Genomslagskraft av OA-publicerad forskning

Engelska

120x600oaEn fråga som alltid väcker diskussion är om open access-artiklar citeras i större utsträckning än artiklar publicerade i traditionella tidskrifter.

Det är också en fråga som det finns en del skrivet om. I förra inlägget kunde man läsa att t.ex. JSTOR har årligen över 150 miljoner misslyckade försök att ladda ner artiklar. Det handlar om artiklar som användaren inte har tillgång till. Det finns undersökningar som indikerar att open access-artiklar får fler citeringar samt att de får citeringar direkt efter publiceringen. Det finns också undersökningar som menar att det inte finns någon större skillnad mellan antalet citeringar mellan oa-artiklar och artiklar i traditionella tidskrifter. Det som har försvårat studierna är att det tar några år innan en ny tidskrift har skapat ett rykte om sig. Redan 2006 publicerades en artikel där det framgår att oa-artiklar citeras snabbare efter publiceringen. En viss tid efter publiceringen (ca 200 dagar) var det 49% ta-artiklar (toll access, icke oa) respektive 37% av oa-artiklar som inte hade fått citeringar. Undersökningen visade också att oa-artiklarna användes mer även om ta-tidskrifterna fanns tillgängliga via bibliotek. Det visade sig även att oa-artiklar som publicerades i samma tidskrift som icke-oa-artiklar fick fler citeringar[1].

2008 publicerades ytterligare en artikel som visade att oa-artiklar hade i snitt fått nio hänvisningar medan ta-artiklar hade fått fem. Dock visar den här studien att det finns en skillnad mellan ämnesdiscipliner. T.ex. sociologi hade störst citeringsfördel men minst andel oa-artiklar[2].

Flera studier om ämnet finns i bibliografin på hemsidan för The Open Citation Project.

Det finns dock de som menar att det är svårt att bevisa någon fördel för att det finns problem med metoderna och definitionerna som har använts i dessa studier, bl.a. för att open access syftar till fritt tillgänglig material och inte till förlagens affärsmodell där författaren betalar för publiceringen. Kritiken mot metoderna handlar om bl.a. kontrollgrupper, provsamlingar och om vilka slutsatser kan dras och generaliseras. Dessa problem diskuteras i Dr Henk Moeds artikel “Does open access publishing increase citation or download rates”.

Det finns forskning som visar att oa-publicering ökar antalet citeringar men det finns också forskning som visar att tillgängliggörande av forskningsdata resulterar i ökat antal citeringar[3]. Det är i alla fall initialt bättre att publicera open access eftersom forskningen då sprids snabbare. Att det inte skulle finnas högt rankade oa-tidskrifter stämmer inte längre heller. OA-tidskrifterna har hunnit mogna till sig nu plus att det finns andra mått för spridningen i.o.m. utvecklingen av altmetrics.

Pieta Eklund




[1] Eysenbach, G. (2006). Citation Advantage of Open Access Articles. PLoS Biol 4(5): e157. doi:10.1371/journal.pbio.0040157

[2] Norris, M., Oppenheim, C. & Rowland, F. (2008). The citation advantage of open-access articles. Journal of the American Society for Information Science and Technology. 59(12), ss. 1867-2038. doi: 10.1002/asi.20898

[3] Piwowar, H.A., Day, R.S. & Fridsma, D.B. (2007). Sharing Detailed Research Data Is Associated with Increased Citation Rate. PLoS ONE 2(3): e308. doi:10.1371/journal.pone.0000308

Detta inlägg är publicerat under Bibliometri, Open access och märkt av Forskningsrelaterat. Bokmärk permalänken.

Om Forskningsrelaterat

Bibliotekarie och doktorand som tycker att bibliotekets forskarstöd är intressant, speciellt publiceringsstöd och open access. Skriver en avhandling om samarbete mellan bibliotekarier och forskare. Librarian and a PhD Student working with library research support with main focus on publishing support and open access. Writing a doctoral dissertation on collaboration between librarians and researchers.