Registrera årets publikationer i DiVA

Året är inne på sin sista månad och det årliga statistikutdraget för forskningspublikationer närmar sig med stormsteg. Har du inte registrerat årets publikationer i DiVA är det dags att göra det. Deadline för att registrera publikationer från 2015 är 2016-01-15.

Vi kommer gärna ut och visar hur du gör för att registrera i DiVA, kontakta Thomas Nyström för att boka in en tid. Du hittar registreringsformulär och information kring registreringsprocessen på sidan Instruktioner för registrering i DiVA.
pieta

Text: Thomas
Bild: Katharina and Pieta

BADA, DiVA och datamigrering

Vi har arbetat med att förbereda publikationsdata i BADA för migrering till DiVA och vi har nu påbörjat migreringen. Migreringen kommer att ske i flera omgångar, där vi börjar med att föra över publikationstypen “artikel” för att därefter fortsätta med övriga publikationstyper i tur och ordning. Ni kan redan nu hitta BADA-publikationer i DiVA.

Vi kommer att skriva uppdateringar kring migreringsprocessen här på bibliotekets blogg Forskningsrelaterat.

Text: Thomas

Publicering och externa samarbeten

På Högskolan i Borås samarbetar vi med andra universitet och med aktörer inom näringslivet, aktörer som Ericsson, Södra Älvsborgs sjukhus m.fl. Vad är viktigt för att detta samarbete ska kunna synligöras?

Ett viktigt steg för att kunna synligöra sampublikationer med andra högskolor och organisationer görs i registreringsprocessen, när vi lägger till data kopplat till vår organisationstillhörighet. I DiVA används fält som är knutna till författaren.

DiVA3

Du kan exempelvis under “välj organisation” lägga till din akademi för att visa att du tillhör Högskolan i Borås. Om du som författare också representerar en extern partner går det att lägga till den andra organisationen under fältet för Annan organisation.

När du registrerar din publikation hos en tidskrift är det också väldigt viktigt att du är noggrann med organisationstillhörighet. Om du fyller i informationen felaktigt kan det bli problem när vi och andra försöker samla in data kopplat till Högskolans publiceringar.

Article2Not univ

Om vi tittar på de två bilderna ovan som är hämtade från Web of Science ser vi att den övre bilden triggar relationskopplingen till Högskolan i Borås. Vi ser också att den andra bilden där det står Univ Coll inte gör det.

Kommer denna publikation tillräknas högskolans publikationer? Kommer samarbetet med Linköping synas? Det beror visserligen på hur sökningen ser ut, men om vi bara går på relationskopplingen i Web of science är svaret nej.

Text: Thomas

Samarbete med forskningsdata

Att dela med sig av forskningsdata är inte nytt. Det har gjorts under en längre tid,  i alla fall när det gäller väderdata då World Meteorological Organization (WMO) påbörjade sin verksamhet 1950. WMO arbetar med att skapa en plattform och standard för delning av väderdata.

Själva beskriver de sin roll på följande sätt: “As weather, climate and the water cycle know no national boundaries, international cooperation at a global scale is essential for the development of meteorology and operational hydrology as well as to reap the benefits from their application.”

Denna data kan säkerligen vara intressant för olika organisationer som exempelvis SMHI. Men finns det andra intressenter? Vilken detaljnivå bör denna data innehålla? Ett exempel på en sådan intressant kan vara en som håller på med skärmflygning (Paragliding):

“[…] We need to know about local effects like thermal updrafts, clouds growth, mountain-breeze, foehn wind and all sorts of other micro weather effects. […]”

“[…] I discovered there was very little information available at this level of detail. The information exists, but is not displayed anywhere because it’s too specific.[…]”

Opening the weather, part 2 (2013) http://blog.okfn.org/2013/06/20/opening-the-weather-part-2/[2015-10-14]

Denna text kommer från en bloggpost från 2013. Huruvida detta är en rättvis beskrivning av hur väderdata tillgängligörs vet jag inte. Exempelvis tycks SMHI ha bra APIer för att dela med sig av sin data. Att det är relevant att dela med sig av väderdata är svårt att bestrida, då allt väder hänger ihop:


Det är inte alltid är helt tydligt vem som är en potentiell användare av forskningsdata, eller vad de kommer att använda datan till. Om du är i fas att börja dela med dig av din data kan det vara läge att ta kontakt med svensk nationell datatjänst (SND).

Text: Thomas

Publicerat i Uncategorized