Kategoriarkiv: Omvärldsbevakning

Bibsam tar ställning för öppen tillgång – säger upp avtal med Elsevier

Publicerat av

Som vi tidigare skrivit om har pressen på världens största vetenskapliga förlag, Elsevier, ökat betydligt. Länder som satt mål för öppen tillgång till forskningsartiklar ser Elsevier som ett hinder, då förlaget inte går med på avtal som siktar på att leda till öppen tillgång. Nu tar svenska Bibsam steget att säga upp sitt avtal med Elsevier, då förlaget inte gick med på följande krav:

  • omedelbar öppen tillgång till alla artiklar publicerade i Elseviers tidskrifter av forskare som är affilierade till konsortiets deltagande organisationer,
  • läsrättigheter till Elseviers 1 900 tidskrifter för deltagande organisationer,
  • en hållbar prismodell som möjliggör en omvandling till öppen tillgång.

Anledningen till att Bibsam tagit den här linjen är att det blivit enormt dyrt för lärosäten att komma åt den vetenskapliga information som genererats av skattebetald forskning, samtidigt som storförlag som Elsevier gör enorma vinster. Nu siktar man på att förändra den vetenskapliga kommunikationsmodellen och göra mer forskning tillgänglig för fler till ett längre pris istället för att bekosta storförlagens vinster. (Elseviers vinstmarginal låg 2010 på 36%, vilket var mer än vad Apple, Google eller Amazon redovisade samma år. 2017 redovisade deras företagsgrupp en vinst på 31.1%)

 “Vi måste ta kontrollen över de totala publiceringskostnaderna eftersom vi ser en tendens mot snabbt ökande kostnader för både läsning och publicering. Det nuvarande systemet för vetenskaplig kommunikation måste förändras. Vår enda möjlighet att uppnå detta är att inte förnya avtal som inte lever upp till kraven på en hållbar omvandling till öppen tillgång”

– Astrid Söderbergh Widding, rektor för Stockholms universitet & ordförande i Bibsamkonsortiets styrgrupp

Bland annat Tyskland har redan sagt upp sitt avtal med Elsevier. Det nuvarande svenska avtalet med Elsevier sägs upp den 30 juni 2018. Efter det kommer alla som var med i det gamla avtalet fortfarande att ha tillgång till allt publicerat mellan 1 januari 1995 och 30 juni 2018. Åtkomsten till artiklar publicerade från och med 1 juli 2018 kan Elsevier däremot stänga av. Det är värt att notera att de fortfarande inte gjort det i Tyskland, trots att avtalet där sades upp i början av året. Men redan nu kan det vara värt att tipsa om att KB har en bra sida om alternativa accessvägar till publikationer.

Källor och vidare läsning:

Text: Signe Wulund

Press på storförlagen ökar

Publicerat av

De senaste veckorna har det kommit en hel del nyheter om både förhandlingar med det stora vetenskapliga förlaget Elsevier och om övergripande planer för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer i Europa.

Den färde maj hölls världens första internationella sammanträde för de som arbetar med att förhandla öppen tillgång till vetenskapliga tidskrifter. Tidigare har förhandlingar med vetenskapliga förlag skett på en nationell basis, men nu talas det om en internationell EU-strategi. Då skulle EU-länder kunna dra nytta av gemensamma erfarenheter och hålla en gemensam förhandlingslinje, vilket skulle öka lärosätenas inflytande gentemot förlagen.

Runt om i Europa har lärosäten börjat ta en hårdare linje mot vad de anser vara orimliga kostnader från förlagens sida. I Tyskland har t.ex. en majoritet av universiteten bojkottat förlaget Elsevier sedan början av året. Och i Sverige har förhandlingarna mellan Bibsam och Elsevier också gått in i ett kritiskt läge.

Bibsam är en del av Kungliga Bibliotekets verksamhet. De tecknar avtal för  elektroniska tidskrifter och databaser på svenska universitet, högskolor, myndigheter och statliga forskningsinstituts vägnar. 85 olika organisationer deltar i minst ett av de cirka 40 s.k. Bibsam-avtal som omfattar ett 100-tal e-resurspaket. Omsättningen är 353 miljoner SEK (2017) och de 10 största universiteten står för 73 % av omsättningen. (Källa: http://www.kb.se/bibliotek/centrala-avtal/)

Bibsam väntar på svar på sitt bud till Elsevier senast den 15 maj. Man har meddelat att det nuvarande avtalet ska sägas upp den 30 juni, och skulle Elsevier vägra gå med på villkoren Bibsam har satt finns risken att Elsevier då stänger av läsaccessen för svenska lärosäten för nya publikationer utgivna efter den 1 juli 2018. (Access till äldre tidskrifter skulle dock finnas kvar.)

