Idag gästbloggar Johan Sundeen om den tredje volymen i serien Från Högskolan i Borås till Humboldt. Alla texter som ingår kan du läsa på nätet. Vetenskap på tvären: akademiska värden, friheter och gränser.
Vid Högskolan i Borås arrangeras sedan 2010 s.k. Humboldtföreläsningar, vilka syftar till att ge en allsidig belysning av frågor av principiell vikt för högskolevärlden. Tre stycken serier av seminarier har så här långt arrangerats. En om universitetets idé; en om bildning och kunskapskulturer och en tredje kretsande kring tvärvetenskap och akademiska discipliner.
Skulle man hitta en gemensam nämnare för dessa tre tematiker, ligger begreppet akademisk identitet nära till hands. Universitetsidéns och bildningsbegreppets historia och förnyelse hör – trots decennier av lågkonjunktur för bildningstanken – till högskolevärldens ramverk och självbild. Och den disciplinära hemhörigheten är ett fundament i de flesta forskares och lärares vetenskapliga Jag, även om undersökningar visar att många också talar om sin forskning i termer av tvärvetenskap.
Frågan ”vilket är ditt ämne?”, synes alltjämt vara obligatorisk när två tidigare obekanta personer från den akademiska världen strålar samman i ett socialt sammanhang. Men precis som när det gäller medborgarskap har idag en icke-obetydlig skara personer i den akademiska världen dubbla eller i några fall rent av multipla vetenskapliga identitetshandlingar; man har disputerat i ett ämne, undervisar i ett annat samt ingår som forskare i mångvetenskaliga nätverk och projekt. Dylika hybrididentiteter än vanligt förekommande inte minst på mellanstora och professionsinriktade lärosäten av Högskolan i Borås typ.
Humboldtseminarierna har dokumenterats i tre stycken antologier. I måndags (16/12) presenterade undertecknad tillsammans med mina medredaktörer – Martin G. Erikson och Jenny Johannisson – den senaste Humboldtvolymen, betitlad Vetenskap på tvären: Akademiska värden, friheter och gränser. Innanför denna boks pärmar ryms tio uppsatser med bäring på vad vetenskaplig identitet har varit historiskt sett, tenderar att vara idag respektive kan förväntas bli i en relativt nära framtid; allt med huvudsaklig fokus på spänningen mellan, men också ömsesidigheten i, å ena sidan ämnesförankring och å andra sidan tvär- eller mångvetenskapliga utmaningar och ansatser.
Texterna i Vetenskap på tvären har delats in i tre stycken block. I den första sektionen ger Göran Bexell, Henrik Berggren och Ulf Hall allmänakademiska samt Thomas Kaiserfeld vetenskapshistoriska ingångar till diskussionen om disciplinaritet och tvärvetenskap. I det andra blocket belyses problemkomplexet från ledningsperspektiv och lärosätetsstrategiska utgångspunkter av Ingmar Björkman och Karin Röding. I den avslutande sektionen diskuterar Lars Sandman, Barbara Czarniawska, Lisbeth Svengren Holm och Jan Nolin förändringar och trender i förhållandet mellan vetenskapliga discipliner och tvärvetenskap.
Som helhet bjuder boken på en resa från medeltidens europeiska universitet, då 1800- och 1900-talens disciplingrundade indelning av vetenskapens hantverk ännu låg dold i framtiden, till en samtid och en morgondag där akademiska verksamheter i allt högre grad måste förhålla sig till digitala sök- och publiceringsverktyg med vad det innebär av utmaningar för den disciplinbundna organisationen av kunskapen.
I en kommande seminarieserie ska en annan sida av den vetenskapliga identiteten – akademiskt ansvar – få sin belysning.
Johan Sundeen,
Fil. dr. i idé- och lärdomshistoria, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …