När detta magiska ord dessutom är en akronym blir det än mer problematiskt att träffa rätt. För att ta SEO som exempel: Search Engine Optimization, Senior Executive Officer, Seasoned Equity Offering, South Eastern Ohio osv.
På min tidigare arbetsplats arbetade jag som lärare på kursen
“källkritisk informationshantering och litteraturstudier”. Jag noterade där att det ofta finns en förväntan att ett magiskt ord kommer att hitta alla relevanta träffar i en sökning. Detta magiska ord är dessutom ofta en akronym.
Det är inte simpelt att formulera ett bra informationsbehov och en forskningsfråga. Det är också svårt att från detta informationsbehov formulera sökningar som täcker all relevant information som finns i en databas. Information som kan och bör användas för att sätta forskningsfrågan i en källkritisk kontext till tidigare forskning.
Vissa sökverktyg kan översätta dåligt formulerade söksträngar och ändå träffa relevant information. Sökmotorer breddar i regel sökningen för att få stora träffmängder som är användbara när relevansrankningen försöker sortera fram relevanta träffar.
Ett problem med relevansrankning och automatisk breddning är att det är väldigt svårt att följa hur databasen kommer att tolka sökningarna. Då det är svårt att följa sökningen, blir det också väldigt svårt att utvärdera sökningens kvalitet och precision. Detta gör i sin tur att det är svårt att anpassa kedjesökningar och iterationer mot relevanta träffar. Även om sökmotorn har funktioner för att motverka dålig söksyntax kommer dåligt formulerad syntax att påverka sökningens resultat negativt. Om jag exempelvis söker på akronymet SEO för att hitta information om South Eastern Ohio; är jag inte överaskad över att första sidan presenterar flera företag som sysslar med sökmotoroptimering. Bland de 370 000 000 träffar jag får finns det säkerligen en eller annan träff som handlar om South Eastern Ohio, golftävlingen ”Scandinavian Enterprise Open” eller varför inte en eller annan blogg skriven av någon med det koreanska efternamnet Seo.
Jag anser att det är problematiskt att helt okritiskt lita på relevansrankning och argumentera för att boolesk söksyntax är något förlegat som när artikeln: “Beyond Boolean, towards thinking discovery systems and information literacy” beskriver att bibliotekets undervisning istället för boolesk algebra bör fokusera på “higher level thinking” och att källkritiskt använda material (Cmor, 2012). Ja, det är viktigt att fokusera på att använda material på ett källkritiskt sätt. Men inte på bekostnad av undervisning i boolesk algebra och informationssökning. Om det saknas förståelse för hur databasen tolkar sökningen, blir det svårt att utvärdera sökningens kvalitet. Går det inte att utvärdera sökningens kvalitet är det svårt på ett strukturerat sätt söka information kring ett specifikt ämne och försäkra sig om att forskningsfrågan inte redan är besvarad i en tidigare studie. Det blir också svårare att källkritiskt granska en artikel om det inte går att ställa artikelns metod, resultat och slutsatser i kontext till andra liknande studier.
//Thomas