Etikettarkiv: author addendum

Vetenskapsrådets krav på open access förändras

Publicerat av

Sedan januari 2010 har Vetenskapsrådet haft krav på open access. Detta krav har inneburit att forskningsresultat som kommer från projekt som Vetenskapsrådet finansierar ska göras fritt tillgängliga på nätet antingen genom att parallellpublicera[1] i lärosätets publikationsdatabs eller publicera i en open access tidsskrift. Projekt beviljade medel innan januari 2010 har inte berörts av detta beslut även om Vetenskapsrådet så klart gärna ser till att alla publicera i open access. Dessa regler gäller än så länge endast vetenskapligt granskade artiklar och konferensrapporter, inte monografier och bokkapitel. Det finns dock planer hos Vetenskapsrådet att utvidga kravet att omfatta även böcker.

Nu har Vetenskapsrådet reviderat sitt beslut.

1) De forskare som beviljas medel från och med 2017 ska publicera med CC-BY-licens. Detta möjliggör återanvändning och nyanvändning av det material som forskningsresultaten baseras på men även text- och data-mining.

2) Enligt revideringen måste resultaten publiceras omedelbart eller senast inom sex månader göra artiklen i en öppet sökbar databas. Forskare som har bidrag från Utbildningsvetenskap (U) eller Humaniora och samhälle (HS) gäller det att parallellpublicering sker senast inom tolv månader efter publiceringen. I Högskolan i Borås fall gäller det att göra artiklarna tillgängliga i BADA. Den här förändringen hänger ihop med kommande krav från Horizon 2020, EU-kommissionens nya forskningsprogrammet där open access kommer att  vara normen.

3) Om förlagets standardavtal inte tilllåter parallellpublicering så kan du alltid använda dig av ett tilläggsavtal. Det är endast i undantagsfall som Vetenskapsrådet kommer att tillåta en förlängning och då är det maximalt 12 respektivt 24 månader. Då måste forskaren dock kunna uppvisa dokumentation av ansträngningar för att uppfylla kravet.

4) Vetenskapsrådet kommer från och med 2015 endast acceptera publikationer som är publicerade open access i underlaget för rapportering av forsknings helt eller delvis finansierad av Vetenskapsrådet.

Pieta Eklund

[1] Parallellpublicering innebär att när publikationen registreras i en publikationsdatabas bifogas även en version av publikationen i databasen. Det som ofta väcker frågor är vilken version man får publicera men tyvärr finns det inget enkelt svar på den frågan. Man kan besöka SHERPA/RoMEO där det finns information från förlagen, man kan läsa igenom publiceringsavtalet man skriver på och man också kontakta sitt bibliotek för hjälp.

How open is it och andra resurser

Publicerat av

Det finns en del resurser som kan hjälpa dig i open access-världen och några av dessa presenteras här nedan.

How open is it är ett dokument skapad av SPARC, PLoS och OSAPA tillsammans. Syftet med dokumentet är att förklara open access eftersom att all open access inte är det samma. Det finns olika typer av restriktioner och detta dokument hjälper dig att förstå dessa restriktioner och kanske välja var du ska publicera dig utifrån förlagets policy om open access och parallellpublicering. Med detta vill dessa tre organisationer också flytta diskussionen från är det open access till hur öppet det är. Detta är en helt ny broschyr då den släpptes under den här veckan.

Författarrättigheter – Author addendum – är ett färdigt avtal som du kan använda för att ändra det publiceringsavtalet som du måste skriva på när du vill publicera en artikel hos ett förlag. Det går ut på att du behåller dina rättigheter till artikeln eller i alla fall behåller du rätten att parallellpublicera, m.a.o. att du behåller rätten att ladda upp din fil när du registrerar artikeln i BADA. Nu finns det även en generator (Scholar’s Copyright Addendum Engine) där du fyller manuskriptets titel, tidskriftsnamn, författarnamn, förlagsnamn och vilken typ av rättigheter du vill behålla till din artikel. Sedan genereras det en pdf-fil som du kan bifoga till förlagets publiceringsavtal. Generatorn förklaras i detalj här. Det finns inga kända fall där förlaget skulle ha avslagit beslutet att publicera när en forskare har önskat behålla vissa rättigheter till sin egen artikel.

Sherpa/Romeo använder du för att kolla vilka regler gäller för olika förlag när det gäller upphovsrätt och rätten att parallellpublicera din forskning i ett institutionellt arkiv så som BADA. De använder färger för att beskriva vilken version du får använda i ett institutionellt arkiv. Grön betyder att du kan ladda upp både preprint (innan peer review), postprint (efter peer review) eller förlagsversion (förlagets layout) av din artikel. Blå betyder att du kan ladda upp postprint eller förlagsversionen av din artikel. Gul betyder att det är endast preprint som du får ladda upp och vit betyder att de inte formellt stödjer arkivering. De flesta tillåter användningen av postprint men för att vara på den säkra sidan använd ett tillägg i publiceringsavtalet där du behåller rätten att arkivera din artikel.

