Att dela med sig av forskningsdata är inte nytt. Det har gjorts under en längre tid, i alla fall när det gäller väderdata då World Meteorological Organization (WMO) påbörjade sin verksamhet 1950. WMO arbetar med att skapa en plattform och standard för delning av väderdata.
Själva beskriver de sin roll på följande sätt: “As weather, climate and the water cycle know no national boundaries, international cooperation at a global scale is essential for the development of meteorology and operational hydrology as well as to reap the benefits from their application.”
Denna data kan säkerligen vara intressant för olika organisationer som exempelvis SMHI. Men finns det andra intressenter? Vilken detaljnivå bör denna data innehålla? Ett exempel på en sådan intressant kan vara en som håller på med skärmflygning (Paragliding):
“[…] We need to know about local effects like thermal updrafts, clouds growth, mountain-breeze, foehn wind and all sorts of other micro weather effects. […]”
“[…] I discovered there was very little information available at this level of detail. The information exists, but is not displayed anywhere because it’s too specific.[…]”
Opening the weather, part 2 (2013) http://blog.okfn.org/2013/06/20/opening-the-weather-part-2/[2015-10-14]
Denna text kommer från en bloggpost från 2013. Huruvida detta är en rättvis beskrivning av hur väderdata tillgängligörs vet jag inte. Exempelvis tycks SMHI ha bra APIer för att dela med sig av sin data. Att det är relevant att dela med sig av väderdata är svårt att bestrida, då allt väder hänger ihop:
Det är inte alltid är helt tydligt vem som är en potentiell användare av forskningsdata, eller vad de kommer att använda datan till. Om du är i fas att börja dela med dig av din data kan det vara läge att ta kontakt med svensk nationell datatjänst (SND).
Text: Thomas