Det har gått ungefär ett år sedan BIBSAM och Elsevier avbröt sina förhandlingar, och som en konsekvens av detta har lärosäten i Sverige saknat tillgång till artiklar i Elseviers tidskrifter publicerade efter den 1 juli 2018.
I början av maj meddelade BIBSAM att man skrivit på ett MoU med Elsevier, och att förhandlingarna återupptagits. Målet är att ha ett nytt avtal klart innan slutet av 2019. En av de punkter som tas upp i avsiktsförklaringen är vikten av öppen tillgång – det står att den avtalsmodell som diskuteras ska innehålla både tillgång till och publicering av artiklar.
Hur har då den nuvarande bristen på tillgångar till nya Elsevierartiklar påverkat forskare runt om i landet? Tidigare i år genomförde KB en enkät om detta, och fick in över 4000 svar. Slutrapporten om denna är att vänta i sommar (analysen är i skrivande stund inte färdigt), men i en intervju med Universitetsläraren meddelar KB att preliminära resultat visar att 81% av forskarna hade behövt artiklar från Elsevier.
Nu när det snart gått ett år så börjar också embargotiden (ofta 12 månader) att gå ut för de artiklar som var nya förra året, vilket betyder att fler parallellpublicerade versioner kommer att börja dyka upp om man använder t.ex. Unpaywall (tillägg till browser) eller Open Access Button (tillägg till browser + söktjänst).
Det är mycket att hålla ordning på när det kommer till öppet tillgänglig publicering. För att guida i djungeln kommer vi att publicera fem blogginlägg med tips på hur du som forskare kan hantera din artikel för att göra den öppet tillgänglig.
Tips #5: Så här får du dela vetenskapliga artiklar
Vi har tidigare skrivit om hur du lämnar över rättigheterna till din artikel till tidskriften när du skriva på ett copyrightöverföringsavtal. Det innebär att förlaget, inte du, äger all text och alla figurer, tabeller och bilder som hör till din forskningsartikel. Beroende på vad som står i avtalet du skriver under så begränsar det hur du får dela och använda innehållet i den artikeln du redan publicerat.
Men förlagen vill också hjälpa forskare driva vetenskapen framåt. Därför har många av dem skrivit på Voluntary Principles for Article Sharing (pdf-fil) där de redovisar hur man får dela vetenskapliga artiklar i ett vetenskapligt samarbete:
Sharing should be allowed within research collaboration groups, namely groups of scholars or researchers invited to participate in specific research collaborations. Such groups would: • be of the size that is typical for research groups of that discipline • only share articles within and for the purposes of the group • allow article sharing between subscribers and non-subscribers within the group • include commercial researchers, subject to publisher policy or appropriate licensing • include members of the wider public participating for the purposes of the group
Kort kan man saga att har du fått tag på en artikel som dina kollegor behöver för den forskning ni har gemensamt så får du alltså dela den. Du får t.ex. mejla eller kopiera eller lägga in i ert EndNote-bibliotek. Det gäller även kollegor utanför HB som inte själva har tillgång till artikeln. Däremot får du inte lägga upp den på en publik hemsida eller på sociala medier.
Webbsidan How Can I Share It är ett verktyg utvecklat av några vetenskapliga förlag. Här kan man söka efter en enskild artikel, och om den är utgiven av något av förlagen bakom How Can I Share It så får man svar på hur man får dela den.
Det är mycket att hålla ordning på när det kommer till öppet tillgänglig publicering. För att guida i djungeln kommer vi att publicera fem blogginlägg med tips på hur du som forskare kan hantera din artikel för att göra den öppet tillgänglig.
Tips#4: Så här parallellpublicerar du i DiVA
I vår första bloggpost skrev vi om hur viktigt det är att spara ditt accepterade manuskript. Du får ofta göra mer med det än med förlagets PDF.
I vår senaste bloggpost skrev vi om hur du kan ta reda på vad du får göra med ditt accepterade manuskript. Så hur gör du när du vet att du får publicera det i DiVA? Och varför ska du göra det?
Vi börjar med varför: Till skillnad från förlagets version kan fulltexter i DiVA kan läsas av vem som helst, var som helst. Vetenskapliga tidskrifter är mycket dyra att prenumerera på, så det är många yrkesverksamma och på lärosäten med ansträngd budget som inte alls kommer åt någon av den forskning som publiceras bakom betalväggar. Innehållet i det accepterade manuskriptet är ju det samma som i den version som förlaget typsatt, och det är även den version som kommer att citeras. Ingen förlorar alltså på att göra accepterade manuskript tillgängliga i den här processen som ofta kallas ”parallellpublicering”.