Ditt bibliotek kan mycket om open access och kan kolla upp förlagsvillor och hjälpa dig bedöma om ett förlag eller tidskrift är tveksam. Hör av dig till dem när du behöver hjälp och stöd med publiceringsfrågor. Ditt bibliotek kan hjälpa dig med mycket annat också så som informationssökning, hur du arbetar med EndNote, Mendeley eller annat referensverktyg och mycket annat.

Guiden att bedöma tveksamma förlag och tidskrifter kan du hitta här.

BADA är Högskolan i Borås institutionellt arkiv. Där ska du som forskare registrera dina publikationer så som artiklar, konferenspapers och -posters, rapporter och böcker samt bokkapitel. BADA används för att ta ut statistik på hur mycket högskolans forskare har publicerat sig under året. I BADA finns även högskolans studentuppsatser i fulltext. Data från BADA används bl.a. i Swepub (databas för svensk forskning) Uppsök och Uppsatser.

289x92

 

 

 

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen

Av: Pieta Eklund

 

Planera din publicering

Publicerat av

Redan när man ansöker om anslag för ett forskningsprojekt bör man börja planera sin publicering, t.ex. genom att i budgeten inkludera en summa för publicering i Open Access-tidskrifter. Det finns många frågor att fundera på när man ska välja vilken tidskrift man ska skicka sitt manuskript till. Man måste ta hänsyn till sannolikheten att manuskriptet blir accepterat, vilken impact artikeln kan ha och då måste man tänka på tidskriftens trovärdighet, anseende och synlighet men kanske även filosofiska och etiska frågor så som måste författaren överlåta sina rättigheter till förlaget, behandlar förlaget sina författare rättvist och hur är kostnaderna för biblioteken. Utöver dessa aspekter finns det ytterligare några saker att ta hänsyn till såsom tidskriftens granskningsprocess och eventuella förseningar i publikationsprocessen då dessa kan ta månader. Därför blir valet av publiceringskanal kritiskt för publiceringsframgång.

I en artikel av Knight and Steinbach* försöker författarna ta fram en modell för hur man väljer en tidskrift att publicera sig i. De har identifierat fem områden att ta hänsyn till när man planerar publicering: sannolikheten att manuskriptet accepteras, tidskriftens anseende, tidskriftens synlighet och artikelns möjliga impact, sannolikheten för publicering i rätt tid och filosofiska och etiska aspekter så som fri tillgänglighet.  Open Access-tidskrifterna har mognat och man behöver inte offra fördelarna med de traditionella vetenskapliga tidskrifterna om man väljer en Open Access-tidskrift. Många av dessa har utvecklat impact factor, citeringsfrekvens och anseende som är jämförbara med liknande traditionella tidskrifter. De har också en väl utvecklad granskningsprocess, ibland t.o.m. tuffare granskningsprocess än traditionella tidskrifter. OA-tidskrifter har fördelen av att kunskapen sprids snabbare till alla intresserade, inte bara dem som har råd att prenumerera på tidskriften. Läs artikeln för att få tips om hur man väljer en tidskrift att publicera sig i.

Om du har två eller flera likvärdiga tidskrifter att välja mellan så ta reda på deras inställning till Open Access i allmänhet och parallellpublicering i synnerhet. Du bör i första hand välja den som tillåter parallellpublicering eller som är Open Access. När ditt manuskript har blivit accepterat ska du underteckna ett publiceringsavtal. Kontrollera att du behåller rätten att parallellpublicera i BADA men även att du har kvar rätten att använda artikeln i en eventuell avhandling och i din undervisning. Om du har skrivit en bok eller ett kapitel i en bok kan du fråga förlaget om möjlighet till parallellpublicering t.ex. om ett eller två år efter att boken gavs ut första gången. Använd tilläggsavtalet om förlagets avtal inte är tillfredsställande.

Använd DOAJ för att hitta passande Open Access-tidskrift för dig.

Du kan även använda Journal Citation Report (JCR) för att kolla hur olika akademiska tidskrifter är värderade. JCR är en del av Thomson Reuters Web of Science och den är ett verktyg för att jämföra och värdera vetenskapliga tidskrifter inom en mångfald ämnesområden. Det finns citeringsdata från över 8 000 tidskrifter och drygt 3 000 förlag i JCR. För hjälp att använda databasen kontakta Bibliotek & läranderesurser. Thomson Reuters har tidigare i oktober släppt sin bokciteringsindex för Arts, Humanities och Social Science. Nu är det möjligt att söka blad 25 000 böcker och innan året är slut har de som mål att täcka 30 000 centrala böcker publicerade 2005 eller senare inom dessa tre områden. Senare har de som mål att lägga till 10 000 per år.

