Det är mycket att hålla ordning på när det kommer till öppet tillgänglig publicering. För att guida i djungeln kommer vi att publicera fem blogginlägg med tips på hur du som forskare kan hantera din artikel för att göra den öppet tillgänglig.

Tips #3: Så här kollar du vad du får göra med ditt accepterade manuskript

I vår första bloggpost skrev vi om hur viktigt det är att spara ditt accepterade manuskript. Du får ofta göra mer med det än med förlagets PDF.

För att se vad du får göra med ditt accepterade manuskript finns det många olika resurser. Biblioteket hjälper gärna till om du har några frågor, men här kommer ett par verktyg som du kan ta hjälp av om du vill kolla upp det hela själv.

SHERPA/ROMEO är en databas som har samlat väldigt många tidskrifters publiceringsvillkor. Genom att söka efter tidskriftens namn eller ISSN kan man få reda på exakt vad man för göra med vilken version, och vad som gäller för eventuell embargoperiod etc.

Här söker vi efter tidskriften Nursing in Critical Care:

Vi får då följande information i SHERPA/ROMEO:

1. Författarens pre-print får publiceras direkt. Detta är den version av manuskriptet som inte genomgått peer review.
2. Författarens accepterade manuskript (post-print) får också publiceras, med vissa restriktioner.
3. Författarens accepterade manuskript får publiceras efter ett embargo på 12 månader.
4. Förlagets PDF får inte användas. (Det står på två ställen, så viktigt är det.)
5. Författarens accepterade manuskript får publiceras på en personlig hemsida, eller ett institutional repository. Det är precis vad DiVA är.
6. När man publicerar författarens accepterade manuskript efter 12 månader måste man hänvisa till förlagets version, som alltid är den som ska citeras. DiVA skapar ett försättsblad med denna information, och det läggs till automatiskt när man väljer att publicera ett post-print.
7. När man publicerar författarens accepterade manuskript måste detta föregås av en förklaring. Denna set statement finns på det försättsblad som DiVA lägger in. 

Det kan vara lite knepigt att utläsa all information som finns i SHERPA/RoMEO, så kontakta gärna Signe på biblioteket (signe.wulund@hb.se) för att få mer hjälp med att ta reda på hur du får använda ditt manuskript.

Ett annat tips är webbsidan How Can I Share It (http://www.howcanishareit.com/) – ett verktyg utvecklat av de vetenskapliga förlagen. Här kan man söka efter en enskild artikel, och få svar på hur man får dela den. Det funkar dock bara för artiklar som ingår i tidskrifter ägda av förlagen som byggt verktyget.

Text & figurer: Signe Wulund

Det är mycket att hålla ordning på när det kommer till öppet tillgänglig publicering. För att guida i djungeln kommer vi att publicera fem blogginlägg med tips på hur du som forskare kan hantera din artikel för att göra den öppet tillgänglig.

Tips #2: Ta reda på vem som äger din artikel

Om du publicerar i en traditionell tidskrift utan öppen tillgång kommer du att skriva på ett copyrightöverföringsavtal (copyright transfer agreement på engelska).Det innebär att förlaget, inte du, äger all text och alla figurer, tabeller och bilder som hör till din forskningsartikel. Beroende på vad som står i avtalet du skriver under så begränsar det hur du får dela och använda innehållet i den artikel du redan publicerat. Tänk på att läsa det finstilta i kontraktet om du t.ex. behöver återanvända en artikel i en sammanläggningsavhandling eller som ett bokkapitel!

Många förlag tillåter återanvändning av det accepterade manuskriptet. Du får ofta t.ex. publicera det accepterade manuskriptet i DiVA eller liknande databaser. Ofta sätter dock tidskriften ett embargo på allt från 6 till 48 månader innan man får sprida en artikel de just publicerat.

Därför är det viktigt att du kommer ihåg att spara ditt manuskript efter att förlaget accepterat det! Ladda gärna upp det i DiVA, som kan fungera som en bra lagringsplats för manuskript du inte vill råka slänga. Efter att du laddat upp det kommer en bibliotekarie kolla hur det får användas,och kan lägga in en embargoperiod innan det publiceras. När embargotiden är över kommer manuskriptet att publiceras automatiskt.

På måndag tipsar vi om hur du kan kontrollera vad du får göra med ditt accepterade manuskript.

Det är mycket att hålla ordning på när det kommer till öppet tillgänglig publicering. För att guida i djungeln kommer vi att publicera fem blogginlägg med tips på hur du som forskare kan hantera din artikel för att göra den öppet tillgänglig.

Tips #1: Spara ditt färdiga manuskript!

Visste du att du som författare har fler rättigheter till ditt accepterade manuskript än vad du har till den typsatta version som förlaget skickar till dig för granskning? I väldigt många fall får du nämligen dela ditt eget manuskript på ett helt annat sätt än den färdiga PDF:en. Detta gäller främst för tidskriftsartiklar där du skrivit över din copyright till förlaget.

Vad är det accepterade manuskriptet?

• Den version författaren skickar till tidskriften efter godkänd peer review.
• Manuskriptet kan vara i t.ex. Word-format, och innehålla radnumrering och liknande.
• Texten i det accepterade manuskriptet är identiskt med den typsatta versionen, med undantag för eventuella stavfel.
• Det accepterade manuskriptet har inte förlaget eller tidskriftens logotyp någonstans.
• Kallas även för post-print manuskript.

Imorgon tipsar vi om hur du kan ta reda på vem som egentligen äger din artikel.

Text & figur: Signe Wulund