Att söka böcker i Primo

Att söka i Primo är på det stora hela väldigt likt att söka i vårt föregående söksystem Summon, men några saker är annorlunda – här får du en genomgång i hur du använder Primo för att hitta böcker! Du använder sökrutan på bibliotekets startsida som vanligt.

  • Sök med citattecken för exakt titel ”Business research methods” eller trunkera genom att byta ut ändelsen på ordet till * när du vill täcka in olika ändelser på ditt sökord, t.ex. forskningsmetod* (= forskningsmetod, forskningsmetoder, forskningsmetodik, forskningsmetodikens etc.).

  • I Primo hittar du såväl böcker som artiklar och andra typer av material, du kan avgränsa till att enbart visa exempelvis böcker med fasetten Resurstyp.

  • Primo grupperar olika upplagor och versioner av en och samma bok, klicka på titeln för att se dem alla och välja vilken du vill ha.

  • Finns det bara en tryckt och en elektronisk version syns alternativen direkt i träfflistan såhär:

  • Klickar du på en elektronisk bok kommer du vidare så att du kan läsa och/eller ladda ned boken.
  • Klickar du på en tryckt bok får du information om antal exemplar, hyllplacering, om boken är utlånad eller inte och du kan även reservera den om den är utlånad.

  • För att enbart visa bibliotekets tryckta böcker kan du välja ”The Library” under Bibliotek.
  • För att enbart se tryckta böcker som EJ är utlånade i detta nu kan du välja “Tryckta resurser” under Tillgänglighet.

  • Genom att klicka på häftstiftet/kartnålen kan du spara boken i en lista på ditt konto om du vill ha kvar den till ett senare tillfälle. För att komma åt dina sparade titlar klickar du på den stora nålen uppe i högra hörnet i den rosa listen.

  • Via menyn som kommer upp när du klickar på ikonen med de tre punkterna brevid en titel i träfflistan kan du också skapa referenser och länkar till materialet i Primo eller maila länken till dig själv.

Tveka inte att kontakta oss om du har frågor om hur det fungerar!

Text: Sara Hellberg

Biblioteksfrukost på temat databaser

Onsdagen den 5 april bjuder biblioteket in till KRKABiblioteksfrukost – kom och ät frukost under tiden som du får ta del av en intressant presentation.

Temat den 5 april är Web of Science vs Scopus vs Google Scholar. Vad är egentligen skillnaden på Web of Science, Scopus och Google Scholar? När är det bättre att använda den ena före den andra? Hur ska man tänka kring innehållet och kvaliteten på databaserna? Under denna Biblioteksfrukost ger Kristoffer Karlsson en beskrivning av skillnader och likheter mellan olika typer av databaser.

Frukosten står framdukad klockan 08:00 och presentationen börjar 08:15, alltihop avslutas sedan senast klockan 08:50.

För att delta måste du anmäla dig, och det gör du här: Anmälan till biblioteksfrukost. Sista anmälningsdag är den 31 mars.

Här kan du se en kort film från en av våra tidigare Biblioteksfrukostar.

Text: Katharina Nordling
Bild: Suss Wilén & Colourbox

ImpactStory

ImpactStory är en webbaserad open source lösning som är till för att hjälpa forskare att hålla koll på sin output. Särskilt output som inte mäts med traditionella medel du kan samla statistik från exempelvis github och följa impact av eventuell mjukvara du skapat.

Just nu kommer det upp fler och fler verktyg av denna typ, och det blir viktigt att att fråga sig själv; hur mycket arbete krävs för att vara aktiv på alla plattformar? Vilken nytta har jag av att vara aktiv på just denna plattform? Är jag redan med i andra nätverk som fyller samma funktion? Var är mina kollegor aktiva?

ImpactStory som verktyg hamnar någonstans mellan en forskarprofil och ett altmetricsverktyg. De marknadsför sig med orden:

“Your CV, but better.

Impactstory looks great and works beautifully. The new standard for scientific CVs.
Pietro Gatti Lafranconi, Cambridge University””

https://impactstory.org/
Helt klart ett spännande verktyg, här kommer en video om hur du kan knyta ditt googlekonto till ImpactStory:

Text: Thomas

Att utvärdera en tidskrift med Ulrichweb

Vad är en bra tidskrift? Det finns tidskrifter som har bra rankning och många läsare. Det betyder inte nödvändigtvis att tidskriften passar alla ämnen. Att jämföra flera olika tidskrifter kan vara bra i ett förebyggande syfte för att ha publiceringsalternativ om favorittidskriften ger ett nekande svar. När vi utvärderar en tidskrift är det bra att vara medveten om var tidskriften indexeras, information som går att få från Ulricheweb:

Ulrich

Vi ser att tidskriften som vi hittade tidigare i blogginlägget Att testa en tidskrift är aktiv och hur gammal den är. Det går också utläsa publiceringsfrekvens och var den har sitt ursprung. Det finns mer användbar information men den del som jag kommer att fokusera på är information om tidskriftens “abstracting and indexing”. Denna flik visar vilka andra databaser som indexerar tidskriftens artiklar och det går att utifrån denna information till viss mån se vilken räckvidd tidskriften har.

Vi kan se att tidskriften är indexerad i Thomson Reuters citeringsindex. Detta gör att vi kan få ut “impact factor” kopplad till tidskriftens citeringar från databasen. Databasen är vanligtvis den källa som används när det kommer till citeringsanalys och kvalitetsrankning. Tidskriften är också indexerad i den bibliografiska databasen Scopus från Elsevier, en annan databas som har möjlighet att visa citerigsdata och “impact factor”.

Jag nämner tidigare att det är viktigt att reflektera över artikelns ämnestillhörighet vid val av tidskrift.  Antagligen är artikeln kopplat till ett eller flera forskningsfält; det är därför bra om andra forskare som publicerar i dessa fält hittar artikeln. I det här fallet är artikeln vi vill publicera antagligen kopplad till fluid mechanics. Då är det bra att tidskriften är indexerad i Inspec en bra bibliografisk databas om du är intresserad av ingenjörsämnen. Om artikeln istället behandlar ekonomi kan det vara bra om tidskriften indexeras i exempelvis Business Source Elite.

Det finns mängder av andra faktorer som spelar in i huruvida andra forskare hittar och refererar till en artikel som exempelvis: Artikelns kvalitet, kvalitén på andra forskares informationssökningsförmåga, databasens relevansrankning mm. Genom att försäkra att tidskriften är indexerad i lämpliga bibliografiska databaser ökar chansen att någon hittar artikeln.

Du behöver inte göra denna kontroll själv, fråga ditt bibliotek.

//Thomas