Författararkiv: Forskningsrelaterat

Nytt från Vetenskapsrådet: Datahanteringsplan för finansiering

Publicerat av

Vetenskapsrådet avslutade 2018 med nyheten att alla som kommer att få bidrag från och med nyåret kommer att behöva ha en datahanteringsplan. Än så länge finns inga detaljer, men de skriver:

Du ska inte skicka in datahanteringsplanen till oss när du söker forskningsmedel, men din medelsförvaltare ska ansvara för att en plan kommer att finnas på plats när du påbörjar ditt projekt eller motsvarande, och att planen underhålls.

Vi uppdaterar givetvis bloggen Forskningsrelaterat när VR kommer med mer information.

Vetenskapsrådets nyhet (publicerad 17/12/18) finns att läsa här:
https://www.vr.se/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter/2018-12-17-2019-maste-alla-som-far-bidrag-av-oss-ha-en-datahanteringsplan.html

Text: Signe Wulund

Bibsam tar ställning för öppen tillgång – säger upp avtal med Elsevier

Publicerat av

Som vi tidigare skrivit om har pressen på världens största vetenskapliga förlag, Elsevier, ökat betydligt. Länder som satt mål för öppen tillgång till forskningsartiklar ser Elsevier som ett hinder, då förlaget inte går med på avtal som siktar på att leda till öppen tillgång. Nu tar svenska Bibsam steget att säga upp sitt avtal med Elsevier, då förlaget inte gick med på följande krav:

  • omedelbar öppen tillgång till alla artiklar publicerade i Elseviers tidskrifter av forskare som är affilierade till konsortiets deltagande organisationer,
  • läsrättigheter till Elseviers 1 900 tidskrifter för deltagande organisationer,
  • en hållbar prismodell som möjliggör en omvandling till öppen tillgång.

Anledningen till att Bibsam tagit den här linjen är att det blivit enormt dyrt för lärosäten att komma åt den vetenskapliga information som genererats av skattebetald forskning, samtidigt som storförlag som Elsevier gör enorma vinster. Nu siktar man på att förändra den vetenskapliga kommunikationsmodellen och göra mer forskning tillgänglig för fler till ett längre pris istället för att bekosta storförlagens vinster. (Elseviers vinstmarginal låg 2010 på 36%, vilket var mer än vad Apple, Google eller Amazon redovisade samma år. 2017 redovisade deras företagsgrupp en vinst på 31.1%)

 “Vi måste ta kontrollen över de totala publiceringskostnaderna eftersom vi ser en tendens mot snabbt ökande kostnader för både läsning och publicering. Det nuvarande systemet för vetenskaplig kommunikation måste förändras. Vår enda möjlighet att uppnå detta är att inte förnya avtal som inte lever upp till kraven på en hållbar omvandling till öppen tillgång”

– Astrid Söderbergh Widding, rektor för Stockholms universitet & ordförande i Bibsamkonsortiets styrgrupp

Bland annat Tyskland har redan sagt upp sitt avtal med Elsevier. Det nuvarande svenska avtalet med Elsevier sägs upp den 30 juni 2018. Efter det kommer alla som var med i det gamla avtalet fortfarande att ha tillgång till allt publicerat mellan 1 januari 1995 och 30 juni 2018. Åtkomsten till artiklar publicerade från och med 1 juli 2018 kan Elsevier däremot stänga av. Det är värt att notera att de fortfarande inte gjort det i Tyskland, trots att avtalet där sades upp i början av året. Men redan nu kan det vara värt att tipsa om att KB har en bra sida om alternativa accessvägar till publikationer.

Källor och vidare läsning:

Text: Signe Wulund

Press på storförlagen ökar

Publicerat av

De senaste veckorna har det kommit en hel del nyheter om både förhandlingar med det stora vetenskapliga förlaget Elsevier och om övergripande planer för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer i Europa.

Den färde maj hölls världens första internationella sammanträde för de som arbetar med att förhandla öppen tillgång till vetenskapliga tidskrifter. Tidigare har förhandlingar med vetenskapliga förlag skett på en nationell basis, men nu talas det om en internationell EU-strategi. Då skulle EU-länder kunna dra nytta av gemensamma erfarenheter och hålla en gemensam förhandlingslinje, vilket skulle öka lärosätenas inflytande gentemot förlagen.

Runt om i Europa har lärosäten börjat ta en hårdare linje mot vad de anser vara orimliga kostnader från förlagens sida. I Tyskland har t.ex. en majoritet av universiteten bojkottat förlaget Elsevier sedan början av året. Och i Sverige har förhandlingarna mellan Bibsam och Elsevier också gått in i ett kritiskt läge.

Bibsam är en del av Kungliga Bibliotekets verksamhet. De tecknar avtal för  elektroniska tidskrifter och databaser på svenska universitet, högskolor, myndigheter och statliga forskningsinstituts vägnar. 85 olika organisationer deltar i minst ett av de cirka 40 s.k. Bibsam-avtal som omfattar ett 100-tal e-resurspaket. Omsättningen är 353 miljoner SEK (2017) och de 10 största universiteten står för 73 % av omsättningen. (Källa: http://www.kb.se/bibliotek/centrala-avtal/)

Bibsam väntar på svar på sitt bud till Elsevier senast den 15 maj. Man har meddelat att det nuvarande avtalet ska sägas upp den 30 juni, och skulle Elsevier vägra gå med på villkoren Bibsam har satt finns risken att Elsevier då stänger av läsaccessen för svenska lärosäten för nya publikationer utgivna efter den 1 juli 2018. (Access till äldre tidskrifter skulle dock finnas kvar.)