Så här gör du för att parallellpublicera i DiVA: Logga in i DiVA. Välj Lägg till publikation / Ladda upp filer. Välj publikationstyp – Fyll i uppgifter – Ladda upp filer. Här händer det! DiVA börjar faktiskt att tala om lite vad parallellpublicering innebär:
Här väljer du i vårt scenario alltså accepterad version. Sedan kan du välja när filen ska göras fritt tillgänglig:
Här väljer du att publicera artiklar utan embargotid direkt genom Gör fritt tillgänglig nu. Har artikeln en embargotid är det Gör fritt tillgänglig senare som gäller. Där väljer du ett datum som ligger direkt efter embargot. Tänk på att den tiden gäller från och med tidskriftsnumrets publiceringsdatum. Alltså inte first online/epub ahead of print eller liknande!
Här väljer du fulltext, och filen ska vara i PDF-format. Är ditt accepterade manuskript sparat i en Wordfil eller liknande får du alltså först göra om den till PDF. Du behöver inte klicka i någon av rutorna nedan. Särskilda villkor: Här kan man t.ex. skriva in den text tidskriften eller förlaget begär att man ska ha med på ett försättsblad. Det som skrivs i den här rutan syns alltså i den PDF folk kommer att kunna ladda ned, så skriv inga kommentarer till biblioteket här.
Här kan du lämna meddelanden till biblioteket. När du är nöjd med filen och har godkänt publiceringsvillkoret klickar du Fortsätt, och så hamnar DiVA-posten med filen hos biblioteket. Här granskar vi den, och ser till att artikeln verkligen får publiceras, att embargotiden är rätt, och att det accepterade manuskriptet förses med ett försättsblad med rätt information
Det är mycket att hålla ordning på när det kommer till öppet tillgänglig publicering. För att guida i djungeln kommer vi att publicera fem blogginlägg med tips på hur du som forskare kan hantera din artikel för att göra den öppet tillgänglig.
Tips #3: Så här kollar du vad du får göra med ditt accepterade manuskript
I vår första bloggpost skrev vi om hur viktigt det är att spara ditt accepterade manuskript. Du får ofta göra mer med det än med förlagets PDF.
För att se vad du får göra med ditt accepterade manuskript finns det många olika resurser. Biblioteket hjälper gärna till om du har några frågor, men här kommer ett par verktyg som du kan ta hjälp av om du vill kolla upp det hela själv.
SHERPA/ROMEO är en databas som har samlat väldigt många tidskrifters publiceringsvillkor. Genom att söka efter tidskriftens namn eller ISSN kan man få reda på exakt vad man för göra med vilken version, och vad som gäller för eventuell embargoperiod etc.
Här söker vi efter tidskriften Nursing in Critical Care:
Vi får då följande information i SHERPA/ROMEO:
Författarens pre-print får publiceras direkt. Detta är den version av manuskriptet som inte genomgått peer review.
Författarens accepterade manuskript (post-print) får också publiceras, med vissa restriktioner.
Författarens accepterade manuskript får publiceras efter ett embargo på 12 månader.
Förlagets PDF får inte användas. (Det står på två ställen, så viktigt är det.)
Författarens accepterade manuskript får publiceras på en personlig hemsida, eller ett institutional repository. Det är precis vad DiVA är.
När man publicerar författarens accepterade manuskript efter 12 månader måste man hänvisa till förlagets version, som alltid är den som ska citeras. DiVA skapar ett försättsblad med denna information, och det läggs till automatiskt när man väljer att publicera ett post-print.
När man publicerar författarens accepterade manuskript måste detta föregås av en förklaring. Denna set statement finns på det försättsblad som DiVA lägger in.
Det kan vara lite knepigt att utläsa all information som finns i SHERPA/RoMEO, så kontakta gärna Signe på biblioteket (signe.wulund@hb.se) för att få mer hjälp med att ta reda på hur du får använda ditt manuskript.
Ett annat tips är webbsidan How Can I Share It(http://www.howcanishareit.com/) – ett verktyg utvecklat av de vetenskapliga förlagen. Här kan man söka efter en enskild artikel, och få svar på hur man får dela den. Det funkar dock bara för artiklar som ingår i tidskrifter ägda av förlagen som byggt verktyget.
