Nu är det dags igen att registrera publikationer i BADA för 2013 om du inte gjort det än. Ofta får jag frågor om vad som ska registreras i BADA. Det finns åsikter om att populärvetenskapliga publikationer eller krönikor inte borde registreras, det ska bara vara vetenskapliga publikationer. Personligen är jag av åsikt att alla publikationer kan registreras (tredje uppgiften!), t.o.m. blogginlägg, kanske även Twitter-inläggen. Hur blogg- och twitterinlägg skulle praktiskt kunna registreras är en annan och ganska komplicerad fråga som jag inte kan svara på. Bl.a. anser Blase Cronin att bloggskrivelser och tweets är bara nya sätt att publicera sig. Han kallar det för mikropublicering.
Forskare har en tredje uppgift utöver sina två huvuduppgifter; forskning och undervisning. I högskolelagen finns det skrivet att det är högskolornas och universitetens uppgift att dela med sig av kunskap och forskning. Det är kanske ofta så att forskningen inte är intressant för allmänheten, det är endast en lite detalj som blir intressant. Ett exempel på detta är en biolog som sysslar med en mask i en vattendrag, det sker en miljöolycka av någon sort och masken blir en indikator på miljöförstöringen.
För att alla ska kunna ta del av forskningsresultaten går det inte att skriva på sitt fackspråk utan språket måste anpassas till målgruppen på samma sätt som man anpassar sin vetenskapliga publicering. Att skriva populärvetenskapligt kan vara en svår uppgift som kräver sin egen kompetens.
Populärvetenskapliga publikationer kan vara bra för forskarkarriären. Liselotte Englund som arbetar som universitetslektor och medieforskare vid Karlstads universitet menar i Universitetsläraren (17/2013) att även om populärvetenskapliga publiceringar inte är meriterande och räknas inte så kan det vara så att en forskare som publicerar sig även populärvetenskapligt blir ett namn som läggs på minnet och det är inte att underskatta. Hon är även inne på att skriva populärvetenskapliga texter är sin egen kompetens med tanke på att det finns t.ex. en annan kronologisk ordning i en forskningspublikation jämfört med en populärvetenskaplig text. I den förstnämnda skrivs poängen eller resultaten sist medan i den andra typen av texter vill man ha poängen först.
I artikeln ges några tips inför kontakt med journalister. Dessa tips kan du se i bilden nedan.
Pieta Eklund