Att tillgången till vetenskapligt material publicerat av de stora förlagen är en aktuell fråga kan man också se i ett inlägg i DN Debatt den 8 maj. Erik Fichtelius, nationell samordnare på KB, skriver där:

Spridningen av forskningsresultat genom universitetsbiblioteken till studenter, forskare och allmänhet försvåras i dag av ett helt dominerande globalt förlagsoligopol som gör miljardvinster på den allmänt finansierade forskningen. Läkare, sjukvårdspersonal, ingenjörer och journalister som inte har inloggning via en högskola kommer inte åt den aktuella forskningslitteraturen. Studenter vid små högskolor har tillgång bara till en bråkdel av det som finns vid de större universiteten.

EU har också satt som mål att 100% av alla vetenskapliga artiklar från medlemsländerna ska vara öppet tillgängliga redan år 2020. Som det ser ut idag är det svårt att tänka sig att det målet alls kan uppfyllas. Därför har EU tillsatt en utredning ledd av Robert-Jan Smits, som är en av nyckelfigurerna bakom programmet Horizon 2020, för att undersöka hur målet med öppen tillgång bäst kan uppnås. Han kommer att presentera sina resultat under sommaren, och då kan det komma att bli tal om en helt ny strategi för vetenskaplig publicering – kanske till och med en som inte längre är beroende av de traditionella vetenskapliga förlagen.

Källor och vidare läsning:

DN Debatt 8/5/2018. ”Stärk biblioteken och bygg nationella digitala bibliotek”- Erik Fichtelius

Science Guide 4/5/2018. Open Access negotiators prepare for a future without publishers

Science Guide 28/2/2018. Robert-Jan Smits to become special envoy open access of EU

Så ska svensk forskningsframgång mätas

Publicerat av

Vetenskapsrådet (VR) publicerade den 9/4 sin rapport med en översikt över hur man ska kunna mäta hur väl svensk forskning uppfyller de forskningspolitiska målen.

2016 kom nämligen en forskningsproposition (2016/17:50) där regeringen satte följande övergripande mål för svensk forskning:

Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.

Då har frågan varit hur man ska kunna mäta om svensk forskning nu uppfyller de målen eller inte. VRs rapport presenterar olika indikatorer som ska visa hur det går under den tioårsperiod som regeringen utsatt:

• Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. De offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling bör även fortsatt överskrida EU:s mål.
• En övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske och jämställdheten ska öka.
• Samverkan och samhällspåverkan ska öka.

En beskrivning av förslaget i korthet kommer från VRs Rapport: Hur kan uppföljningen av svensk forskning utvecklas?

Indikatorer för målet ”Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling”:

  • utvecklingen av de totala utgifterna för forskning och utvecklingsverksamhet i Sverige som andel av BNP
  • bidragen från utlandet samt hur stor andel som kommer från staten, näringslivet respektive andra nationella källor.

Indikatorer för målet ”En övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske och jämställdheten ska öka”:

  • andel högciterade publikationer
  • beviljade medel från Horisont 2020, EU:s ramprogram för forskning
  • fördelningen av män och kvinnor i olika anställningskategorier
  • könsfördelningen bland nyanställda professorer och lektorer
  • könsfördelningen bland doktorsexaminerade
  • andel av de kvinnor respektive män som disputerar som har blivit professor tolv år efter doktorsexamen.

Indikatorer för målet ”Samverkan och samhällspåverkan ska öka”:

  • finansiering i form av bidrag och uppdrag till universitet och högskolor från omgivande samhälle respektive i form av innovationssamarbete
  • delade tjänster uttryckt som adjungerade professorer, lektorer och adjunkter, respektive forskarstuderande med anställning utanför högskolan
  • gemensamma publikationer, dvs. vetenskapliga publikationer med författare från både högskolesektorn och övriga samhället.
  • andelen av befolkningen som genomgått högre utbildning
  • andel av de svenska vetenskapliga publikationerna som finns tillgängliga via open access, dvs. som är fritt tillgängliga.

Dessa indikatorer kommer enligt VR enbart att användas för att se hur det går med målen på en nationell nivå. De kommer alltså inte att användas för att jämföra olika lärosäten, eller för någon resursfördelning.

Det är roligt att se att ett mått på sammhällspåverkan blir hur stor del av de vetenskapliga publikationerna från svenska forskare som publiceras med öppen tillgång (open access).

Ett annat mått som ska användas är bibliometri, och då är det bra att se att rapportens författare också har utvecklat ett resonemang runt bibliometrins brister.

Vill man läsa hela rapporten finns den att ladda ned som PDF från sidan:
Vetenskapsrådet: Redovisning av regeringsuppdrag att utveckla uppföljning av svensk forskning

Man kan också läsa en bra sammanfattning som innefattar en intervju med Johan Fröberg, analytiker vid Vetenskapsrådet här:
Tidningen Curie: Måtten ska visa hur väl Sverige uppfyller målen 

Text: Signe Wulund