*Knight, L.V. & Stenbach, T.A. (2008). Selecting an appropriate publication outlet: a comprehensive model for journal selection criteria for researchers in a broad range of academic disciplines. International Journal of Doctoral Studies, vol 3, ss. 59-79.

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2011-10-28

Av: Pieta Eklund

Krav från finansiärer

Publicerat av

Allt fler forskningsfinansiärer ställer krav på att offentligt finansierad forskning ska vara fri och öppet tillgänglig. Ett skäl till detta tros vara argumentet att forskningen sprids snabbare och citeras av flera när den är fritt tillgänglig. Nedan presenteras fyra stora forskningsfinansiärer och dras krav angående Open Access.
Vetenskapsrådet (VR)

I januari 2010 införde VR ett krav på Open Access när det gäller publicering. Detta krav innebär att forskare som är finansierade av VR ska publicera sina resultat Open Access. VR säger att forskaren antingen kan använda sin heminstitutions arkiv eller publicera sig i en Open Access-tidskrift.

Kravet gäller inte retroaktivt, det är således inte tvunget att publicera projekt som beviljats före januari 2010. VR krav säger att publikationen ska finnas fritt tillgängligt senast sex månader efter publicering. Om förlaget inte tillåter parallellpublicering ska forskaren kräva ett undantag, för detta finns det ett tilläggsavtal. VR anser också att om förlaget inte går med på att göra ett undantag bör forskaren publicera i en annan tidskrift. Endast i undantagsfall kan VR acceptera en förlängning av tillgängliggörandetiden till 12 månader. Då förutsätts att forskaren kan redovisa dokumentation om vilka ansträngningar har gjorts för att uppfylla sexmånaderskravet. Dessa krav gäller endast vetenskapligt granskade texter i tidskrifter och konferensrapporter, inte monografier och bokkapitel.
Riksbankens Jubileumsfond (RJ)

Även RJ har sedan 2010 krävt att forskare som har fått bidrag från RJ ska publicera sina vetenskapligt bedömda texter i tidskrifter och i konferenspublikationer så att de blir fritt tillgängliga. RJ uppmanar och uppmuntrar forskare att publicera även monografier och bokkapitel fritt tillgängligt. Forskare kan söka speciellt publiceringsbidrag för Open Access-publicering.

RJ lägger ett schablonbidrag om 30 000 kr per projekt. De vill också att publikationen tillgängliggörs i ett öppet arkiv direkt efter publiceringen i en tidskrift eller senast sex månader efter. Tillåter förlaget inte detta så bör forskaren använda tilläggsavtalet eller välja ett annat förlag och lyckas forskaren inte med detta så bör forskaren kontakta RJ med dokumentation av vilka försök som har gjorts.

Sjunde ramprogrammet (FP7) EU-kommissionen lanserade 2008 ett Open Access-projekt inom det sjunde ramprogrammet. Projektet innebär att forskare inom forskningsområden Hälsa, Miljö och klimat, Energi, Informations- och kommunikationsteknik, Samhällsvetenskap och humaniora, Forskningsinfrastruktur samt Vetenskap i samhället måste göra sina vetenskapligt granskade forskningsartiklar fritt tillgängliga.

Enligt kravet ska publikationen arkiveras och göras tillgängligt senast sex eller 12 månader efter publiceringen, vilket tidspann som gäller beror på ämnestillhörighet. Pengar från FP7 kan användas till att betala publiceringsavgiften i en Open Access-tidskrift eller en hybridtidskrift (en traditionell prenumerationsbaserad tidskrift som har enstaka artiklar fritt tillgängliga).Detta betyder att forskningsartiklar som har finansierats inom FP7 ska parallellpubliceras i BADA.I ramavtalet finns något som heter Best Effort. Detta betyder att forskaren ska genomföra följande fyra steg:

  1. Studera publiceringsmodeller, policys för licensiering och upphovsrätt för de tidskrifter som forskaren tänker skicka sina manuskript till, t.ex. via Sherpa
  2. Om förlagens policys inte överensstämmer med FP7 ska författarna förhandla med förlaget så att parallellpublicering tillåts
  3. Om ovannämnda förhandlingar inte lyckas bör forskaren överväga en annan tidskrift för publicering.
  4. Om man misslyckas med att uppnå överensstämmelse ska anslagsmottagaren informera Kommissionen och skicka med brev där förlaget vägrar uppfylla kraven i FP7.

Open Access pilot in the European Commission’s seventh research framework programme (FP7)

Formas kräver att alla granskade konferens- och tidskriftspublikationer som är ett resultat från forskning som helt eller delvis har finansierats av Formas ska publiceras Open Access. Detta krav gäller fr.o.m. 2010.
Formas kräver också att texterna är fritt tillgängliga senast sex månader efter publiceringen. Forskaren kan välja Open Access- eller hybridtidskrifter eller genom parallellpublicering.

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2011-10-26

Av: Pieta Eklund