Redan förra veckan spikade Karin Dessne vid Bibliotekshögskolan sin doktorsavhandling In a world of values and views: Information and learning activities in a military setting. Karin kommer att disputera 5 juni i E310 kl 13-15. Opponent är Gunilla Widén från Åbo Akademi, Finland.
Den svenska sammanfattningen beskriver avhandlingen på följande vis:
“Det finns ingen mening med att dela ett äpple i två delar eller en tallrik i två halvor och sedan försöka få ihop dem igen till den helhet de en gång utgjorde. På samma sätt utgår denna avhandling från att det är nödvändigt att utforska en helhet utan att först sönderdela den. Den helhet som här undersöks är relationers och lärandets natur i syfte att förstå hur organisationer kan stödja lär ande som äger rum i relationer.
Det vetenskapliga arbetet i avhandlingen strävar efter att syntetisera interagerande och ömsesidigt beroende informella och formella aspekter. Dessa aspekter används för att förklara hur relationers natur kommer till uttryck i ett visst sammanhang såsom en arbetsplats och hur denna natur relaterar till lärande. Vidare utforskas vilka förutsättningar som kan bidra till hur relationers natur formas och omformas. Försök har även gjorts att hitta och beskriva de konsekvenser som kan uppstå till följd av att vidta åtgärder som berör relationer. Det kan vara önskvärt eller nödvändigt att ingripa i relationer för att göra plats för eller öka lärande och kunnande i en organisation.
En fallstudie av Försvarsmakten har gjorts för att utforska ovan nämnda komplexa fenomen och i den har ingått kvalitativa metoder såsom intervjuer, observationer och granskning av dokument. Fallstudien består av två delar varav den första är en licentiatavhandling samt två artiklar och den andra är två ytterligare artiklar. Licentiatavhandlingen utfördes inom fältet informationsteknologi och omfattar en analys av empiriska data utifrån två modeller som betonade lärande och relationer i ett informellt respektive formellt perspektiv. I syfte att uppnå målet med nuvarande avhandling så betonas i artiklarna i stället ett syntetiserat synsätt på lärande och relationer där informella och formella aspekter ses som beroende av och interagerande med varandra. Fältet knowledge management omfattar hela det vetenskapliga arbetet, samt inkluderar studier som understryker vikten av social interaktion för att konstruera information, lärande och kunnande. Dessa liksom liknande studier inom information behaviour har bidragit till att ompositionera den utförda forskningen från ett forskningsfält till ett annat.
Sammantaget visar forskningsresultaten en organisation där informella aspekter är starka och de är till och med så starka att de tar över det arbete som en designad process har utvecklats för. Detta förklaras av medarbetares attityder till hur deras arbete förväntas utföras, vilket baseras på deras interaktion där de förhandlar normer och värderingar. Deras sociala interaktion skapar således relationer med informella aspekter, något som yttrar sig t ex i att medarbetare upprätthåller en tradition av att interagera muntligt och lokalt, liksom i att kollegor värderas högt som källor till information. Denna interaktion resulterar i att medarbetare har en gemensam förståelse för hur de ska bete sig i relation till varandra. Dessutom kan vidden av informella aspekter i ett sammanhang förklaras av det finns omfattande formella aspekter. Formella symboler såsom utrustning och klädkod liksom militär terminologi fostrar människor till det sätt på vilket de engagerar sig i relationer. Deras engagemang resulterar samtidigt i att de interagerar informellt i samband med att de lär sig vem de ska lita på och vem ska undvika.
Vidare visar forskningsresultaten att det är viktigt att förstå relationers natur för att kunna ingripa i dem. Ett exempel på detta är att det i den studerade organisationen fanns en formellt designad process vars implementering misslyckades, förmodligen på grund av att ingen eller otillräcklig hänsyn visades till den rådande informella kulturen. Slutsatsen är att det formella i form av t ex design kan påtvingas det informella utan att lyckas. Däremot kan ett sådant intrång i andra sammanhang leda till att redan existerande interaktion som är oumbärlig för lärande och kunnande förstörs. Om t ex implementeringen av den ovannämnda designade processen hade lyckats skulle detta till stor del ha kunnat hindra lärande under förutsättning att det informella arbetet hade undertryckts. En sådan blockering hade varit förödande om det undertryckta arbetet inte ersattes. Det visade sig emellertid att medarbetarnas interaktion var bärkraftig trots att de verkade kämpa för att få tillgång till nödvändig information. Detta oavsett om denna interaktion existerade före eller om den uppstod som en följd av implementeringen av den designade processen.
Liksom tidigare forskning med liknande fokus betonas i denna avhandlings forskning och resonemang behovet av att förstå dynamiken mellan information, lärande och kunnande för att kunna möjliggöra dessa aktiviteter. Framtida forskning kan därför bygga på och fortsätta detta resonemang utifrån de erhållna resultaten, empirin och ana lyserna i denna avhandling”
Pieta Eklund