open access-tidskrifterna ökar. Detta betyder att allt fler har tillgång till vetenskapliga artiklar och forskningsresultat. Den här utvecklingen mot online-tidskrifter har lett till att nya områden som t.ex. altmetrics utvecklas. Det finns en relation mellan open access och altmetrics.

Altmetrics, som mäter genomslagskraften på artikelnivå, har setts som ett alternativ till traditionella mätetal som mäter genomslagskraften på tidskriftsnivå. Det har skrivits om altmetrics i vår blogg tidigare.

I korthet handlar det om att bl.a. bokmärken, länkar, tweets, Facebook, blogginlägg men även andra mått används för att indikera vilken genomslagskraft publikationen har fått i omvärlden. Altmetrics tar alltså hänsyn till det som händer i sociala media och därmed illustrerar den pågående diskussionen runt en forskningspublikation. Altmetrics visar också att akademiker flyttar sitt arbete till webben och webbaserade tjänster.

Det finns fördelar och nackdelar med altmetrics. Fördelarna handlar om bl.a. att alla typer av publikationer betraktas, inte bara den traditionella artikeln publicerat i en traditionell tidskrift som har hög impact factor. Altmetrics är också ett snabbare sätt att mäta forskningens genomslagskraft. Vi behöver inte vänta två år för att kunna räkna effekt. Vi ser effekten direkt i diskussionerna och tweets. På The PLOS Article Level Metrics for Researchers -sidan listas bl.a. följande fördelar:

• Forskare kan se och samla feedback om spridningen och effekten av sin forskning i realtid samtidigt som forskare kan även dela rådata med sina samarbetspartners, forskningsadministratörer och -finansiärer.
• Trender i forskningen blir synliga snabbare
• Forskare kan hitta lättare potentiella samarbetspartners baserad på intresset i forskningen
• Andra tolkningar baserad på forskningsdata, metoder och resultat kan upptäckas
• Strategier för spridning och publicering av forskning kan följas upp och värderas
• Forskningsresultat värderas utifrån dess innehåll, inte utifrån vilken ”behållare” (publicerande tidskrift) som har använts.

Nackdelen är att vi inte har en tydlig förståelse för vad altmetricssiffrorna faktiskt betyder. Visar de verklig effekt och spridning eller endast buzz som forskningsresultat har lyckats skapa?

Ytterligare en nackdel är siffrorna kan ses som en tävling i popularitet, vilket kan leda till att siffrorna manipuleras. Altmetrics i sig är inte mer utsatt för manipulering utan alla bibliometriska mått kan manipuleras. När det händer tappar siffrorna i betydelse.

Det finns alltså en relation mellan altmetrics och open access. Det finns studier[1] som visar på att open access –publicerade vetenskapliga artiklar ökar nerladdningen av dessa och därför blir spridningen av open access-artiklarna intressant att mäta med altmetrics. JSTOR t.ex. visar siffror på att det finns 150 miljoner försök att komma åt artiklar de har endast betaltillgång till[2]. Årligen. Detta betyder att det finns forskningsresultat som inte får den spridningen som de kanske borde få p.g.a. att potentiella läsare inte har tillgång till dem.  Det finns en citeringsfördel för öppet tillgängliga artiklar och det stämmer även för altmetrics. De tio populäraste artiklarna 2012 som altmetrics.com stod bakom visar att sju var open access[3], ingen av dessa artiklar var publicerade av Nature eller Science.

Om man nu inte tycker att altmetrics är något, så får dessa siffror och nya mått oss att fundera på definitionen av impact. Det är fortfarande, i open access-sammanhang, outforskat och outvecklat. Det som är värt att hålla i minnet är att altmetrics går att använda inom sociala sfärer där öppenhet och öppna standarder råder, vilket passar open access väl och den traditionella publiceringsmodellen mindre väl.

Pieta Eklund