Den 13-15 november 2017 ordnade Svensk Nationell Datatjänst (SND) tre evenemang i Göteborg – en dags diskussion med lärosäten om den nya gemensamma infrastrukturen, en dags forum om FAIR (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable) data, och en dags workshop riktad mot forskare.
Nätverksmötet och forumet behandlade många olika frågor, men det var tydligt att behovet av en nationell infrastruktur för att kunna förvara forskningsdata var en av de viktigaste. Därför var det mycket bra att höra att Vetenskapsrådet under de kommande åtta åren ska bidra med fyra miljarder kronor till Open Science och relaterade aktiviteter. Exakt hur mycket av det som går till SND är ännu inte känt. Däremot har VR beslutat att under en femårsperiod fördela ca 1,2 miljarder till Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) som samordnar datorresurser vid lärosätena och där SND för närvarande lagrar data.
En av talarna den första dagen var Sofie Björling, chef för Vetenskapsrådets avdelning för forskningsinfrastruktur, och hon påpekade att VR också har ett ansvar att samordna det nationella arbetet med öppen tillgång till forskningsdata. Än så länge är det inte helt klart hur det ska gå till, då det är ett område med många aktörer och överlappande ansvarsområden, men VR arbetar med SND och andra för att kunna reda ut det.
Vi fick mycket information om SNDs struktur, med Data Access Units (DAU) och domänspecialister (DoSp) och fick se över hur långt vi kommit på våra respektive lärosäten. Här på Borås väntar vi med Högskolan i Väst och Högskolan i Skövde på en gemensam koordinator för forskningsdata. Men vi vill också arbeta med de här frågorna lokalt och tillsammans med varandra redan innan den tjänsten är tillsatt, för det finns mycket att göra.
Det blev också mycket information om FAIR data, där det viktigaste meddelandet är det akronymen Findable, Accessible, Interoperable & Reusable faktiskt innebär. Väldigt kort kan man säga att forskningsdata måste gå att hitta (här är det bra med en PID, beständig identifikator som t.ex. DOI), komma åt (inte nödvändigtvis med ett klick, utan man kan givetvis ha data som helt eller delvis måste skyddas på olika sätt) och kunna läsas och användas på ett vettigt sätt (SND tillhandahåller guider med best practice och checklistor).
Det internationella repositoriet ICOS Carbon Portal som jobbat mycket med frågan kom och berättade hur de gjort för att få sin data FAIR. Deras sida rekommenderas för de som är intresserade av ett gott exempel.
I dagsläget sägs 80% av all forskningsdata vara ’re-useless’, alltså inte gå att återanvända. Det är en skrämmande siffra när man vet hur mycket tid, pengar och arbete som krävs för att skapa forskningsdata till att börja med. Att inte ens kunna garantera att man kan återanvända eller kontrollera sin egen eller andras data i efterhand måste ses som ett stort problem. Ett sätt EU har bestämt sig för att handskas med det är att kräva att alla som får Horizon 2020-bidrag lämnar in en Data Managament Plan (DMP) för att hindra det här informationssvinnet.
Och för att avsluta med ett positivt besked rekommenderas repositoriet ICOS Carbon Portal. De har jobbat mycket med att göra sin data FAIR, och upplevt att det har varit väldigt värdefullt för dem.
Program, presentationer och sammanfattningar
Dag 1
SND och lärosätena – arbetet framåt (program och presentationer)
SNDs sammanfattning av nätverksträffen och Sofies presentation
Dag 2
Vägen till FAIR data? (program och presentationer)
SNDs sammanfattning av forumet runt FAIR data
Text: Signe Wulund