I somras kom nyheten om att en vetenskaplig tidskrift (Journal of Vibration and Control, SAGE) drar tillbaka 60 artiklar kopplade till en forskare. Tidskriften anklagade honom för att skapa falska identiteter för att komma runt refereegranskningen. Forskaren skapade ”peer review and citation ring” enligt förlaget. Den här ringen bestod av verkliga och påhittade forskare och åtminstone vid ett tillfälle granskade den anklagade forskaren sin egen artikel. Det verkar som forskaren har skapat över 130 epostkonton för att granska artiklar. De artiklar som SAGE nu drog tillbaka hade åtminstone en av författarna inblandade i detta. Detta verkar dock inte var första gången som en forskare skapar personas för att kunna granska sina egna artiklar. Bloggen Retraction Watch publicerade nyheten först.
Detta nyaste fall har en diskussion om peer review-modellen och vetenskaplig kommunikation kommit upp igen. Ska den vara pre-publication eller post-publication, ska namnen på granskade vara publika, ska granskarens kommentarer vara tillgängliga för de som läser artikeln, ska granskningen vara ”blind” eller ”double blind” etc.
Det finns fördelar och nackdelar med allt. Ämnen som alltid väcker stor debatt så som evolution, vacciner, klimatförändringar skulle kanske locka till sig osakliga kommentarer. Det går kanske att arbeta runt detta t.ex. genom att kommentarerna finns separat från förlagets sida, samt att kommentarerna inte görs anonymt och även genom att begränsa vem som kan kommentera, alltså att det är endast experterna inom området som har en möjlighet att lämna en kommentar.
Kanske bli verktyg som tillåter att tidigare privata samtal kring publikationer görs publika mer framgångsrika och förfarandet inte känns konstig då den nya generationens forskare har vuxit upp med att dela med sig av sina kommentarer på Facebook och favoritvideos på Youtube och låter andra se vad som lyssnas på Spotify eller last.fm. Kommer detta att leda till förändringar hur Scopus, Web of Science och andra kommer att förändra sitt sätt att arbeta och inkludera samtalet som forskare har med sina läsare och kollegor?
Pieta Eklund