Att tillgången till vetenskapligt material publicerat av de stora förlagen är en aktuell fråga kan man också se i ett inlägg i DN Debatt den 8 maj. Erik Fichtelius, nationell samordnare på KB, skriver där:

Spridningen av forskningsresultat genom universitetsbiblioteken till studenter, forskare och allmänhet försvåras i dag av ett helt dominerande globalt förlagsoligopol som gör miljardvinster på den allmänt finansierade forskningen. Läkare, sjukvårdspersonal, ingenjörer och journalister som inte har inloggning via en högskola kommer inte åt den aktuella forskningslitteraturen. Studenter vid små högskolor har tillgång bara till en bråkdel av det som finns vid de större universiteten.

EU har också satt som mål att 100% av alla vetenskapliga artiklar från medlemsländerna ska vara öppet tillgängliga redan år 2020. Som det ser ut idag är det svårt att tänka sig att det målet alls kan uppfyllas. Därför har EU tillsatt en utredning ledd av Robert-Jan Smits, som är en av nyckelfigurerna bakom programmet Horizon 2020, för att undersöka hur målet med öppen tillgång bäst kan uppnås. Han kommer att presentera sina resultat under sommaren, och då kan det komma att bli tal om en helt ny strategi för vetenskaplig publicering – kanske till och med en som inte längre är beroende av de traditionella vetenskapliga förlagen.

Källor och vidare läsning:

DN Debatt 8/5/2018. ”Stärk biblioteken och bygg nationella digitala bibliotek”- Erik Fichtelius

Science Guide 4/5/2018. Open Access negotiators prepare for a future without publishers

Science Guide 28/2/2018. Robert-Jan Smits to become special envoy open access of EU

SND nätverksträff och forum

Publicerat av

Den 13-15 november 2017 ordnade Svensk Nationell Datatjänst (SND) tre evenemang i Göteborg – en dags diskussion med lärosäten om den nya gemensamma infrastrukturen, en dags forum om FAIR (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable) data, och en dags workshop riktad mot forskare.

Nätverksmötet och forumet behandlade många olika frågor, men det var tydligt att behovet av en nationell infrastruktur för att kunna förvara forskningsdata var en av de viktigaste. Därför var det mycket bra att höra att Vetenskapsrådet under de kommande åtta åren ska bidra med fyra miljarder kronor till Open Science och relaterade aktiviteter. Exakt hur mycket av det som går till SND är ännu inte känt. Däremot har VR beslutat att under en femårsperiod fördela ca 1,2 miljarder till Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) som samordnar datorresurser vid lärosätena och där SND för närvarande lagrar data.

En av talarna den första dagen var Sofie Björling, chef för Vetenskapsrådets avdelning för forskningsinfrastruktur, och hon påpekade att VR också har ett ansvar att samordna det nationella arbetet med öppen tillgång till forskningsdata. Än så länge är det inte helt klart hur det ska gå till, då det är ett område med många aktörer och överlappande ansvarsområden, men VR arbetar med SND och andra för att kunna reda ut det.

Vi fick mycket information om SNDs struktur, med Data Access Units (DAU) och domänspecialister (DoSp) och fick se över hur långt vi kommit på våra respektive lärosäten. Här på Borås väntar vi med Högskolan i Väst och Högskolan i Skövde på en gemensam koordinator för forskningsdata. Men vi vill också arbeta med de här frågorna lokalt och tillsammans med varandra redan innan den tjänsten är tillsatt, för det finns mycket att göra.

Det blev också mycket information om FAIR data, där det viktigaste meddelandet är det akronymen Findable, Accessible, Interoperable & Reusable faktiskt innebär. Väldigt kort kan man säga att forskningsdata måste gå att hitta (här är det bra med en PID, beständig identifikator som t.ex. DOI), komma åt (inte nödvändigtvis med ett klick, utan man kan givetvis ha data som helt eller delvis måste skyddas på olika sätt) och kunna läsas och användas på ett vettigt sätt (SND tillhandahåller guider med best practice och checklistor).

Det internationella repositoriet ICOS Carbon Portal som jobbat mycket med frågan kom och berättade hur de gjort för att få sin data FAIR. Deras sida rekommenderas för de som är intresserade av ett gott exempel.

I dagsläget sägs 80% av all forskningsdata vara ’re-useless’, alltså inte gå att återanvända. Det är en skrämmande siffra när man vet hur mycket tid, pengar och arbete som krävs för att skapa forskningsdata till att börja med. Att inte ens kunna garantera att man kan återanvända eller kontrollera sin egen eller andras data i efterhand måste ses som ett stort problem. Ett sätt EU har bestämt sig för att handskas med det är att kräva att alla som får Horizon 2020-bidrag lämnar in en Data Managament Plan (DMP) för att hindra det här informationssvinnet.

Och för att avsluta med ett positivt besked rekommenderas repositoriet ICOS Carbon Portal. De har jobbat mycket med att göra sin data FAIR, och upplevt att det har varit väldigt värdefullt för dem.

Program, presentationer och sammanfattningar

Dag 1
SND och lärosätena – arbetet framåt (program och presentationer)
SNDs sammanfattning av nätverksträffen och Sofies presentation

Dag 2
Vägen till FAIR data? (program och presentationer)
SNDs sammanfattning av forumet runt FAIR data

Text: Signe Wulund

Informationsbehov, sökning och källkritisk kontext

Publicerat av
Magic wand with an inscription SEO.

När detta magiska ord dessutom är en akronym blir det än mer problematiskt att träffa rätt. För att ta SEO som exempel: Search Engine Optimization, Senior Executive Officer, Seasoned Equity Offering, South Eastern Ohio osv.

På min tidigare arbetsplats arbetade jag som lärare på kursen
“källkritisk informationshantering och litteraturstudier”. Jag noterade där att det ofta finns en förväntan att ett magiskt ord kommer att hitta alla relevanta träffar i en sökning. Detta magiska ord är dessutom ofta en akronym.

Det är inte simpelt att formulera ett bra informationsbehov och en forskningsfråga. Det är också svårt att från detta informationsbehov formulera sökningar som täcker all relevant information som finns i en databas. Information som kan och bör användas för att sätta forskningsfrågan i en källkritisk kontext till tidigare forskning.

Vissa sökverktyg kan översätta dåligt formulerade söksträngar och ändå träffa relevant information. Sökmotorer breddar i regel sökningen för att få stora träffmängder som är användbara när relevansrankningen försöker sortera fram relevanta träffar.

Ett problem med relevansrankning och automatisk breddning är att det är väldigt svårt att följa hur databasen kommer att tolka sökningarna. Då det är svårt att följa sökningen, blir det också väldigt svårt att utvärdera sökningens kvalitet och precision. Detta gör i sin tur att det är svårt att anpassa kedjesökningar och iterationer mot relevanta träffar. Även om sökmotorn har funktioner för att motverka dålig söksyntax kommer dåligt formulerad syntax att påverka sökningens resultat negativt. Om jag exempelvis söker på akronymet SEO för att hitta information om South Eastern Ohio; är jag inte överaskad över att första sidan presenterar flera företag som sysslar med sökmotoroptimering. Bland de 370 000 000 träffar jag får finns det säkerligen en eller annan träff som handlar om South Eastern Ohio, golftävlingen ”Scandinavian Enterprise Open” eller varför inte en eller annan blogg skriven av någon med det koreanska efternamnet Seo.

Jag anser att det är problematiskt att helt okritiskt lita på relevansrankning och argumentera för att boolesk söksyntax är något förlegat som när artikeln: “Beyond Boolean, towards thinking discovery systems and information literacy” beskriver att bibliotekets undervisning istället för boolesk algebra bör fokusera på “higher level thinking” och att källkritiskt använda material (Cmor, 2012). Ja, det är viktigt att fokusera på att använda material på ett källkritiskt sätt. Men inte på bekostnad av undervisning i boolesk algebra och informationssökning. Om det saknas förståelse för hur databasen tolkar sökningen, blir det svårt att utvärdera sökningens kvalitet. Går det inte att utvärdera sökningens kvalitet är det svårt på ett strukturerat sätt söka information kring ett specifikt ämne och försäkra sig om att forskningsfrågan inte redan är besvarad i en tidigare studie. Det blir också svårare att källkritiskt granska en artikel om det inte går att ställa artikelns metod, resultat och slutsatser i kontext till andra liknande studier.

//Thomas